- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
513

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Generatio æqvivoca ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Generatio æqvivoca—Genista

513

marsch, signal till uppbrott för avmarsch.

— Generalmönstring, på bestämda tider
inom armén företagen undersökning av
personalens, hästarnas och materialens
tillstånd m. m. — Generalorder, av
vederbörande departementschef "på nådigste
befallning" .utfärdad order rör. armén 1.
flottan. — Generalpardon, allmän
benådning, amnesti. Jfr Pardon. —
Generalpaus, tonk.y en paus på minst en takt för
alla instrument 1. stämmor. —
General-prokurator, kronans högsta juridiska
ombud i Frankrike. — Generalrepetition,
sista och fullständigaste provet före det
offentliga uppförandet av ett sceniskt 1.
musikaliskt verk. — Generalrullor, i
flottans överstyrelse förda rullor över flottans
officerare och underofficerare,
sjömans-och skeppsgossekårerna, övningar och
bestraffningar. — Generalsalva, en såsom
hedersbetygelse avlossad gevärsalva. —
Generals grader i Sverige äro; fältmarskalk
(en värdighet, som utdelas blott i krig),
general, generallöjtnant och generalmajor,

— Generalstab, en officerskår, som
biträder de högre befälhavarna vid ledningen
av hären. — Generalstaterna,
riksförsamlingen i Holland. — Generalstrejk, se
Strejk, — Generalsuperintendent, en hög,
andlig ämbetsman, som har uppsikt Över
kyrkoväsendet inom ett visst distrikt. —
Generalvikarie, en katolsk biskops
medhjälpare och ställföreträdare.

Genera’tio æqvi’voca 1. sponta’nea, lat.y
fysioL, uralstring, avlande utan frö 1.
fruktämne; levande kroppars omedelbara
uppkomst ur livlösa kroppar. — G.
sexu-a’lis, fortplantning genom parning.

Generatio’n, se under Generera. —
Generationsväxling, zool. och bot, består däri,
att de genom parning alstrade individerna
till utseendet äro olika sina föräldrar och
sakna könsorgan, men genom knoppar
m. m. (ofta först efter flera generationer)
giva upphov till nya könsindivider.
Förekommer inom den lägre djur- och
växtvärlden.

Genera’tio sponta’nea, se G. æquivoca.

Generati’v, som hör till alstringen 1.
fortplantningen.

Genera’tor, Generatri’s, Genera’trix se under
Generera.

Genere’1 Genere’ll, se under följ. ord.

Genere’ra (lat. genera’re), föda, frambringa,
alstra. — Genera’tor, lat., alstrare,
fram-bringare, stamfader; fys., en
dynamo-elektrisk maskin. Se även Gasgenerator.
—• Generatorgas, olika slag av gaser. —
Generatio’n, avling; avkomma, släkte;
mansålder. — Generatri’s, mat.,
alstringslinje, en linje, genom vars rörelse i
rymden en yta kan tänkas hava uppkommit.

— Genera’trix, alstrarinna,
frambringer-ska, stammoder. — Ge’neris commu’nis,
G. o’mnis, se under Genus. — Genere’l,

— Ekb o hr n, 100,000 främmande ord. I.

Generell (1. sje-), 1. Gene’risk, som är 1.
tillhör genus (se d. o.); allmän,
allmängiltig.

Generifice’ra, se föreg. (av lat. ge’nus,
släkte, och fa’cere, göra), sammanföra i
arter och släkten. — Generifikatio’n,
sam-manföring i släkten.

Gene’risk, se Generera.

Generosite’t, se under Generös.

Generöse, ital. (1. djenerå’så), tonk., med
ädelt föredrag.

Generö’s (1. sje-, fr. généreux, lat. g ene
ro’-sus), ädelmodig; frikostig. — Generosite’t
{fr. gènérosité), ädelmod, frikostighet.

Génes {1. sje’n), fransk form för Genua.

Ge’nesis, gr., ursprung, uppkomst; skapelse;
benämning på 1: a Mosebok. — Gene’tisk,
ursprunglig, som förklarar en saks
tillkomst 1. ursprung och ett ämnes
utveckling. )(Deskriptiv.

Geneti’k (av gr. ge’nesis, ursprung),
ärftlig-hetslära.

Ge’netrix, lat., moder, tillnamn för Venus.

Genette, fr. {1. sjönä’tt), ett slags turkiskt
betsel. — à la genette, ridk., (rida) med
mycket korta stigbyglar.

Genetten 1. Ginstkatten, zool., en
rovdjursart, Gene’tta genetta, i s. Frankrike,
Spanien och Nordafrika. — Genettahudar,
Genotthudar, Janotthudar {1. sj-), är det
dyrbara pälsverket av ginstkatten.

Geneve’nsis, lat., bot., från Genève.

Genève-flagg (1. sjönäV-), se Sanitetsflagg.
— Genève-konventio’nen, en i Genève 1864
mellan åtskilliga makter träffad
överenskommelse att söka lindra krigets onda.
Enl. denna äro i krig ambulanser och
sjukhus neutrala, såvida de ej bevakas av
militärstyrka. — Genève-korset 1. Röda korset,
ett rött kors i vitt fält, enl.
Genèvekonventionen neutralitetstecken för
sjuktransporter under krig.

Gene’ver (1. sje-; fr. genièvre, av lat.
juni’-perus, en) 1. Gin, eng. (1. djinn),
enbärsbrännvin.

Geneviève, fr. (1. sjönöviäV), se Genoveva.

Genf, tysk form för Genève.

Ge’ngangere, no., gengångare; namn på ett
ryktbart skådespel av H. Ibsen.

Geni {1. sjeni’; fr. génie, av lat. ge’nius,
skyddsande), naturlig fallenhet, snille;
befästningskonst; fältmätningskonst. —
Universa’lgeni, person med omfattande,
mångfaldig begåvning. — Genikår, krig sk.,
ingenjörskår, kår, som har hand om de
flesta tekniska arbeten för militära
ändamål. — Genialisk 1. Genia’1, snillrik. —
Genialite’t, snillrikhet.

Genicula’tiis, -a, -um, lat., bot., knäböjd.

Ge’nie, Ge’nier, se Genius.

Gènie militaire, fr. (1. sjeni’ millitä’r),
ingenjörkår, genikår.

Genikulatio’n (av lat. ge’nu, knä),
knäböjning, knäfall. Se Genuflexion.

Geni’sta, bot., ginst, växtsläkte tillhörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free