- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
507

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Garbo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Garbo—Garouille

507

Ga’rbo, itaL, finhet, behag. — Con garbo,
tönk.y med behag.

Garci’nia, bot.y artrikt växtsläkte av fam.
GutWferæ. Träd och buskar, som lämna
s. k. g u m m i g u 11 a. — G. i’ndica och
G. Mangosta’na, mangostanen, ha ätliga
frukter. Mangostanen anses vara den
läckraste av alla frukter.

Gargon, fr. {1. garsà’ng), gosse; uppassare,
kypare, bodgosse; ungkarl. — En gargon
{L ang-), på ungkarlsvis.

Gard, se Garde.

Gardarike, se Gårdarike.

Gardarsholm, äldsta benämningen på Island.

Garde, fr. (Z. gard, ital. och sp. gua’rdia),
vaktställe; skyddsvakt; livvakt; härens
kärntrupp; försvarsställning vid fäktning.
—- Garde, i kortspel: ett 1. flera lägre kort
av samma färg, för vilka man tror sig
kunna erhålla spel. — Garde, garderad,
skyddad. — Garde à cheval (1. - sjöva’ll),
hästgarde. — G. des médailies (Z. - dä
meda’j), person, som har vården om
statens mynt- och medaljsamling. — G. des
sceaux de France {1. - däså’ döfra’ngs),
storsigillbevarare i Frankrike. — G. du
corps (1. - dy kår), livvakt, särskilt till
häst. — Garde-cote {1. -kåt), kustvakt. —
Garde-feu {1. -fö), eldskärm, eldgaller
framför kakelugnar. — Garde-malade (Z.
-ladd), sjukvaktare. — Garde-manche
(Z. ma’nsj), lösärm, skrivärm. —
Garde-manger {1. -mansje’), skaiferi; matskåp.
— Garde-nappe (1. -napp),
bordduksskyd-dare, bricka av halm 1. d., på vilken fat
och tallrikar ställas. — Gardero’b (fr.
garderohe), klädkammare, klädförråd;
påklädningsrum (på teatern). —
Gardero-bier, fem. Garderobière (1. -bie’, -biä’r),
GarderobiäV, den person, som har tillsyn
över klädförrådet. — Garde-vue (1. -vy’),
ljusskärm, ögonskärm. — Garde’ra, bevara,
vårda; vakta; beskydda. — Gardez (1.
garde’), akta! skydda! t. ex. gardez la reine (1.
-rä’n), akta drottningen (i schackspel). —
Gardi’st, soldat, som tjänar vid ett
gardesregemente. — La garde meurt et ne se
rend pas (1. la gard mör e nö sö rang pa),
gardet dör, men ger sig icke. (Yttrande av
general Cambronne i slaget vid Waterloo
om Napoleon I:s garde, "kejsargardet’\)
—> Prenez garde (1. pröne’ -), se upp,
akta er.

Garde’iiia, bot, växtsläkte av fam.
Ruhia’-ceæ. Flera arter odlas som prydnadsväxter
i kruka. I Kina användas blommorna till
parfymering av te och frukterna till
gul-färgning av siden.

Garden-party, eng. (1. ga’rden pa^rti),
trädgårdsfest, lustbarhet i en trädgård 1. park.

Garde’ra, Gardero’b, se under Garde.

Gardia’n 1. Guardia’n, abbot i ett
franciskan-1. kapucinkloster; uppsyningsman.

Gardien, fr. (1. gardiä’ng), vaktare, upp-

syningsman. — G. de la paix (L- dö la pä),
eg. fredsvaktare; polisbetjänt.

Gardi’n (fr. courtine, ital. cortina), förhänge
för fönster, sängar o. s. v.

Gardi’st, se under Garde.

Gardställning, se Positur.

Gare, fr. (1. gar), station, bangård; se upp!
ur vägen!

Garfågel, zooL, se Alca.

Gargalfsm (av gr. gargaWzein, kittla), mec?.,
kittling, retning, i synnerhet onaturlig
sådan.

Gargarise’ra (gr. gargari’zein), med., gurgla.
— Gargari’sm, gurgling. — Gargari’sma,
gurgelvatten.

Gargote, fr. (1. gargå’tt), sämre värdshus,
tarvligt matställe. — Gargotage (1. -ta’sj),
osnygg, illa tillagad mat. — Gargote’ra,
spisa på krogar. — Gargotier (1. -tie’),
fem. Gargotière (1. -tiä’r), snuskig
värdshusvärd och -värdinna.

Ga’ri, ostindiskt räknemynt = 4,000
silver-rupier — ungefär 6,800 kr.

Gariba’ldi (av ital. g ar a, tävlan,
tävlingsstrid, och baldo, modig), urspr. ett
italienskt tillnamn, i Sverige stundom brukat
som dopnamn. Buret av den italienske
frihetshjälten Giuseppe G. — Garibaldi’st,
anhängare till Garibaldi, deltagare i hans
frihetskamp.

Ga’rizim, se Gerissim.

Garkoppar, se Gara.

Garm, nord. myt., en vidunderlig hund, som
ligger bunden vid Gnipahålan och som vid
Ragnarök dödar guden Ty.

Garmond 1. Garamond, fr. (1. -må’ngd),
boktr. = Corpus (se d. o.).

Garnacha, sp. (1. garna’tsja), ett rött spanskt
vin.

Garndynamome’ter (se Dynamometer),
apparat till att undersöka garns styrka.

Garne’ra (fr. garnir), förse, fournera;
kanta, besätta, bekläda, smycka. —
Gar-ne’ring, prydnadsbesättning på
fruntimmerskläder; sjöv., den inre
plankbeklädnaden på ett fartygs sidor. — Chambre
gar-nie, fr. (1. sjangbr -ni’), möblerat rum till
uthyrning. — Hotel garni’, hotell med
möblerade rum. — GarnityV, tillbehör,
prydnad; samling 1. sats av prydnader 1.
vissa andra saker, som höra tillsammans.

Garnieri’t, miner., ett sjöskumsliknande,
starkt nickelhaltigt magnesiasilikat.

Gärning, se Gara.

Garniso’n (av fr. garnir, förse, utrusta med),
krig sk., trupper, förlagda på samma ort;
ort (garnisonsort) där en trupp är
förlagd. — Garnisonera, ligga i garnison. —
Garnisonssjukhus, militärsjukhus i
fredstid.

Garnity’r, se under Garnera.

Garni’tza, ryskt spannmålsmått = 3,2798 1.

Garo, ett asiatiskt folk i s.v. Assam.

Garouille, fr. (I -ro’j), rotbarken av Que’rcus
coccijera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free