- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
524

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Glaukodot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

524

Glaukodot—Glob

Glaukodo’t, miner.y järnrik koboltglans.

Glaukofa’n, miner., blågrå, trådig
horn-bländeart.

Glauko’m 1. GIauko’ma, gr. (av glavko’s,
grön 1. blåskimrande), med., en
ögonsjukdom, som utmärkes genom ökat tryck i
ögat, och som stundom kallas grön starr,
emedan pupillen i somliga fall får en
grönaktig färg. — Glaukoma’tisk 1.
Glauko-matö’s, behäftad med nyssnämnda
sjukdom. —- GIauko’sis, begynnelse av gröna
starren.

Glaukoni’t, miner.y en svartgrön, kornig
sili-katblandning. — Glaukonftkalk, petrogr.y
kalksten, med korn av glaukonit,

Glauko’pis, gr., ’’den strålögda", binamn på
Athena.

Gla’ukos, gr. myt., en havsgud, skeppet
Argos’ byggmästare och styrman.

Glauko’sis, se under Glaukoma.

Glaux maritima, hot., strandkrypa, liten
havsstrandört, tillh. fam. Primulaceæ.

Glav, Glaven, numera blott i poesien brukat
ord för svärd.

Glavendrupstenen, märklig dansk runsten
från 900-t.

Glavinu’sa, ett dalmatiskt vin.

Glaymore, eng. (1. glä’mår), se Claym.ore.

GIe’bæ adscri’ptus, lat., eg. fästad vid
jordtorvan; livegen.

Glecho’ma hedera’cea, hot., jordreva,
nedlig-gande ört med blå blommor och njurlika
blad, allmän å gräsmark, mångformig.
Användes förr mot hosta, bröstkramp,
blåslidande, hudsjukdomar m. m. Fam.
Lahia’tæ.

Gledi’tscliia, hot., växtsläkte av fam.
Legii-mino’sæ, träd i varmare länder (odlade i
kallare trakter buskar). Veden har
mångsidig användning. — G. triaca’nthos, en
nordamerikansk, som prydnadsbuske odlad
art. Dess balja innehåller en köttig massa,
varav ett slags mjöl beredes.

Glee, eng. (1. gli, av ängels, gleov, glädje,
musik), tonk., en specifikt, engelsk
konipo-sitionsart för minst tre solostämmor, vanl.
manliga. Numera benämning på sång av
manskör i allm.

Gleichschaltung, ty., utjämning, nivellering,
genomförande av likhet.

Gle’ipner (isl. Gleipnir), nord. m^yt., den boja,
med vilken Fenrisulven fängslades av
åsagudarna.

Glen, eng. (gael. gleann), trång dal (i
högländerna) .

Glen 1. Glan, nord. myt.. Sols make.

Glendower (Z. -da’oö), en svart kinesisk
tesort.

Gle’ne, gr., anat., ögonglob, ögonsten; med.,
en grund benfördjupning. — Glen’itis,
linsinflammation i ögat. — Glenoi’disk,
grunt fördjupad.

Gle’pne, se Gleipner.

Gler, nord. myt., en av åsagudarnas hästar.

Glessi’t, en art Bärnsten.

Gle’te, Blyoxi’d 1. Silverglitt, miner., fås
därigenom, att bly upphettas vid lufttillträde.
Nyttjas till glasyrer, plåster, fernissor
m. m.

Gle’tscher, ty^ 1. Giaciä’rer (fr. glaciers), i
alp- och fjälltrakter befintliga snö- och
ismassor, stundom milslånga och flera
hundra meter mäktiga, vilka långsamt glida
nedåt dalarna. — Gletschersalt 1. Alpsalt,
ett orent salt, bildat genom vittring av
magnesiumhaltiga mineral. Förekommer i
Schweiz. —- Gletschervin, ett starkt
schweiziskt vin från Alpernas
glaciär-områden.

Gleukome’ter (av gr. gleu’kos, must, och
me’tron, mått), 1. Glykome’ter (av gr.
glyky’s, söt), fys., sockerhaltmätare,
areometer (se d. o.), medelst vilken
sockerhalten i vin utrönes.

Gli, småfisk, agnfisk; i Västergötland namn
på elritsan.

Glia {gr., lim) 1. Neuroglia, anat., nervvävens
epiteliala stödvävnad.

Gliadfn (av gr. gli!a, lim), kem., växtprotein
(ur vete). — Glidi’n, pulverformigt
äggvitepreparat (ur vete).

Glim, hot., se Silene.

Glimmer, miner., en grupp mineral, vilka
lätt kunna delas i tunna, genomskinliga
och elastiska blad. Kallas även
kattglim-mer, kattsilver och kattguld.

Glinder, ett fiskeredskap.

Glintlinje 1. Glintrand, geol., brant
bergssluttning mellan ett högre och ett lägre
liggande landområde. Horisontella lager
äro i en glintrand tvärt avskurna.

GIio’m 1. NevrogIi’om (av gr. ne’vron, nerv,
och gli’a, lim), med., svulst av glia (se
d. o.) i nervsystemets centrala delar,
särskilt hjärnan samt syn- och
hörselnerverna.

Glfres, lat., pl, zooL, gnagare, en ordning
bland däggdjuren.

Glis, hot., ett svenskt namn på vildpersilja.
Se ^thusa.

Glise’ntisstål, dets. som Martinstål.

Glissad {fr. glissade, av glisser, glida), ett
slags danssteg; fäktk., den ena klingans
slintning mot den andra. — Glissant {L
glissa’ng), slipprig, hal. — Glissa’ndo,
Glissa’to, GIissica’to, ital., tonk., smidigt
och glatt framglidande.

Glis vulga’ris (syn. Myo’xus glis), zooL,
sju-sovaren, en ekorrlik gnagare i mell. och
s. Europa, Mindre Asien och s. Sibirien.
Värderad för sitt kött och sitt skinn.

Glitne 1. Glitner, nord. myt., Forsetes
himla-boning, byggd av guld och silver.

gl. m. 1. glor. mem., förk. för lat. glorio’sæ
memo’riæ, ärorik i åminnelse.

Glob {lat. gWhus), kula, boll; ett för
undervisning i geografi och astronomi avsett
instrument, som består av ett klot, vilket
föreställer jorden (jordglob) 1.
himlavalvet (himmelsglob). — Globuli’ii, kem., ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free