- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
499

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fysiologisk regeneration ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fysiologisk regeneration—Fästefj äll

499

komligt oskadlig för kroppen. Den
användes därför vid fysiologiska försök samt till
insprutning vid betydande akut blodförlust.

Fysiolo’gisk regeneratio’n, se Regeneration.

Fysionomi’, Fysionomi’st m. fl., se
Fysio-gnomi.

Fysioso’f m. fl., se under Fysiologi.

Fysioterapi’ (av gr. fy’sis, natur, och
tera-pe’ia, behandling), med., läran om
sjukdomars behandling med fysikaliska medel,
såsom luft {Klimatoterapi’) y vatten
(Hydroterapi’), bad {Balneoterapi’),
solljus (Helioterapi’) f radioaktiva och
Röntgenstrålar (Radioterapi’)f massage och
gymnastik (Mekanoterapi’) o. s. v.

Fysiotypi’ (av gr. fy’sisy natur, och ty’pos,
avtryck), en metod att avtrycka spetsar,
vävnader, växtblad o. d.

Fy’sisk, se under Fysik.

Fysokly’ster, zooL, den avdelning av
benfiskarna, som förlorat sambandet mellan
simblåsan och tarmkanalen. —■
Fysosto’-mer, den avdelning av benfiskarna, som
bibehållit sambandet mellan simblåsan och
tarmkanalen.

Fysostigmi’n = Eserin (se d. o.).

Fysosto’mer, se under Fysoklyster.

Fyt-, Fyto- (av gr. fy’ton, växt), betecknar
i sammansättningar att ordet i fråga
hänför sig till växtriket. — Fytobe’ntos, se
Bentos. — Fytobio’t (av gr. bioteu’ein,
leva), parasit på växter. — Fytodoma’tier,
se Domatier. — Fytofa’g (av gr. fage’iny
äta), växtätare. — Fytofysiologi’,
växt-fysiologi. — Fytoge’n bildning (av gr.
ge’-nein, födas), geoL, geologisk bildning, som
i övervägande grad uppkommit genom
växtlivets verksamhet. —• Fytogeografi’,
växtgeografi. — Fytognosi’ (av gr.
gno’-sis, kunskap), växtkännedom. —
Fyto-gra’f, växtbeskrivare. — Fytografi’ (av
gr. gra’fein, beskriva), växtbeskrivning.

— Fytokemi’ (av gr. kemi, se d. o.),
växt-kemi. — Fytoli’ter (av gr. Wthos, sten),
paleont., förstenade växter i allm. —
Fytologi’ (av gr. lo’g os, lära), läran om
växterna. — Fytonomi’ (av gr. no’mos,
lag), läran om lagarna för växtlivet. —
Fyto-paleontologi’ (av paleontologi, se
d. o.), vetenskapen om de fossila växterna.

— Fytopatologi’ (av gr. pa’tkos, lidande,
och lo’gos, lära), läran om
växtsjuk-domarna. — Fytopla’nkton, plankton (se
d. o.) ur växtvärlden. — Fytoptoceci’dier,
gallbildningar på växter, förorsakade av
fytoptider. — Fytoteratologi’ (av gr.
te’-ras, missbildning), läran om växternas
missbildningar. — Fytotomi’ (av gr,
te’m-neinj skära), växtanatomi.

Fytozo’er (av gr. fyto’n, växt, och zo’on,
djur), pL, växtdjur. Jfr Zoofyt.

Fyto’l, kem., omättad, enatomig alkohol, som
ingår i klorofyll.

Fz 1. fz, förk. för forzando (se d. o.).

Fåfne och Fåfnesbane, se Fafne. — Fåfnes-

mål, en eddadikt, som skildrar Fåfnes
samtal med Sigurd före sin död.

Fågelarv, bot, se Holosteum.

Fågelbär, hot. se Prunus.

Fågelögonträ, bot., starkt masurtecknat trä
av sockerlönnen, A’cer sacchari’num.

Fångstbrock, jaktt., se Broek.

Fårböte, se Farhaiite.

Fårkummer, bot., se Geum.

Fårsläktet, zool, se Ovis.

Fårsvingel, bot., se Festuca.

Fårticka, se Polyporus.

Fåt, se Faute.

Få’ttel, se Fortel.

Fåtö’lj (fr. fauteuil, fhty. faltstuol, av
fälten, vika, och stuol, stol, "fäilstol"),
länstol; medlemsplats i en akademi; symbol
för den akademiska värdigheten.

Fähirde (fornnord. féhirdir), under
medeltiden i Norge benämningen på konungens
skattmästare.

Fälad 1. Fäladsmark, betesallmänning
(särskilt i Skåne).

Fälb, se Felb.

Fältarv, bot., se Cerastium. — Fältbynke,
bot., se Artemisia. — Fältkloärt, bot., se
Oxytropis.

Fältmarskalk, se under Marskalk.

Fältsallat, kokk., se Valerianella. —
Fält-sippa, bot., se Pulsatilla.

Fältspat, miner., ett antal allmänna,
berg-artsliknande mineral, dubbelsilikat av
aluminium med kalium, natrium och kalcium.

Fältvädd, bot., se Scabiosa. — Fältärenpris,
bot., se Veronica.

Fän (fornnord. fen), kärr.

Fä’nicka 1. Fännika, (av ty. Fänhnlein, liten
fana), krigsk., betecknade under slutet av
medeltiden och ända in i början av 1600-t.
ett antal fotfolk, ej överstigande 500 man,
som åtföljde en fana.

Fänkel, dets. som Fänkål.

Fä’nkål, bot., farm., den torkade frukten av
Foeni’culum officina’le, varav fänkålsolja
och fänkålsvatten beredas.

Färgginst, bot., se Genista. — Färgkulla,
bot., se Anthemis. — Färgmadra, bot., se
Aperula.

Färingar, invånare på Färöarna.

Färla (lat. fe’rula, ris), förr i skolorna
nyttjat straff redskap av trä 1. läder.

Färm (fr. ferme, lat. fi’rmus), eg. fast,
ståndaktig; i svenskan liktydigt med
flink, snabb, skicklig. — Färmete’,
Fär-metet’, Färmite’ 1. Färmite’t (lat.
fi’rmi-tas)y fasthet; orubblighet; hos oss
liktydigt med snabbhet, skicklighet.

Färnan, zool., se Leuciscus.

Färnbock, se Fembock.

Färs, maträtt, tillagad av hackat 1. fint
fördelat färskt kött 1. fisk med tillsats av
rivet 1. stött bröd, ägg, kryddor m. m. Se
Fars. — Färse’ra, av kött 1. fisk tillaga
färs; även fylla något med färs.

Fästefjäll, bot, se Agnblad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free