- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
508

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Garper ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

508

Garper—Gäster

Garper, pL Garpar, fornsv., "skrävlare",
medeltida nordiskt smädenamn på tyskar.
Förekommer i ortnamn.

Garrat, se Bahlah,

Garrochon, sp, (Z. garrotsjà’n), en lans, som
nyttjas vid tjurfäktningar.

Garrote, sp., Garrotte, fr. (L -rå’tt), ett
järn-halsband, med vilket i Spanien och
Portugal livdömda strypas. — Garrotte’ra,
strypa med järnband; sätta en kavle i
munnen på någon. — Gar rotteurs, fr. (1.
-tö’r), 1. Garro’ters, eng., pl., strypare, ett
slags banditer.

Garrulite’t {lat. garru’litas), pratsjuka,
sladder. — Garru’Iitas senilis, åldringars
pratsjuka. — G. vagrnæ, gasbildningar i
vagina.

Ga’rrulus ga’rrulo se’mper assi’det, lat.

ordspr., den ene pratmakaren trives väl
vid den andres sida, kaka söker maka.

Ga’rrulus glanda’rius, zool., nötskrika, en
kråkfågel.

Ga’rter-orden (av eng. ga’rter, knäbindel,
strumpeband), engelska
strumpebandsorden.

Ga’rtner (ty. Gärtner), trädgårdsmästare.

— Ga’rtnersällskap, förening för
främjande av trädgårdsskötsel.

Ga’ruga, bot., växtsläkte av fam.
Burcera’-ceæ. Träd i indo-malajiska området. —
G. fIoribu’nda lämnar handelns
manila-elemi. Se Elemi.

Garu’mna, latinska namnet på Garonne;
astr., en av småplaneterna.

Garvsyra 1. Tanni’n, kem., förekommer i
galläpplen och utgör ett starkt adstringerande
medel.

Garvämnen, kem., en grupp i växtriket
allmänt förekommande ämnen med kärv,
sammandragande smak. Med
järnoxid-salter giva de gröna 1. svarta fällningar.
Nyttjas vid garvning, då läderhuden
genom att upptaga dem övergår till läder.

Gas (fr. gaze, efter staden Gaza i Syrien),
ett slags fint, genomskinligt, gasartat tyg.

Gas, fys., är en kropp, som varken har
bestämd volym 1. bestämd form och som
ständigt strävar att vidga sig. Bränslegas
nyttjas vid tekniska operationer, lysgas
lämnar ett billigt bränsle- och lysmaterial.

— Gasbatteri’, ett galvaniskt batteri,
bildat av gasstaplar. — Gasglödijus = Auers
glödljus (se d. o.). — Gasklocka, för den
tillverkade gasen avsett förvaringsrum,
bestående av en stor vattenfylld bassäng,
i vilken är stjälpt en av plåt förfärdigad
klocka, vars väggar nå till bassängens
botten, då ingen gas finnes i klockan.

Gasbrand, Gasgangre’n, Gasöde’m, med.,
under världskriget uppträdande
sårsjukdom som komplikation till djupa
skottskador.

Gasani’der, se Gassanider.

Gascon, /r. (1. gaskå’ng), gaskognare (1.
-skå’nj-), benämning på de för sin skryt-

samhet beryktade invånarna i landskapet
Gascogne i Frankrike; fig., storskrytare,
skrävlare. — Gasconna’d 1. Gaskonna’d,
storordighet, skryt.

Gaseller, zooL, se Gazella.

Gasers absorption, se Absorbera och följ.

Gasgangre’n, se Gasbrand.

Gasgenera’tor (av lat. generaftor,
fram-bringare), tekn., en upptill sluten ugn, i
vilken gas frambringas av stenkol o. a.
brännmaterial. — Gasregula’tor (se
Regulator), en apparat till åstadkommande av
en jämn och regelbunden gasutströmning.

Ga’sindi, benämning på hirden hos vissa
germanska folk. Jfr ty. Gesinde, tjänstfolk.

Gask (av sp. ca’sco, skalle), i kortspel (vira,
Fhombre): köp av ett visst antal kort;
stundom fest, supgille, munterhet,
uppsluppenhet, t. ex. vara i gasken.

Gaskalorime’ter, fys., kalorimeter för
bestämning av gasers specifika värme.

Gasklocka, se under Gas.

Gaskognare, se Gascon.

Gas-kol, miner., stenkol, som brukas till
gasberedning.

Gaskonna’d, se Gasconnad.

Gaskälla, geol., ställe, där gaser av organiskt
ursprung, t. ex. svavelväte, kolsyra och
kolväteföreningar, utströmma ur jorden.

Gasmaskin, Gaskraftmaskin 1. Gasmo’tor (se
Motor), mek., en kraftmaskin med en
explosiv gasblandning som drivkraft.

Gasokemi’, gasernas kemi.

Gasole’n, tekn., ett av de flyktigaste
destilla-ten ur petroleum.

Gasoli’n 1. Petro’leum-eter, tekji., det
flyktigaste och mest lättantändliga av
petro-leumdestillat. Nyttjas vid gasolin-gasverk.

— Gasolingas 1. Benoi’dgas, blandning av
gasolinångor och luft. — Gasolja,
raffinerad nafta, användes mycket som lyse
och bränsle. — Gasome’ter (av gr. me’tron,
mått), gasmätare.

Gaspard (1. gaspa’r), franskt mansnamn

— Kasper (se d. o.).

Gasregula’tor, se under Gasgenerator.

Gassani’der, kristen arabisk furstesläkt i

Syrien på 500-t.

Gassa’tim (av ty. Gasse, gata, med lat.
ändelse), kring gatorna, gata upp och gata
ned. —■ Gå gassatim, driva omkring på
gatorna. Jfr Grassatim.

Ga’ssenhauer, ty., slagdänga; under 1500-t.
tysk benämning på muntra folkvisor.

Ga’ssiots stapel, fys., en galvanisk
bägareapparat av omkr. 3,500 element.

Gas-stapel, fys., en av en metall och en gas
bestående galvanisk stapel.

Gast, sjöv., matros, som användes till en
spec. tjänst (t. ex. märsgast); enl.
folktron en avliden, som går igen; inom
teatern gästspelande aktör 1. aktris.

Gasta’lder, got., förvaltare av kronogods hos
longobarderna.

Gaste’r, lat., anat., magsäck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free