- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
503

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Galericulata ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Galericulata—Gallicism

503

Galericula’ta, lat. (av gaWrtis, huva), bot,
med en liten mössa.

Galeropi’ (av gr, galero’s, munter, och optein,
se), med., överdriven klarsynthet,
uppkommen genom verkan av någon sjukdom.

Gale’tt (fr. galette, ital. galetta), en rund
platt kaka, ett slags bakelse; ospunnet
avfall ssilke; hattstomme.

Ga’leus galeus, zool, gråhaj.

Galga’nt = Galangarot (se d. o.).

Ga’lgenfrist, ty., eg. "galguppskov", uppskov
med en livdömds avrättande; uppskov med
något obehagligt. — Galgenfysiognomi’,
galgfysionomi, ett ansikte, som tyder på,
att dess ägare är mogen för galgen. —
GaIgenhu’mor, galghumor, förtvivlans
munterhet.

Galgorot, farm., se Alpinia och Galangarot.

Ga’libi, indianstam i franska Guyana.

Galilé (av hebr. galil 1. galila, krets,
område) , invånare i Galiléen; spenamn först
på Jesus, som växt upp i Nazaret i
Galiléen, sedan på de första kristna. — Vici’sti
Galilæe, lat., du har segrat, galilé
(Kristus), lär den romerske kejsaren Julianus
Apostata, som energiskt men förgäves
bekämpat kristendomen, hava utropat i
dödsminuten.

Galile’is kikare, opt., teaterkikaren, är kort,
men har stort synfält. Jfr Keplers kikare
och Terresterkikare. — Galileiska tal,
mat., termerna i en oändlig aritmetisk
serie, vars första term är 1 och vars
differens är 2.

Galimati’as 1. Gallimatfas (oviss
härledning, möjligen av lat. gallus, tupp, och gr.
mathe’ia, lära, folketymologiskt anknutet
till Mathias), osammanhängande prat,
meningslöst snack.

Galime’ta-trä, den blodröda veden av det
västindiska trädet Dipho’lis salicifo’lia.
Kallas även White Bull tree.

Galio’n, se Gallion.

Gallo’t, se Galliot

Galipot, fr. (1. -på’), farm., ett slags
tallkåda, som fås av Pi’nus mari’tima i
Frankrike.

Galftsin, rysk furstesläkt.

Gairtzensten, vit, kem., zinkvitriol. —
Galit-zensten, blå, kopparvitriol.

Ga’lium, bot., måra, växtsläkte av fam.
Ru-bia’ceæ. Omkr. 20 svenska arter och
former, vanligen vitblommiga och växande på
torr gräsmark, dikesrenar o. d. — G.
apa-ri’ne, snärjmåra, snärjgräs, krypande och
snärjande ogräs. — G. borea’le, vitmåra,
"Jungfru Marie sänghalm". — G.
mol-lu’go, buskmåra. — G. palu^stre,
vatten-måra. — G. uligino’sum, sumpmåra. —
G. ve’rum, gulmåra, gulblommig.

Galizini’t, vit galitzensten (se d. o.).

Galjade’t, sjöv., en bred vimpel, som nyttjas
på fartyg såsom befälstecken 1. som flöjel
(att visa vindens riktning).

Galjo’ii och Galjo^nsbild, se Gallion och
Gal-lionsbild.

Gal], nord., myt., en valkyria.

Galla 1. Galla’er, stort negerfolk i ö. Afrika.

Ga’llæ, farm., tekn., galläpplen, av
insektsting åstadkomna utväxter på växtdelar.
De i farmakologiskt hänseende viktigaste
galläpplena bildas genom, de sting, som
honan av gallstekeln, Cy’nips ga’llæ
tinc-to’riæ, med sitt äggläggningsrör orsakar
på galläppleeken, Que’rcus infecto’ria.
Deras viktigaste beståndsdel är
galläpplegarvsyra 1. tannin, som brukas i vissa
katarrer och vid blödningar. Galläpplen
brukas dessutom till färgning och garvning
samt vid bläckfabrikation.

Galla’l, farm., basiskt aluminiumgallat. Ett
antiseptiskt medel.

Gallano’! 1. Gallanili’d, farm., mot
hudsjukdomar använd förening av gallussyra och
anilin.

Galla’t, kem., salt av gallussyra.

Gallblomma, bot., könlös blomma, blomma,
som saknar både ståndare och pistill, t. ex.
de yttersta blommorna hos växter av
klintsläktet.

Gallego (Z. -Ije^gå), en kall nordvästvind i
Spanien.

Gallegos, sp. (1. galje^gås) invånarna i
spanska provinsen Galicien.

Gallefn, tekn., ett färgämne, som bildar små
kristaller, vilka lösas i alkohol med
mörkröd och i kalilösningar med blå färg.

Ga’ller 1. Ke’lter, den äldsta historiskt kända
befolkningen i mell. Gallien och deras
stamförvanter i andra europeiska länder.

Galleri’ (ital. galleria), ett långt, smalt rum,
avsett för uppställning av böcker 1.
konstverk; praktkorridor; samling av porträtt
1. andra konstalster; platserna närmast
taket i en teatersalong; en utbyggnad vid
vardera sidan av akterspegeln på ett
fartyg.

Galle’ring, tekn., en äldre metod att färga
silke svart.

Ga’llern, Den döende, 1. Den döende fäktaren,

ryktbar antik marmorstod i kapitolinska
museet i Rom.

Gallfeber, med., gammal benämning på
gulsot.

Gallfärgämne, tekn., bilirubin (se
Biliver-din) .

Ga’llia, se Gallien; astr., en av
småplaneterna.

Galliard (ital. gagliarda), dansk. — Gaillard
(se d. o.).

Ga’llica, lat., bot, fransk.

Gallice’ra, se under Gallicism.

Gallicfn, farm., metylgallat, antiseptikum
vid ögonsjukdomar.

Gallici’nium, lat (av ga’llus, tupp, och
ca’-nere, sjunga, gala), hanegäll.

Gallici’sm (av lat Ga’llia, Frankrike), fransk
språkegenhet, nyttjad i ett annat språk
än franskan. — Gallici’ster, den fran-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free