- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
509

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gastera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gastera—Gautier

509

Gaste’ra {ty. gastieren), gästa, giva
gästroller.

Gasteromyce’tes, bot, se Gastromycetes.

Gastero’steus, zooLy spiggsläktet. — G.
acu-lea’tus, storspigg. — G. pungi’tius,
små-spigg.

Gastralgi’ (av gr, g aste’r, mage, och a’Ig os y
smärta), med., magvärk. —
Gastra’lgoke’-nosis (av gr, ke’nosis, tomhet), kortvariga,
periodiska maggropssmärtor (hos
nervösa).— Gastrektasi’, utvidgning av
magsäcken. — Gastrente’risk, (av gr, e^ntera,
inälvor), som hör till 1. har avseende
på magen. — Gastrepa’tisk (av gr. he’par,
lever), som hör till magen och levern. —
Gastrepati’tis, inflammation i magen och
levern. — Gastrici’sm, rubbningar i
magsäckens funktioner. — GastriIo’g (av gr.
lo’gos, tal), buktalare. — Gastrilogi’,
buk-taleri. — Gastrima’rg, storätare. —
Ga’s-trisk, som angår underlivet 1. magen. —
Gastrisk feber, förr benämning på olika
av magåkommor framkallade och med
feber förbundna sjukdomstillstånd. —
Gastri’tis, inflammation av magsäcken. —
Gastrobro’sis, magens genomfrätning. —
Gastroce’le, magbrock. — Gastrocne’mius,
anat., vadens mest utstående muskel. —
Gastrodyni’ = Gastralgi (se ovan). —
Gastroenteri’tis (av gr. e’nteron, tarm),
inflammation av magsäck och tunntarmar.
—• Gastrofi’1 (av gr. filos, vän), frossare.

— Gastrofti’sis, magtvinsot. —
Gastro-hysterotomi’ (av gr. hyste’ra, livmoder,
och tome’, snitt), kejsarsnitt. —
Gastro-latri, frosseri. — Gastromalaci’,
uppmjukning av magsäcken. — Gastromani’ (av
gr. mani’a, raseri), överdriven dyrkan av
bordets nöjen. — Gastromyce’tes, hot.,
buksvampar. — Gastrono’m (av gr. no’mos,
lag, föreskrift), grundlig kännare av
finare matlagning; läckermun. Jfr
Gour-mand och Gourmandise. — Gastronomi’,
konsten att tillaga 1. bedöma läckra
rätter; den högre kokkonsten. — Gastropati’
(av gr. pa’thos, lidande), maglidande. —
Gastropo’d, zooL, fotlöst djur, som krälar
på buken, bukfoting. — Gastrorrhagi’,
blodkräkning från magen.—Gastrorrhafi’,
en magsöm. — Gastrorrhe’, magfluss. —
Gastro’sis, maglidande i allm. —
Gastro-sko’p (av ö^r. skope’in, se), ett instrument,
medelst vilket man kan se in i magsäcken
och vars viktigaste beståndsdel är en
elektrisk glödlampa, som nedsväljes. —
Gastroskopi’, undersökning av underlivet.

— Gastrosofi’ (av gr. sofi’a, vishet), läran
om bordets nöjen. — Gastrosteno’sis,
mag-kramp. — Gastrotomi’ (av gr. te’mnein,
skära), buksnitt. — Gastrotympanftis,
magens uppsvällning på grund av luft. —
Gastrovascula’rrum, kroppshåligheten hos
Coelenteraterna.

Ga’strula, emhryol., embryosäck. —
Gastrula-tio’n, bildning av gastrula, då de två första

groddbladen bilda ett centralt hålrum med
en öppning, urmunnen.

Gasöde’m, se Gasbrand.

Gat, se Gatt.

Gàte-métier, fr. {1. -tie’), eg.
hantverksför-därvare; fuskare, bönhas.

Gatha, "sångbar strof", kort utsaga i bunden
form inflätad i indiska och iranska
prosaverk.

Gatkami’11, bot., se Matricaria.

Gatkrasse, bot., se Lepidium.

Ga’tlingskanonen, krigsk., ett slags
kulspruta.

Gatlopp, ett förr inom alla arméer brukligt
kroppsstraff, som bestod däri, att
delin-kventen fördes mellan två led soldater,
vilka alla tilldelade honom käppslag på
hans blottade rygg.

Gatt 1. Gat, holL, ett trångt inlopp till ett
farvatten, t. ex. Kattegatt; sjöv., spygatt
1. avloppsrör i sidan på ett fartyg.

Gau, gammalty., förr ett slags
förvaltningsdistrikt.

Gauche, fr. (1. gåsj), eg. vänster; tafatt,
oskicklig. — La Gauche, fr. {1. la -)
(den politiska) vänstern. — Gaucherie
(1. -öri’), tafatthet, oskicklighet.

Gauchos, sp. (Z. ga’utsjås), inbyggarna i
Argentina, mestadels mestizer, idkare av
boskapsskötsel, utomordentligt djärva och
skickliga ryttare.

Gauda, namn på samtliga ariska språk i
Indien.

Gaude, fr. (1. gåd), ett slags vin från Provence.

Gaude’ra, lat. (av gaude’re), förlusta sig,
vara glad. — Gaudea’mus i’gitur, ju’venes
dum su’mus, "låtom oss vara glada, medan
vi äro unga", begynnelseorden till en
gammal studentvisa. — Ga’udium, nöje,
förlustelse.

Gaufre’ra (1. gåf-, fr. gaufrer), se Goffrera.

Gaule, fr. (1. gål). Gallien. — Gaulois, Le
(1. lö gålåa’), eg. gallern; en stor daglig
tidning i Paris.

Gault, eng. (1. gklt), geoL, en mellan övre och
undre grönsanden befintlig lera.

Gaulteri’n, dets. som Betulin.

Gaulthe’ria, bot., växtsläkte av fam.
Erica’-ceæ. Bären av flera arter ätliga. —
Gaultheriaolja, tekn., vintergrönolja, fås
av bladen till Gaulthe’ria procu’mbens.
Bladen nyttjas även som tesurrogat
(Bergste) och i medicinen.

Ga’ura, bot., växtsläkte av fam. Onagra’ceæ
från varma Nordamerika. — G.
Lindhei-meri, är en vacker trädgårdsväxt.

Gauren, zool., se Bos.

Ga’usapum, lat., tjockt, lurvigt ylletyg;
därav förfärdigad vinterdräkt för de
forn-romerska kvinnorna.

Gauss, fys., enhet för fältstyrka.

Gauthjod, ett i 18:e årh. bildat namn för
Götaland (på fornspråket Gautland).

Gautier (L gåtie’), franskt mansnamn
= Walter (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free