- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
514

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Genitalia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

514

Genitaiia—Gentry

fam. Legumino’sæ. Förekommer sparsamt
i Sverige. — G. a’nglica, nålginst, engelsk
ginst. —• G. germa’nica, tagginst, tysk
ginst. —■ G. pilo’sa, hårginst. — G.
tinc-to’ria, färgginst. Stundom odlad, fordom
färgväxt.

Genita’lia, lat., pl, I. Genita’lier, födslodelar,
könsdelar.

Geni’tiden, dets. som Sturm- und Dräng.

Genitiv, GenitiVus, se under Kasus.

Ge’nitrix = Genetrix (se d. o.).

Ge’nius, lat., pl. Ge’nier (eg. avlelsegod, av
gi’gnere, föda), skyddsande: andlig
individualitet; konstt., vissa bevingade
gudomligheter, personifikationer m. m.

Ge’nius €pide’micus, se Constitutio epidemica.

Gennah, arab. (1. djenna’ 1. dsjenna’) eg.
en beskuggad trädgård;
muhammedanernas paradis.

Geno’tthudar, se under Genetten.

Genoty’p, anlagstyp; inom ärftlighetsläran
beteckning för individens inre, ärftliga
anlag, ’

Genova {1. dje’nåva), italiensk namnform
för Genua. — Genove’sare, invånare i
Genua.

Genove’va {fr. Geneviève), kvinnonamn.
Buret av stadens Paris’ skyddshelgon samt
en halvt mytisk, på 700-t. levande
hertiginna av Brabant, hjältinna i en på 1300-t.
utg. folkbok, som blivit översatt på de
flesta Europas språk.

Genovfno, ital. (1. djenåvi^nå), ’’genuesisk",
en i Genua präglad dukat.

Genpart, da., avskrift, kopia.

Genre, fr. (1. sjangr, av lat. ge’nus, se d. o.),
släkte; slag, art; figurmålning 1. skulptur,
som framställer händelser 1. tillstånd ur
det dagliga livet. — Genremålare, målare
av genrebilder. — Genre poissard {1.
-påassa’r), en på 17D0-t. av den franske
författaren Vadé skapad litteraturgenre,
karakteriserad av vulgärt språk och
burleska folklivsbilder. — Historisk genrebild,
målning, som framställer historiska
personligheter i vardagslivet. — Tous les
genres sont bons or le genre ennuyeux (Z. to
lä sjangr sång bång år lö sjangr angnuiö’),
alla diktarter äro goda utom de tråkiga.
(Voltaire.)

Genro 1. Genro-in, jap., ’’de äldre
statsmännens råd", vars medlemmar på livstid
utnämnas av kejsaren.

Gens, lat, hos de gamla romarna en
patri-cisk ätt 1. släkt, vanligen utgrenad i flera
familjer. Urspr. hade endast medlemmar
av dessa ätter, genti’les, full
medborgarrätt. — Gentflnamn, det för hela gens
gemensamma namnet; släktnamn.

Gens, fr. (1. sjang), pL, folk, personer. —
G. de lettres, se under Lettre. —^ G. de
qualité, se under Qualité.

Gent., förk. för eng. gentleman, gentlemen.

Genteles grönt, tekn., en grön färg av
tenn-syrad kopparoxid.

Genthit, miner., se Garnierit.

Gentia’na, bot, stålört, växtsläkte
tillhörande fam. Gentiana’ceæ, med inemot
tiotalet inhemska samt ett stort antal som
m.edicinal- och prydnadsväxter odlade
arter från Alperna, Kaukasus, Altai m. fl.
Innehålla bitterämnen, som anses
diges-tionsförbättrande ("baggesöterot"). —
G. amare’lla, ängsstålört. — G. ba’ltica,
baltisk stålört. — G. campe’stris,
fältstålört. —• G. niva’Iis, nordstålört. — G.
pneu-mona’nthe, höstklocka. — G. tene’lla,
polarstålört. — G. lu’tea, G. panno’nica,
G. pimcta’ta och G. purpu’rea (från s.
Europa) lämna den officinellt använda
"baggesöteroten".

Gentiana’ceæ, hot., växtfamilj tillhörande
ordn. Contortæ. Se Erythræa, Gentiana,
Limnanthemum och Menyanthes.

Gentia’narot, farm., baggesöterot. Se
Gentiana.

Gentiani’n, se Gentisin.

Gentiano’s, kem., sockerart, som finnes i
rötterna av Gentiana. (se d. o.).

Gentil, fr. (1. sjangti’j, försv. sjangti’l),
täck, nätt; artig; grannlaga; sprättaktig.

— Gentilhomme {1. sjangtijå’mm),
adelsman; angenäm sällskapsmänniska;
hedersman. — Foi de gentilhomme (Z. fåa’
dö -), på adelsmannatro och heder. —
Genti’llesse {1. sjangtijä’ss), behag,
artighet, fin umgängeston; sprättaktighet.

Genti’les, lat, se under Gens.

Genti’lia, Gentili’cia, lat, språkv., ord, som
beteckna nationalitet, t. ex. romanus,
romare.

Ge’ntilis, lat. (av gens, folk), bot, bond-.

Gentili’smus, lat. (av gens, folk), hedendom.

Gentile’sse, se under Gentil.

Genti’lnamn, se under Gens.

Gentiopikri’n, kem., en glykosid i Gentiana
(se d. o.).

Gentisfn 1. Gentiani’n, kem., ett ämne, som
förekommer i gentianarot (se Gentiana).

Gentleman, eng. {1. dje’ntlmän), man av
heder och med det sätt att vara, som
utmärker de högre, bildade klasserna;
förmögen man av god familj; pl. Gentlemen,
vid tilltal: mina herrar. —
Gentlemanlike {1. -la’jk), med sätt och egenskaper
som en gentleman. — Gentlemanrider (Z.
-ra’jder), kappl., i kapplöpningstävlingar
deltagande ryttare, som ej rider för
betalning. — Gentlemanritt, kapplöpning, i
vilken blott gentlemen och amatörer få
deltaga. — Gentlemens agreement (1.

- agri’ment), bindande överenskommelse
mellan gentlemen (oftast statsmän) ang.
viss fråga, utan iakttagande av laga
formaliteter. — The first gentleman of
Europé (1. - först - åvv ju’råp), den förste
gentlemannen i Europa, binamn till Georg
IV av England.

Gentry, eng. (Z. djä’nntri), urspr. den lägre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free