- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
516

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Geomanti ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

516

Geomanti—Geotomi

och sammansättning. — Geolo’g, person,
som är kunnig i geologien. — Geolo’gisk,
som har avseende på 1. sammanhang med
geologien.

Geomanti’ (av gr. ge, jord, och mante’ia,
spådom), punktérkonst, konsten att spå efter
vissa i sand gjorda punkter och linjer. —
Geoma’nt, person, som driver sådan
spåkonst.

Geometri’ (av gr. ge, jord, och metre’in,
mäta), mat., den matematiska ’läran om
rummet. — Geome’ter, person, som är
kunnig i denna vetenskap; lantmätare. —
Geome’trisk, till geometrien hörande. —
G. bild, se Virtuell bild. — G. ort, mat.,
sammanfattningen av de punkter som
uppfylla ett visst angivet villkor (så är
t. ex. cirkeln orten för de punkter som
ligga på ett givet avstånd från en viss
punkt). — G. progression, en serie, där
kvoten mellan varje term och den föreg.
är konstant. — G. rörelselära —
Kinema-tik (se d. o.). — G. serie, se Geometrisk
progression. — Geometriskt centrum,
medelpunkt. — G. medium 1. medeltal,
kvadratroten ur de ifrågavarande
storheternas produkt. — Geomontografi’ (av gr.
gra’fein, skriva), konsten att tillverka
relief kartor (se d. o.).

Geome’triska stilens tid, konsthist., den
tidiga järnåldern (omkr. 1000—700 f. Kr.)
i Grekland. Namnet kommer av den
geometriska dekoration, som utmärker tidens
lerkärl.

Geomorf ologi’ (av gr. ge, jord, mor fe’,
gestalt, och lo’g os, lära), den del av
geologien, som särskilt behandlar jordens
yt-former och dessas uppkomst.

Geo’noma, hot., sydamerikanskt palmsläkte
med pardelade blad, av vilket flera arter
odlas som dekorationsväxter.

Geonomi’ (av gr. ge, jord, och no’mos, lag),
kunskapen om jordarterna och deras
användning. — Geono’m, person, som är
kunnig i denna vetenskap.

Geophy’llus, lat. (av gr. ge, jord, och fyllo’n,
blad), hot., med jordfärgade skivor.

Geopolitik, läran om staten som geografisk
organism.

Geopo’nika, gr., samling utdrag ur
grekernas lantbrukslitteratur.

Geopsykologi’, läran om jordens inverkan
på själslivet.

Geora’ma (av gr. ge, jord, och hora’ma, syn),
översiktsbild av jorden; ihålig jätteglob
med framställning av jordytan på insidan
(åskådarna befinna sig i globens
medelpunkt) .

Ge’org, mansnamn (av gr. ge, jord, och
e’rgon, arbete), åkerbrukare. På franska
och engelska George (1. sjårsj och djårdj).
Förändras hos oss ofta till Göran. Namn
på Englands skyddshelgon, riddar S:t
Georg, fem engelska konungar och många
tyska furstar.

Georgefsm, ett efter nordamerikanen H.
George uppkallat program till lösning av
jordfrågan genom indragning till det
allmänna av all oförtjänt v ä r d e
-s t e g r i n g.

Georgette {1. sjårsje’tt), franskt diminutivt
kvinnonamn = Georgina (se d. o.).

Geo’rgia, astr., en av småplaneterna.

Geo’rgica (av gr. ge, jord, och e’rgon,
arbete), en lärodikt, innehållande regler för
lantbruket, av den romerske skalden
Vir-gi’lius.

Geo’rgier, inv. i det ryska området Georgien.

Georgi’n, se Dahlia.

Georgi’na, kvinnonamn med samma
härledning som Georg (se d. o.).

Geo’rgios, nygrekisk namnform för Georg.

Geo’rgiska språket tillhör iberiska grenen av
de kaukasiska språken.

Georgi’sm, se Georgeism.

Georgo’filos (av gr. ge, jord, e’rgon, arbete,
och fi’los, vän), älskare av lantbruk.

Georgskorset, S:t, ett grekiskt kors (se d. o.),
med vidgade ändar.

Georgsorden, Engelska =
strumpebandsorden (se d. o.). — Bajerska S:t G. utdelas
som belöning för barmhärtighetsverk. —
Ryska S:t G., militärorden.

Geoskopi’ (av gr. ge, jord, och skope’in, se),
jordundersökning, i synnerhet för
kännedom om temperaturförhållanden.

Geostati’k (av gr. ge, jord, och statike’,
jämvikt), läran om fasta kroppars jämvikt. —
Geosta’tisk, som har avseende på fasta
kroppars jämvikt.

Geostereoplasti’k, reliefframställning av
jordytan.

Geosynklina’l (av gr. ge, jord, och synkline’s,
lutande mot varandra), geol, sedimentära
avlagringar bildade inom ett
djuphavsområde, vars botten under ett längre
tidsskede varit stadd i sänkning. )(
Geanti-k 1 i n a 1.

Geotaxi’ (av gr. ge, jord, och ta’xis,
ställning) , hioL, viss, av tyngdkraftens verkan
bestämd rörelse hos självrörliga
organismer.

Geotektonfk (av gr. ge, jord, och tekton,
byggmästare), arkitektonisk geologi, som
rör jordskorpans byggnad 1. arkitektur. —
Geotekto’msk, som avser geotektonik. —
Geotektoniska processer, geol., geologiska
förlopp, som inverkat på bergarternas
struktur.

Geote’rmiska måttet, geol., avståndet i
jordskorpan mellan nivåer, som ha en
temperaturskillnad på 1°. — Geote’rmer,
nivåer i jordskorpan med samma
temperatur.

Geotermome’ter (av gr. ge, jord, the’rme,
värme, och metre’in, mäta),
jordtermometer, ett instrument, varmed
jordtemperaturen mätes på stora djup.

Geotomi’ (av gr. ge, jord, och te’mnein,
skära), jordens indelning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free