- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
500

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fästingar ... - G

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

500

Fästingar—Gablonzervaror

Fästingar, zool.y blodsugande spindeldjur
(kvalster) utgörande an familj, Ixo’didæ.
Vanliga fästingen tillhör släktet
Fxodes och är relativt oskadlig. Andra
släkten och arter överföra sjukdomar,
såsom texasfebern.

Fästningsrayon (Z. -räjå’ng, av fr, rayon,
stråle), krig sk., det område kring en
fästning, som behärskas av dennas eld och
varest därför i regel byggnader ej få
uppföras.

Föhn 1. Fön, en i Schweiz stundom blåsande,
torr och varm sydlig vind, som mest
förekommer under vintern och våren.

Följa (fornnord. Fylgia), nord, myt, ett
varje människa åtföljande övernaturligt
väsen, ifört en djurskepnad, vilken
svarade mot människans karaktär.
Sedermera har ordet fått betydelsen av
skyddande följeslagarinna.

Följdarmän {fornnord, fylgöarmenn),
hird-män. Se vid. Hird,

Följetong {fr, feuilleton), eg. litet blad; i
en tidning: avskild, mindre plats, anslagen
till novell- 1. romanlitteratur; den novell
1. roman, som där förekommer. —
Följe-tongfst, person, som författar följetonger.

Fön 1. Fönvind, se Föhn,

Fön, med,, apparat för hetluftsbehandling.

Fönicfn, se Fenicin.

Förbränningsmotor, värmemotor med inre
förbränning, d. v. s. där bränslet med luft
förbrännes i själva arbetscylindern.
Maskiner med förbränning vid konstant
vo-kallas explosionsmaskiner,
vid konstant tryck
liktrycksmaski-n e r.

Förgaddring (av holl, vergaderan, församla),
krigsk., samlingssignal.

Förgätmigej, hot,, se Myosotis, — Vit
förgätmigej, se Omphalodes,

Förkappning, krigsk., betäckning till skydd
för ett tidrör.

Förkerd 1. Förkird {ty. verkehrt), sjöv.,
oriktigt gjord, bakvänd. — Brassa förkert,
ställa seglen så, att de hindra framfarten,
men äro gynnsamt ställda för någon annan
manöver, såsom lovning, fällning o. d.

Förkroppning, hyggn., ett över en lodrät
byggnadsdel befintlig framsprång av en
vågrät gesims.

Förrenässa’nsen, se under Renässansen,

F. ö. v., förk. för första öppet vatten. Jfr
Fow,

G.

G, i vissa språk beteckning för ett
begynnelseljud i asiatiska och afrikanska ord,
som även kan återgivas med Dj, Dsch,
Dsj 1. J. _

G, som fornromerskt tal = 400, G = 400,000.

G, kem., tecken för Gummi.

G, tonk., femte tonen i den diatoniska skalan.
I solmisationen benämnes tonen sol.

G, på mynt, betecknar ett rikes sjunde
mynt-ningsort.

g, i vetenskapliga verk förk. för gram och
inom fysiken beteckning för
gravitationskonstanten (tyngdkraftens acceleration).

Ga, kem., atomtecken för Gallium.

Ga., förk. för staten Georgia.

Gaban, fr, {I, -ba’ng), regnkappa av filt, som
bäres av turkarna. — Gabani’za, turkiske
sultanens pälsmantel.

Gabardi’n {fr, gabardine av sp, gahardina),
vävnad med på rätsidan tydligt
framträdande sneda ränder. Utföres i kamgarn,
silke 1. bomull till damdräkter.

Gabarre, fr, {I, -ba’rr), sjöv,, ett litet, platt
och grundgående fartyg.

Ga’bbata, aram,, benämning på platsen
utanför pretoriet i Jerusalem, där Pilatus
lär ha avkunnat domen över Kristus.
Kallas på grekiska Lito’stroton ("den med
stenplattor belagda platsen’^-

Gabbro, petrogr,, en kornig kristallinisk
bergart, som huvudsakligen består av
pla-gioklas, diallag och hypersten. Begagnas

till arkitektoniska prydnader m. m.
Olivinrik gabbro kallas Olivingahhro,
diallag-fattig, hornbländerik gabbro kallas
Gabbrodiori’t, och, om den samtidigt är
fältspatfattig, Skillersten,
Övergångsformer till diabas kallas Gahhrodiahas.
Anor-titförande gabbro kallades förr Eukri’t,
Ruviitevari’t och Labradorsten äro på
mörka mineral fattiga gabbroarter. Nori’t
innehåller rombisk pyr oxen.
Saiissuri’t-gabbro, form av gabbro med omvandlad
fältspat.

Gabbrodiaba’s och Gabbrodiorit, se under
Gabbro,

Gabelle, fr, {I, gabäll), skatt, särskilt
saltskatten, en av de mest tryckande och
förhatliga skatterna i Frankrike före
revolutionen 1789.

Gabello’tto, ital., förpaktare,
storarrenda-torer, särskilt på Sicilien, vilka utsuga
jorden och äro kända som en kräftskada
på det italienska lantbruket.

Gabelsbergersystemet, ett stenografisystem.
Se Stenograf i,

Gabia’nolja, tekn., en bituminös, fransk
bergolja.

Gabion, fr, {I, -biå’ng), skanskorg.

Gablonzervaror, benämning på allehanda
kram, som fabriceras i den tyska staden
Gablonz och sprides över världen som
basarvaror.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free