- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
510

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gautr ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

510

Gautr—Geheimeråd

Gautr, nord. myt.y Göt, ett av Odens namn.

Gave (Z. gav), i Pyrenéerna förekommande
bergsströmmar.

Gavia’1 zooL, snabelkrokodil i Ostindien.

Gavo’tt {fr. gavotte), dansk., gammal fransk
dans; musiken därtill.

Gaya’l, zool., ett i Främre Indien levande
nötdjur med ofantligt bred panna. Se Bos.

Gaya sciensa (L ga’ja -), "glad vetenskap",
benämning på 1300-t:s.provensalska poesi,
sedermera på poesi i allm.

Gaylussa’cia (Z. gälys-), hot., växtsläkte av
fam. Erica’ceæ. Amerikanska buskar 1.
halvbuskar. — G. resino’sa, har frukter,
huckleberry, lika blåbär. De
användas som sådana.

Gay-Lussacs lag ( Z. gälyssa’ks -), fys., en
lag ang. gasers volymförändring vid
tem-peraturförändring; en lag ang. gasers
volymförhållanden vid kemiska
reaktioner.

Gaz, fr, (1. gas), ett slags tyg. Se Gas.

Gaza’nia, bot., som prydnadsväxter odlat,
sydafrikanskt släkte av fam. Compo’sitæ.
Korgarna öppna blott i solsken.

Gazani’der, se Gassanider.

Gaze’l, se Ghasel.

Gaze’lla, zooL, gasellen, ett till antilopsläktet
hörande djur släkte, vilket av österländska
diktare anses som en symbol av
företrädesvis kvinnlig skönhet.

Gaze’tt {fr. gazette, ital. gazetta), tidning,
tidningsblad, s. k. efter ett litet italienskt
skiljemynt, gazetta, vilket var priset på
ett fordom utgivet italienskt tidningsblad.
—• Gaze’tten müssen nicht geniert werden,
ty., tidningar böra icke trakasseras.
{Fredrik den store.)

Gazeux, fem. Gazeuse {1. gasö’, gasö’s),
gas-artad.

Gazi, se Rasi.

Gazonne’ra (av fr. gazon, grästorva),
belägga med grästorvor.

Gazophyla’cium, gr.-lat., skattkammare,
æra-rium (se d. o.); under medeltiden även
förvaringsrum för hostian.

Gazu’a, arab., slavjakt i Egypten. Jfr
Razzia.

GB., förk. för Giftermålsbalken.

G. B. & I., förk. för eng. Great Britain and
Ireland {1. grät bri’ttön änd ajrländ),
Storbritannien och Irland.

Gd, kem., atomtecken för Gadolinium.

G dur, tonk., den durtonart, som har g till
grundton. Förtecknas med # framför f.

Ge., förk. för lat. Germania och Germanicus.

Ge, kem., atomtecken för Germanium.

Ge 1. Ge’a, se Gaia.

Geantiklina’l, se Geosynklinal.

Gea’ster, hot., ett släkte svampar,
jordstjärnor.

Gebi’t {ty. Gebiet), välde; område.

Gebrauchsmuster, ty. {1. -most-),
nyttighets-mönster, modell.

Ge^brer 1. Ghe’brer, se Guebrer.

Geby’r {ty, Gebühr), handelst., avgift,
arvode; fordom inom svenska
administrationen sportler, expeditionslösen.

Gecko’nidæ 1. Ge’ckoödlor, zool., små
egendomliga ödlor i jordens alla varma länder.

Geda’ckt, ty., tonk., en orgelstämma, vars
labialpipor vid övre änden äro tillslutna.

Geda’l, turk., heligt krig, d. v. s. fört mot de
otrogna (giaurs).

Gedani’t, paleont., ett fossilt harts.

Geda’num, lat., Danzig.

Geddesyxa, beteckning för statliga
besparingsåtgärder, efter engelsmannen E, C.
Geddes, som år 1920—21 var ordförande i
en kommitté för dylika i England.

Gede’kli, turk., pl., sultanens hedersvakt till
häst.

Gedi’gen {ty, g edie g en), helg juten; tät, fast;
varaktig, solid; äkta. — Gedigna metaller,
miner., metaller som förekomma i rent
tillstånd i naturen.

Gedri’t 1. Snarumi’t, miner., ler jordshaiti g,
rombisk amfibol. — Gedritskiffer,
horn-bländeskiffer med inblandning av gedrit.

Ge’enna, se Gehenna.

Geert, namnform för Gerhard,

Geest, ty., {1. gest [hårt g]) 1. Geestland, i
n. Tyskland det högre, torrt liggande
landet, i motsats till marskland (se d. o.).

Géez-språket (Z. geesj-), ett etiopiskt språk.

Ge’ffium, betecknar inom homeopatien
arsenik.

Ge’fion 1. Ge’fjon, nord. myt.,
jungfrulighetens och kyskhetens gudinna. Om henne
förtäljes, att hon med jätteoxar ur
Sverige, där Mälaren nu ar belägen, utplöjt
ett stycke land, nuv. ön Seeland (som i
poesien stundom kallas Gefions ö) och flyttat
denna till dess nuv. plats.

Geflü’gelte Wo’rte, ty, {I, ge-), bevingade
ord.

Gefn (av angl. geofon, hav), nord. myt., ett
av Fröjas tillnamn i hennes egenskap av
havets härskarinna.

Gefreiter, ty, {I, gefra’jter), krigsk.,
"fritagen", nämligen från vissa förrättningar,
lägsta underbefälstjänsten i tyska och
ryska armén.

Gefro’rnes, ty., eg. fruset; glace (se d. o.).

Gefu’ndenes Fre’ssen, ty., eg. funnen mat;
säges om något, som kommer till pass, som
man just för tillfället behöver.

Gefährlich isfs, den Leu zu wecken, ty., det
är farligt att väcka (det sovande) lejonet.
{Schiller.)

Gegenschein, ty. {1. -sja’jn), motsken; en del
av zodiakalljuset, som ligger diametralt
motsatt solen. — Gegensonne, ty. {1.
-så’nne), se Aureola,

Geger, albansk folkstam.

Gegiska språket, se Albanesiska språket,

Geheimekonferensråd, se under Konferera.

Gehe’imeråd (av ty. geheim, hemlig), en i
Ryssland Österrike, Tyskland m. fl. länder
för högre ämbetsmän bruklig titel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free