- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
498

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fylax ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

498

Fylax—Fysiologisk koksaltlösning

med språk ur den heliga skrift försedda
pergamentsremsor, vilka fariséerna på
Kristi tid under sina andaktsövningar
fäste på pannan 1. vänstra armen.

Fy’lax, gr,, väktare, beskyddare; ett vanligt
hundnamn. —■ Fylaki’st, fångvaktare. —
Fyla’ktisk, skyddande, bevakande.

Fy’le {gr. fyle’), stam-1. folkavdelning,
motsvarande romarnas trihus (se d. o.). Den
sönderföll i fratrier (se d. o.).

Fylgdarmenn, se Följdarmän.

Fy’lgja, Fy’3lgia, pl. Fy’lgjor, Fy’lgior, se
Följa,

Fy’lke (fornnord, fylld), eg. ett antal
krigare, en viss häravdelning; oftast
betecknar dock ordet en mindre stat, bestående
av åtskilliga härad och styrd av en
fylkes-konung.

Fylligt, petrogr., lerglimmerskiifer.

Fyllodi’, se under Fyllomani.

Fyllo’di€r (av gr. fy^llon, blad), bot., sådana
enkla blad, som sakna egentlig skiva, men
i stället ha bladskaftet mer 1. mindre
skiv-likt utbrett; de äro vertikalt ställda,
varför träd med fyllodier få ett egendomligt
utseende och lämna föga skugga. —
Fyl-lo’m, bladbildning. — Fyllotaxi- (av gr.
ta’xis, anordning), bladställning.

Fyllokla’dier (av gr. fy’llon, blad, och
kla’-dos, kvist) 1. Kladodie, bot., såsom blad
fungerande, ombildade dvärggrenar hos
vissa växter, såväl fanerogamer som
kryptogamer.

FyIlo’ni (av gr. fy’llon, blad), bot.,
bladbildning.

Fyllomani’ (av gr. fy’Hon, blad, och mani’a,
raseri) 1. Viresce’ns, hot., förgröning,
missbildning, som består däri att blommans
alla bladorgan omdanas till
örtbladlik-nande, gröna blad. — Fyllodi’, förgröning
av endast en del av blomman. —
Gyno-fylli’, fruktbladens förvandling till örtblad.

Fylogeni’ 1. Fylogene’s = Fylogoni (se d. o.).
— Fylogene’tisk, som sammanhänger med
1. har avseende på fylogoni (se följ. ord).

Fylogoni’, gr., den åsikt, att alla djur och
växter utvecklats ur ett antal
grundformer 1. fyler.

Fy’rabend (av ty. Feierabend, högtidsafton),
den från arbetet lediga delen av af tonen, ett
uttryck från det gamla skråväsendets tid.

Fyrk, äldre mynt, i Sverige = Vé: öre =
örtug.

Fyrling, bot., se Tillæa.

Fyrmänning, kusiners barnbarn.

Fysharmo’nika (av gr. fysa’n, blåsa, och
harmoni’a, samklang), tonk., ett
tangentinstrument, vari tonerna frambringas
medelst blåsbälgar.

Fysi’k (av gr. fy’sis, natur), eg. läran om
naturen; vetenskapen om de
naturföreteelser, som icke direkt sammanhänga med
kropparnas inre sammansättning 1. med
deras egenskap att vara levande 1. livlösa;
med., kroppsbeskaffenhet; i färgerier be-

nämning på tunn klorid. — Fysika’Iisk,
som angår fysiken i inskränkt bemärkelse.

— Fysikalisk kemi, mellanområdet mellan
fysik och kemi. — Fysikalisk
undersökning, med., betecknar en viss metod för
undersökning av mäniskokroppen, varvid
oftast särskilda instrument användas. —
Fy’siker = Fysikus (senedan). —
Fysikomagi’, naturlig magi. — Fysikoma’giker,
person, som sysselsätter sig med
fysikomagi. — Fysikoteologi, naturlig teologi,
enl. vilken man av naturens visa inrättning
kan sluta till en vis, gudomlig
upphovsman.—Fysikoteolo’giska beviset, ett bevis
för Guds tillvaro, vilket utgår från
världens ändamålsenlighet. — Fy’sikus 1.
Fy’-siker, person, som idkar studier av fysik.

— Fy’sisk, som angår fysiken i vidsträckt
mening; som avser naturföremål och
-företeelser i allm.; med., kroppslig.

Fysilier, Fysiljä’r, se Fusilier.

Fysilje’ra, se Fusiljera.

Fysiognomi’ 1. Fysionomi’ (av gr. fy’sis,
natur, och gno’sis, kunskap), i vidsträckt
mening karakteristiskt yttre för en
människa, ett djur 1. ett land; i inskränkt
bemärkelse anletsdragen. — Fysiognomi’k,
konsten att av de yttre dragen
(fysionomien) sluta till en människas 1. ett djurs
själsegenskaper. — Fysiognomi’st 1.
Fy-sionomi’st, eg. ansiktsforskare; person,
som av fysionomien bedömer människan,
som således är hemmastadd i fysiognomik.

— Fysiognosi’, naturkännedom.

Fysiogoni’ (av gr. fy’sis, natur, och gi’gne-

sthai, bliva till, uppstå), naturens historia.

— Fysiogra’f (av gr. gra’fein, beskriva),
naturbeskrivare. — Fysiografi’,
naturbeskrivning.

Fysiokra’ter, Fysiokrati’, se under följ. ord.

Fysiokra’tiskt system (av gr. fy’sis, natur,
och kra’tos, kraft) 1. Agrikultu’rsystem,
statshushållningslära, som vilar på den
grundsatsen, att jorden är den enda källan
för ett folks inkomster och välstånd samt
jordbruket den enda näringsgren, som i
egentlig mening frambringar rikedom. —
Fysiokra’ter 1. Ekonomi’ster, anhängare av
det fysiokratiska systemet (se ovan), i
synnerhet de, som i anslutning till detta
system under senare hälften av 1700-t.
uppträdde mot det i Frankrike då rådande
merkantilsystemet. Jfr Merkantilsystem.

— Fysiokrati’, naturkraft,
naturherravälde.

Fysiologi’ (gr. fysiologi’a, av fy’sis, natur,
och lo’gos, lära), läran om den normala
livsverksamheten hos de levande
varelserna och deras organ. — Fysiolo’g,
person, som är kunnig i fysiologien. —
Fysio-so’f (av gr. sofi’a, vishet), naturfilosof. —
Fysiosofi’, naturfilosofi.

Fysiolo’gisk koksaltlösning, en 0,7 à 0,9
pro-centig koksaltlösning, har samma
osmo-tiska tryck som blodplasmat och är full-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free