- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
504

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gallicus morbus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

504

Galliens morbus—Galvanisera

ska litteraturens anhängare i Spanien.
)( Gongorister (se d. o.)- —
Galli-ce’ra 1. Gallise’ra, förfranska, göra till
fransk.

Ga’llicus mo’rbus, lat., eg. galliska sjukan;
med., syfilis.

Ga’llieii (lat. Ga’llia), det forna namnet på
Frankrike. Jfr Galler.

Gallika’nska kyrkan, den katolska kyrkan i
Frankrike.

Gallimati’as, se Galimatias.

Gallina’ceæ 1. Galli’næ, lat. (pl. av galWna,
höna), zool., hönsfåglar.

Gallina’go, zool., vadarsläktet Beckasiner.
—• G. gallinago, enkelbeckasin 1. horsgök.

— G. me’dia, dubbelbeckasinen.

GaIlina’zon 1. Askråkan, zool., en gamart,

Cathari’sta atra’tus, i Centralamerika och
s. Nordamerika. Hålles ofta tam.

Gallio’n (sp. galeone), sjöv., ett slags stort
spanskt krigs-1. handelsfartyg. —
Gallions-bild, en oftast i trä snidad figur, som
anbringas på förstäven och i allm. har
avseende på fartygets namn.

Gallioni’sm, likgiltighet gentemot
religionstvister. Ordet är bildat efter namnet
Gal-lion, som bars av den i Apostlagärningarna
18: 12—17 omnämnde romerske
ståthållaren.

Gallionspen, se Pen.

Gallio’t (ital. galeotta), sjöv., ett slags lätt
fartyg med åror och ett 1. två segel.

GalliseVa, se under Gallicism.

Gallise’ring, tekn.,^ ett sätt att medelst vatten
och socker förbättra den ojästa saften av
mindre mogna druvor. Jfr Chaptalisering.

Galliska tuppen (fr. coq gaulois), franskt
nationellt emblem (lat. ga’llus betyder
såväl ’’tupp" som "galler", d. v. s.
fransman).

Ga’llium, kem., ett metalliskt grundämne,
silvervitt, hårt och med benägenhet att
kristallisera.

Gallme’ja, se Kalamin.

Gallobromo’I, farm., dibromgallussyra, har
använts mot inflammationer i urinvägarna
samt som ströpulver mot eksem.

GalIofa’g (av lat. Ga’llia, Frankrike, och gr.
fage’in, äta), franskätare, franskhatare.

— Gallofi’1 (gr. filos, vän), vän till
fransmännen. — Gallofo’b (av gr. fo’hos,
fruktan), person, som till överdrift fruktar
Frankrikes makt. — Galloma’n (av gr.
mani’a, raseri), dyrkare av allt galliskt 1.
franskt. — Gallomani’, överdriven
benägenhet för allt franskt.

Gallon, eng. (1. ga’llön) engelskt rymdmått
= 4,543 1.; amerikansk gallon == 3,785 1.

Ganota’nnas, lat., kem., garvsyrat salt
(ta-na’t). — G. chinidi’nicus, kinidin. — G.
ferrfcus, ferritannat. — G. hydrargyro’sus,
kvicksilvertannat.

Galloway-ras, eng. (1. Ga’lloä-), en stark,
småväxt hästras i Wales; en svart,
hornlös jiötkreatursras i Skottland,

Gallsteklar, zooL, Cyni’pidæ, en stekelfamilj,
som genom att medelst äggläggningsrör
placera sina ägg i olika delar av vissa
växter, hos dessa framkalla abnorma
utväxter, s. k. galläpplen. Jfr Gallæ.

Ga’llus, lat., tupp; även en galler (se d. o.);
zooL, hönssläktet. — G. gallus,
Boukiva-hönset, indisk stamform fÖr tamhönsen. —
Galli’na, höna.

Ga’llus campana’ri, lat., kyrktupp. Se Tupp,

Ga’llussyra, se Galläpplesyra.

Gallämnen, kem., vissa i gallan
förekommande syror och färgämnen, såsom
glyko-kolsyra, taurokolsyra, hiliverdin, hiliruhin
m. fl.

Galläpplen, Galläpplegarvsyra, se Gallæ. —
Galläpplesyra 1. Ga’llussyra, kem., en
organisk syra, som uppstår genom jäsning
av orent garvämne 1. genom syrors
inverkan därpå.

Galme’ia 1. Gallme’ja, se Kalamhi.

Galme’jväxter, hot., växter, som på zinkrik
mark utbilda särskilda varieteter.

Galo’ner (fr. galons), band, vävda av
guld-1. silvertråd, till prydnad på uniformer. —
Galone’ra, besätta med galoner.

Galo’pp (fr. galop; ital. galoppo), hästens
hastigaste språng, fyrsprång; dansk., ett
slags dans (se följ. ord). — Gaioppa’d
(fr. galopade), galopperande; galopp, ett
slags rask dans i ^A takt. — Galoppe’ra
(fr. galoper), löpa, rida i fyrsprång. —
Galopin, fr. (1. -pä’ng), springpojke,
kökspojke.

Galopus, lat. (av gr. g a’la, mjölk, och pus,
fot), bot., mjölkfot (avsöndrande vit
mjölksaft).

Galo’sch (fr. galoche, ital. galoscia, sp.
ga-locha, mlat. galopia, av gr. kalopo’dion,
träfot, skoläst), eg. gallisk fotbeklädnad;
yttersko av läder 1. guttaperka.

Galto’nia, hot., släkte liljeväxter. — G.
ca’n-dicans, från Natal, odlas ofta som
prydnadsväxt på fritt land.

Galtonpipa (1. gå’ltön-), fys., sluten pipa
med mikrometriskt föränderlig längd för
åstadkommande av toner med mycket högt
svängningstal.

Galtons lag (1. gå’ltöns -), en ärftlighetslag,
som uttrycker de olika generationernas
inflytande på arvmassan så, att föräldrarna
bestämma denna med hälften, och varje
tidigare generation med hälften av den
föregående.

Galvanise’ra (efter Galva’ni, se Galvani’sm),
fys., utfälla genom en elektrisk ström
koppar, silver, guld etc. vid den negativa
elektroden (se, under Elektricitet) i en
sönderdelningsapparat, som innehåller en
lösning av metallens salt. — Galvaniserat
järn, järn, överdraget på galvanisk väg
med zink. — Galva’nisk, som har avseende
på galvanism. — Galvanisk ljusbåge 1.
Voltas ljusbåge, ljusbåge, som bildas
mellan de på något avstånd från varandra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free