- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
512

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gemara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

512

Gemara—General

Gema’ra, hehr., "fulländning", förklaringar
och tillägg till mischna (se Talmud).

Gematri’a, rabbinsk chifferskrift, varvid
orden ersättas med tvärsummor.

Gemeines Recht, ty. (Z. gema’jn-), jur.,
"allmän rätt", romersk rätt i dess tyska
till-lämpning.

Geme^ller {lat. ge7nelli, av ge’minus, dubbel),
tvillingar. Jfr Gemini.

Geme’llus, -a, -um, lat., tvilling; bot., med
parvisa blomkorgar.

Gemina’tus, -a, -um, lat., bot., dubbel.

Geme’n (ty. gemeiner), krig sk., kallades förr
en obefordrad soldat.

Geme’na (av ty. gemein, vanlig), boktr., små
bokstäver, minuskler (se Minuskel).
) ( V e r s a 1 e r.

Gemina’ta, pl. Gemina’tor, se Gemincra.

Gemine’ra (lat. gemina’re, av ge’minus,
dubbel), fördubbla. — Geminatio’n,
fördubbling; språkv., geminerade konsonanter 1.
gemina’toT (p, t, k) är o sådana
dubbelkonsonanter, vilka kunna tänkas delade i
två ljud, som höra till var sin stavelse,
t. ex. p i tappa.

Ge’mini, lat., astr.. Tvillingarna, ett av
tecknen i Djurkretsen; även en stjärnbild.

Gemma 1. Gem (Z. jä’mma, jäm; lat. ge’mma),
ädelsten 1. halvädelsten, i synnerhet en
sådan, i vilken figurer 1. bokstäver äro
inskurna ; även dylika arbeten å musselskal,
glasfluss o. s. v. (jfr Intaglio och Kamé).

Gemma 1. Alphecca, astr., stjärna i N o r r a
Kronan.

Ge’mmæ pi’ni, farm., tallstrunt, de tidigt på
våren samlade årsskotten av Pi’nus
sil-ve’stris, tillhörande fam. Coni’feræ.
Nyttjas som urin- och svettdrivande medel,
dock mest i huskurer. — G. po’puli, farm.,
bladknoppar av Po’pulus ni!gra,
svart-poppel, användas i en hämorojdsalva.

Gemma’tus, -a, -um, lat. (av ge’mma, juvel,
pärla), bot., med pärlor.

Gemmipa’r (av lat. ge’mma, knopp, och
pa’-rere, alstra), bot., kallas ett blad, som
utvecklar adventivknoppar, t. ex. hos
ängskrassen (Cardamine).

Ge’mmula, lat., liten knopp.

Gemsen, zooL, sten- 1. alpgeten, Cape’lla
rupica’pra, lever i Alperna, Pyrenéerna,
Kaukasus m. fl. högre bergs- och
skogstrakter — Gemsbock, en antilopart.

Gemshorn, tonk., i orgelverk en stämma med
mild hornklang.

Gemsrot 1. Guldmargeri’ter, bot., odlade
Doro’nicum-3iTteT från s. Europa.

Gemy’t (ty, Gemüth), själ, lynne, sinnelag,
hjärtelag. — Gemy’tlig, behaglig,
hem-trevlig, godlynt. — Gemytlighet,
godlynthet; hemtrevlighet.

Gemå’1 (ty. Gemahl), om furstliga 1. andra
höga personer: make 1. maka.

gen., förk. för lat. Genitivus, Genus (se d. o.).

Gen, pl. Ge’ner, bioL, arvsenhet.

Ge’na, lat., anat., kind.

Gena’nt, förr avgift för malm, som ur
frälsegruvor upphämtades av ofrälse;
pastorats-avgift till företrädarens änka. —
Genant-borgare, borgare, som slagit sig till ro
under bibehållande av burskap.

Gena’nt, se under Genera.

Gendarm (1. sjangda’rm; fr. gendarme),
krigsk., soldat av en trupp, vars åliggande
är att vaka över allmänna säkerheten. —
Gendarmeri’, trupp av sådana soldater;
polisvakt.

Géne, se under Genera.

Genealogi’ (av gr. genea’, släkt, och lo’g os,
lära), släktlära, vetenskapen om släkters
härkomst, utveckling och släktskap. —
GeneaIo’g, kännare av 1. forskare i
släktledningar. — Genealo’gisk, som har
avseende på släktledningar.

Ge’ner, se Gen.

Gene’ra (1. sjen-; fr. géner), besvära; plåga,
tvinga. — Genant (1. sjena’ngt) besvärlig,
plågsam, tryckande. — Géne (1. sjän),
besvär, plåga, tvång; pinligt förhör; tortyr.

— Sans géne (1. sang -), utan tvång,
obesvärat, ogenerat.

Ge’nera, pl. av Genus (se d. o.).

Genera’1 (lat. genera’lis, av ge’nus, slag,
släkte), adj., i sammansättningar: över-,
huvud-, allmän-; subst., krigsk., fältherre,
överbefälhavare. —■ Generaladjutant,
överste adjutanten hos den
kommenderande generalen. — Generalauditör,
ämbetsman, som i högsta instans
föredrager juridisk-militära mål. —
Generalbalans, handelst., sammandrag av alla vid
bokslutet förefintliga balanser å de
särskilda konti inom huvudboken. —
Generalbaptister, se Free-will-baptister. —
Generalbas, tonk., urspr. besiffrad bas, en
basstämma, över vars noter, genom tecken 1.
siffror, den harmoniska gången av hela
stycket var antydd; harmoni- och
kompositionslära. — Generalfältmarskalk 1.
Général en chef, fr. (1. sjenera’11 ang
sjäff), överfältherre. — Generali’fe, sp.
(1. sje-), eg. byggmästarens trädgård;
lusthus; trädgård; moriskt sommarpalats.

— Generalise’ra, göra allmängiltig;
bortse från de enskilda fallen; tillämpa på alla
tänkbara fall. )( Specialisera. —
Generali’ssimus, högste befälhavaren över
en krigshär. —■ Generali’ster, kristna, som
icke vilja ansluta sig till något bestående
religionssamfund. — Genera’liter 1.
Gene-ra’tim, lat.. En général, fr. (1. ang.
sjene-ra’ll), över huvud, i allmänhet. —
Genera-lite’t, samtliga generalspersoner av alla
grader. — Generalkarta, karta över en hel
världsdel 1. ett helt land. )(
Specialkarta. — Generalkonto = Kapitalkonto
(se d. o.). — Generallöjtnant, en av de
högsta militärgraderna, vanligen
befälhavare för en division. — Generalmajor,
en av de högsta militärgraderna, vanligen
befälhavare för en brigad. — General-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free