Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Geheimeetatsrådet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geheimeetatsràdet—Gemak
511
Geheimeetatsrådet, i Danmark konungens
råd 1772—1848.
Gehe’nna, lat., gr. Ge’enna (av hehr.
ge-hen-hinnom, kvidandets söners dal), en dal
nära Jerusalem, där israeliterna på Ahas’
och Manasses tid offrade barn åt avguden
Molok; sedermera en avstjälpningsplats,
där avskräde o. a. orenlighet förbrändes
genom en ständig eld. I Nya Testamentet
betecknar detta namn flerstädes plågorum,
helvete.
Gehä’ng {ty. Gehänge), rem 1. bälte, vari
något, t. ex. en sabel 1. värja hänges.
Gehö’r, ty., hörsel; förmågan att säkert
uppfatta och återgiva en ton 1. melodi och
bedöma, huruvida tonen är ren.
Geid, dets. som Gejd (se d. o.).
Ge’igenharz, ty., kolofonium, stråkharts.
Geirrödr, se Gerröd.
Geir-Skogul, se Ger-skagul.
Geirs-oddr 1. Gersudd, nord. fornk.,
spjutudd. Att märka sig med geirs-oddr var enl.
de mytiska sagorna ett dödssätt, som ledde
till Valhall, då däremot sotdöden förde till
Hels boning.
Ge’irvimul, nord. myt., "den spjutforsande’^
mytisk flod.
Geisa {1. gä’j-), lapskt ord, som betyder att
flytta till ny betesplats med klövjade
renar.
Geisselfuss, ty. {1. ga’jselfoss), med.,
mejselformat instrument för utbrytning av
tandrötter.
Ge’iser, se Geysir.
Geisha (1. ge’jsja) 1. Geiko, jap. (av gei,
fulländning i konst 1. artighet), "konstnär",
i Japan benämning på kvinnliga
konstnärer, som anställas för att m.ed dans och
sång sörja för underhållningen på
offentliga lokaler 1. vid privata fester. —
Geishan, tonk., operett av Sidney Jones.
Geison, gr., hyggn., kranshst, kransgesims,
den ovan frisen på en grekisk byggnad
framspringande listen.
Geisslerrör, fys., efter glasblåsaren H.
Geiss-ler uppkallade glasrör med insmälta
elektroder och innehållande någon förtunnad
gas. Användas för undersökning av gasers
spektra.
Geissospe’rmum, bot., växtsläkte av fam.
Apocyna’ceæ, träd i tropiska Sydamerika.
— G. Pere’iro, lämnar pereirobark,
innehållande alkaloiden pereiri’71, vilken
användes som febermedel.
Geist, ty., ande, snille, själ, eld, inspiration.
Geitonogami’ (av gr. ge’iton, granne, och
ga’nfhos, äktenskap), hot., form av
befruktning, som består däri att en blomma låter
sig pollineras med frömjöl från en
grannblomma på samma individ 1. t. o. m. inom
samma blomställning.
Gejd (eng, guide, ledare), maskindel, som
åstadkommer rätlinig styrning av
fram-och återgående maskinelement.
Gel, pL Ge’Ier (av gelatin, se d. o.), kem.,
kallas vissa koloiders geleartade form.
Gela’dan, zool., se Theropithecus.
Gela’nthum, farm., underlag för
vattenlös-liga hudmedel, bestående av ej längre
stelnad gelatinlösning med borsyrehaltigt
dragantslem och glycerin.
Gela’smus, gr.-lat. (av gr. ge’las, skratt),
krampaktigt skratt.
Gelatfn, se följ. ord.
Gelati’na a’lba 1. Gelati’n (Z. sjelati’n, av lat.
gela’re, stelna), farm., ett färglöst,
genomskinligt benlim av renaste slag. Nyttjas i
medicin, till konditorivaror och
matlagning. — G. Caragheen fås genom kokning
av caragheen (se d. o.) med vatten. —
G. Ifchenis isla’ndici beredes genom
kokning av islandslav med vatten. — G.
ste-rilisa’ta, ben- och bindvävslim för
injektion som blodstillande medel. —
Gelati-ne’ra, antaga geléform.
Gelatina’s, kem., gelatinupplösande
bakteriella enzymer.
Gelati’nglyceri’n, inbäddningsmedel för
mikroskopiska preparat.
Gelatino’sus, lat., hot., geléartad.
Gelatfnplåtar, fotografiska plåtar, i vilka
det ljuskänsliga medlet är upplöst i
gelatin.
Gelbgjutare {1. jälb-, av ty. gelb, gul),
person, som arbetar i gul metallkomposition.
Gelbholtz, se Gulholts.
Gelbi’n, dets. som Barytgult.
Gelé (/. sjele’; fr. gelée), mer 1. mindre
genomskinliga och fasta massor av
stärkelse, lim o. d. ämnen; en maträtt av
stelnad gelatinlösning 1. fruktsaft. — Gelée
blanche, fr. (1. sjele’ blangsj), meteor.,
frostdimma.
Geli’dium, hot., se Agar-agar.
Gelignft, ett slags gelatindynamit.
Geli’ke (av ty. gleich, lik), jämlike.
Geline {1. sjeli^n), kem., det ämne i de
djuriska vävnaderna, som kan utdragas i
form av gelé, vilket torkat bildar gelatin.
Gelning, sjöv., den sneda skärning, som gives
dukarna i ett segel för att åstadkomma
dess buktiga sidor.
GeIo’s, tekn., kinesiskt 1. bengaliskt fisklim.
Gelsemi’n, Gelseminfn, se följ. ord.
Gelse’mium sempervi’rens, hot., växtsläkte,
tillhörande fam. Apocyna’ceæ, i
Nordamerika. Roten av denna växt, som
användes i medicinen, innehåller en giftig
alka-loid, gelseminin. En annan ingående
alka-loid, gelsemin, är betydelselös. — G.
e’le-gans, är i Kina officinell och utgör ett
omtyckt medel för giftmord.
Gem, se Gemma.
Gemacht, ty., eg. gjord; konstgjord; oäkta;
konstlad.
Gemadi {1. djema’di), i Egypten namn på
femte och sjätte månaderna i det
muhammedanska månåret.
Gema’k, ty., större, praktfullt rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
