- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
522

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gisseltång ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

522

Gisseltång—Glagolitiskt språk

Gisseltång, hot., se Chordaria.

Gisslan, isL, någon, vars person utgör borgen
för uppfyllandet av vissa förbindelser 1.
mot svek.

Gisslare, se Flagellanter.

Giss moll, tonk., molltonarten med giss till
grundton; förtecknas med fem

Gissur, isländskt namn.

Gitagi’ii, hem., se Agrostemma.

Gi’tagovinda, en indisk dikt.

Gitano, sp. {1. chita^no; av lat. ægyptia’nus,
egyptier), zigenare, tattare. — Gita’na,
zigenerska, zigenardans.

Gita’rr, se Guitarr.

Gitter, ty., galler. — Atomgitter,
Kristall-gitter, det regelbundna punktsystem, som
bildas av atomernas medelpunkter i en
kristall.

Giulio (Z. dju’lio), italienskt mansnamn =
lius (se d. o.). Därav kvinnonamnet Giulia
{1. dju’lia).

Giuséppe (l. dju-), italienskt mansnamn
—■ Josef (se d. o.).

Giusto, ital. (1. dju’sto, av lat. jii’stus), tonk.,
riktig, passande. — Alle’gro giusto, lagom
hastigt.

Givre, /r. (Z. sjiVrö), meteor., frostdimma,

Givry-vin, fr. (1. sjivri’-), ett vin från
trakten av St. Givry i Frankrike.

Gjall, se Gjoll.

Gja’llarbron, nord. myt., den guldlagda bron
över underjordsälven Gjall 1. Gjoll.

Gja’llarhornet, nord. myt., "det ljudande
hornet", guden Heimdalls över alla världar
ljudande lur.

Gjalp, nord. myt., en av Heimdalls nio
mödrar; en av jätten Gerröds döttrar.

Gjojetto, se Akabar.

Gjoll 1. Gjall, nord. myt., "den brusande",
underjordisk flod, över vilken Gjallarbron
leder.

Gjtike, nord. myt., konung i ett tyskt rike och
gift med den trollkunniga Grimhild.

Gjukungar, nord. myt., dets. som Nifluggar
(ty. Nihelungen), Gjukes barn, av vilka
Gunnar äktade sköldmön Brynhild och
Gudrun Sigurd Fåfnesbane.

Gjäll, se Gjoll

Gjälp, se Gjalp.

G-klav, tonk., den klav, som angiver
ettstrukna g.

gl., förk. för lat. glo’ria (se d. o.). Jfr gl. m.

Glabe’ll (lat. glabe’llus, dimin. av gla’ber,
kal), anat., mellanrummet mellan
ögonbrynen.

Glabella, lat. (av gla’her, kal), anat., det
hårlösa partiet mellan ögonbrynen; hot.,
"liten, glatt"; paleont., mellanstycket på
trilobiternas huvud. — Gla’bra, lat., bot.,
glatt. — Glabra’ta, lat., hot., glättad, utan
hårighet.

Glabresce’nt (av lat. glahre’scere, bliva
glatt), hot., benämnes en växtdel, som med
åldern förlorar en urspr. hårighet.

Glace, fr. (1. glass, av lat. gla’cies, is), is;

glass, ett fruset, av grädde och vanilj 1.
av saft av vissa frukter berett läskmedel;
spegelglas; spegel. — Glace’ra, isa,
förvandla till is; göra stel; glasera (se d. o.),
glanska, giva spegelglans åt; överdraga
med socker. — Glacédongola, lädersort,
mera känd under benämningen "Nappa".
— Glacéhandskar, glatta handskar. —
Glacia’l, geoL, tillhörande istiden, den s. k.
glacialperioden, och glacialformationen,
d. v. s. de under nämnda tid bildade
jordlagren. — Glaciä’rer, se Gletscher.

Glaci’, se. Glads.

Glacialerosio’n 1. Exaratio’n, geol., den
erosion (se d. o.) en glaciär åstadkommer
under sin rörelse.

Glaciali’n, ett engelskt konserveringsmedel,
bestående av borsyra, borax, socker,
gly-cerin och vatten.

Glacia’lis, lat., hot., växande invid is.

Glacia’llera 1. Ishavslera, geol., i senglacial
tid bildad lera genom avlagring av lerslam
från den avsmältande inlandsisens älvar
på botten av det s. k. Yoldiahavet.

Glacialrelikter, se Relikt.

Glaciatio’n, geol., överisning.

Gla’cies, lat., is; med., ispiller, som brukas
vid åtskilliga magåkommor, svår
huvudvärk o. s. v. — G. Mari’æ = Marienglas
(se d. o.).

Glacifluviala avlagringar, geol., numera
vedertagen benämning på isälvs- och
rullstensbildningar.

Glaci’s {fr. glads [Z. glasi’], av glacer, glida),
befästn., fältvall, en långsluttande
jordvall framför och till skydd för den
betäckta vägen.

Glaciä’rer, se Gletscher.

Glad, Jiord. m.yt., en av åsagudarnas hästar.
Jfr Skinfaxe.

Gladia’tor, pl. Gladiato’rer, lat. (av gla’dius,
svärd), fäktare i. slagskämpe, som hos de
gamle romarna uppträdde vid offentliga
föreställningar, gladiatorsspel.

Gladia’torn, Den döeyide, se Gallern.

Gla’dii pote’stas, lat., "svärdets makt", makt
att ådöma dödsstraff.

Gladi’olus, bot, sabellilja, artrikt växtsläkte
av fam. Irida’ceæ. Ett stort antal arter och
varieteter, särskilt från Kaplandet, odlas
som prydnadsväxter. — G. commu’nis är
inhemsk i s. Europa. — G. edu’lis,
Sydafrika, har ätliga rotknölar.

Glador, zool., en underfamilj, Mi’lvini, av
Falkfåglarna. I Sverige förekommer
vanliga gladan, Milvus i’ctinus.

Gladshem, isl. Gladsheim, nord. myt., den
femte, Oden tillhöriga gudaborgen, som
omsluter Valhall.

Glæsisvellir, nord. myt., "glansfälten",
Mimers rike i underjorden.

Glagoli’tiskt språk (av slav. glago’l, ord,
språk), det gamla heliga slaviska språket,
kyrkslaviskan. — Glagolitiska bokstäver,
det gammalslaviska alfabetet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free