- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
521

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gingerbeer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gingerbeer—Giss

521

Gingerbeer, eng, (1. dji’ndjörbi’r),
ingefärs-öl, ett slags öl, som brukas i England.

Gingham, eng, (1. dji’nghäm), se Gingang.

Gingibra’chium, lat. (av gi’ngiva, tandkött,
och bra’chium, arm), med., skörbjugg i
armarna. — Gingipe’dium (av pes, genit.
pe’dis, fot), skörbjugg i fötterna.

Gi’ngiva, lat., tandkött. — Gingivi’tis, med.,
inflammation i tandköttet.

Gfnglymus, anat., gångjärnsled.

Ginkgoträdet, hot., Ginkgo bilo’ba 1.
Salis-bu’ria adianthifo’lia, tillhörande fam.
Taxa’ceæ, ett i Kina inhemskt, men även
i Europa odlat träd, omtyckt för sitt
lövverk och sina gula frukter.

Ginn, dets. som Djinn (se d. o.).

Ginnar, nord. myt., en dvärg.

Gfnnistan, pers., den ödemark, där andarna
1. demonerna dväljas; hemvist för de
oföddas själar; i orientaliska äventyr
feernas land.

Ginnregin, nord. myt., höga gudamakter.

Ginnungagap, nord. myt., ett ofantligt,
gapande svalg, vari de massor, av vilka
världen skapades, först voro hopade.

Ginpost, herald., se Flanc sinistre.

Ginseng, farm., roten av en Aralia-art,
brukas i Kina som läkemedel.

Ginst, bot., se Genista.

Ginstyckad sköld, herald., en sköld med en
skura från övre vänstra till nedre högra
hörnet.

Gioconda, ital. (1. djåkå’nda), berömd tavla
av Lionardo da Vind.

Giocondame’nte, Giocondo’se, Gioconde’voIe,
Con gioconde’zza, ital. (1. djå-), tonk.,
angenämt, med tillfredsställelse.

Giocoso, ital. (1. djåkå’så), tonk., skämtsamt,
lekande.

Gioddu (1. djå’ddo), ett kefirliknande
mjölkpreparat.

Giornale d’Italia, Il (1. djår-), daglig
italiensk tidning i Rom sedan 1901.
Fascistisk.

Giova’nni, Giova’nna (1. djå-), italienska
namnformer för Johan, Johanna.

Giovine Ita’lia {1. djåVine -), ital., det unga
Italien; förr namn på ett hemligt sällskap
med syfte att förena Italiens stater till en
republik.

Gips (gr. gy’psos), miner., ett mineral,
sammansatt av vattenhaltigt kalciumsulfat.

Gipsblomma, bot., se Gypsophila.

Gipsy, eng. (L dji’ppsi), "egypter", engelsk
benämning på zigenare.

Gipt, turk., Egypten.

Gipy’r, se Guipure.

Gique, fr. (1. sjick), se Giga.

Gira, sjöv., avvika ur sin kurs (om ett
fartyg).

Giraff djur, zool., en familj boskapsdjur med
minst två hudklädda pannhorn. Hit höra
Girafferna och Okapin. — Gira’ffen 1.
Kamelopa’rden (av arab. seràfe, den
älskliga), zool. Gira’fa camelopa’rdalis, ett i

Afrika levande däggdjur med lång hals
samt höga fram- och låga bakben. Ett
flertal arter äro numera kända.

Giraffantilo’p, zool, se Gerenuk.

Giraffen, astr., se Camelopardalis.

Giraffklavér, tonk., ett slags flygelformig
klavecin (se d. o.).

Girande, fr. (1. sjira’ngd), springbrunn med
många mynningar; fyrverkerisol.

Girandole, fr. (1. sjirangdå’ll, ital. gir
andola), armljusstake; örhänge av
diamanter 1. andra dyrbara stenar; raketkista.

Gira’nt, Gira’t, Gire’ra m. fl., se under Giro.

Girardturbin (1. sjira’r-), ett slags
vattenturbin.

Giraso’1, benämning på ädelsten, vars
kon-vexslipade yta reflekterar ljuset med
annan färg än stenens egen.

Gire’lla, zool., se Coris.

Girla’nd, se Guirlande.

Girl scout, eng. (1. göl ska’ot), se Scout.

Giro, ital. {1. dji’rå), vändning; omlopp,
penningomlopp ; handelst., skriftlig
överlåtelse av en växel, antecknad på baksidan
av densamma = endossement (se d. o.). —
Girobank, en anstalt, som mot viss avgift
mottager ädla metaller till förvaring.
Deponenterna äga rätt att giva
anvisningar på banken, och sålunda kunna
betalningar mellan bankens kunder ske
genom blotta överföringar i bankens
böcker. Se Depositionsbank. — Girokonto,
upp- och avskrivningskonto. —
Giro-valu’ta, den bestämda uppskattningen av
vissa varuvärden vid fastställandet av
motsvarande växelpris. — Gira’nt,
över-låtare av en växel. — Gira’t, person, på
vilken en växel överlåtes. — Gire’ra,
överlåta en växel; cirkulera (om växlar). —
Girerad växel, en överlåten växel.

Giron {1. sjirå’ng) 1. Stråle, herald., smal
spets, där två skuror stöta tillsammans på
kanten av en sköld.

Gironde, fr. (1. sjirå’ngd), under den stora
franska revolutionen jakobinpartiets mera
moderata fraktion, vars främsta män voro
valda av departementet Gironde. —
Giron-di’ster, medlemmar av denna fraktion.

Girouette, fr. (1. sjiroe’tt), vindflöjel; fig.,
vankelmodig, karaktärslös människa.

Girovalu’ta, se under Giro.

Gi’sela, fomtyskt kvinnonamn (av gisal,
gisslan, borgen).

Gisl 1. Gisel, nord. myt., en av åsagudarnas
hästar.

Gislan, se Gisslan.

Gisle, fornnordiskt mansnamn (av isl. Gisl,
som betyder både gisslan och stråle). Från
detta namn härstammar mansnamnet
Gillis.

Gismonda, astr., en av småplaneterna.

Giss, tonk., nionde tonen i den kromatiska
skalan, den genom ett # en halv ton höjda
tonen g. — Gississ, kallas g höjt med två
halvtoner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free