Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Globator ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Globator—Glossa
525
äggviteämne, som utgör en
huvudbeståndsdel av blodkropparna. — Globulö’s,
klot-klotformig.
Globa’tor, lat. (av gWbus, klot), hot.,
"rul-lare". — Globo’sus, -a, lat., bot., klot. —
Globula’ris, Globuli’fera, Globulo’sa, lat.,
bot., med små klot.
Globe, The (1. the glåb), ’’jordklotet", känd
Londontidning, grundad 1803.
Globe-olja, som smörjoljor använda
mineraloljor.
Globe-teatern {1. glåb-), berömd teater i
London, i vilken Shakespeare var delägare.
Nedbrann 1613.
Globetrotter, eng. (1. glå’btrå’ttör), eg.
jord-klotstravare; turist, som far jorden runt
1. till alla världsändar.
Globice’phalus, zooL, grindvalar.
Glo’bolja, Vulka’nolja, Phæ’nixolja,
benämningar å några slags mineraloljor från v.
Virginien, vilka brukas som maskinsmörja.
Globosko’p, fys., en apparat för
bildreproduktion av ogenomskinliga föremål på en
vit duk. Jfr Episkop och Epidioskop.
Globula’ria vulga’ris, bot., bergskrabba, liten
ört med vedhård rot och jordstam samt
blå blommor. På kalkhällar, Öland,
Gotland.
Globularia’ceæ, bot., växtfamilj av ordn.
Nuculiferæ. Se Globularia.
Glo’buli martia’les, lat., pl, farm., stålkulor,
beredas därigenom att järn upplöses i en
blandning av CTe’mor tdrtari och vatten.
Nyttjas mot bleksot. — G. sa’nguinis,
fysioL, de småkulor, som utgöra
huvudbeståndsdelen i blodet.
Globuli’ii, Globulö’s, se under Glob.
Glo’bus, lat., med., en magsjukdom, som
består i stor väderstinnhet; hos gräsätande
husdjur: trumsjuka. — G. hyste’ricus,
"hysteriskt nystan", ett i hysteri
förekommande symtom, vilket yttrar sig i en
känsla, som om en kula 1. ett nystan från
maggropen uppstege till svalget.
Glochi’dium, zooL, benämning på larven av
vissa sötvattensmusslor.
Gloiope’ltis, bot., algsläkte av
gruppenFZori’-deæ. Användes i Japan mycket som
näringsmedel. — G. te’nax (Kina), ger ett
segt lim.
Gloire, fr. (1. glåa’r, lat. gWria), ära, glans.
— Rien ne manque à sa gloire, il manquait
à la notre (L riä’ng nö mangk a sa glå’ar,
il mangkä’t a la nåtr), intet fattas i hans
ära, han fattades i vår. (Inskrift på
Molières byst i Franska akademien.)
Glomaci {1. glåma’tsi), serbisk folkstam. Se
Daleminger.
Glomera^ta, -um, lat. (av glomera^re,
hoprulla, nysta), bot., gyttrad. —
Glomera’-tulum, lat., bot., något gyttrad. —
Glome’-rulans, lat., bot., bildande små gyttringar.
Glome’ridæ 1. Glomeri’der (av lat. glo’mus,
klot), zooL, klotformiga infusionsdjur.
Glomerulonefri’t, med., form av
njurinflammation.
Glome’rulus, lat., anat., nystan.
Glo’mus, lat., nystan, klot; med., stopp 1.
tapp av linneskav, att införas i sår. —
G. caro’ticus, karotiskörteln. — G.
coccy’-geum, svanskörteln.
Glonoi’n —■ Nitroglycerin (se d. o.).
Glo’ria, lat., ära, rykte, härlighet, höghet;
målark., strålkrans 1. sken omkring ett
helgons huvud på en målning; en målning,
som föreställer himlen med dess invånare;
den del av katolska mässan, som börjar
med orden Gloria in excelsis Deo (se
nedan). — G. Altfssimo, Suo’rum
Refu’-gio, "ära vare den högste, de sinas
tillflykt", Gustav II Adolfs valspråk, i vilket
ingå begynnelsebokstäverna till Gustavus
Adolphus, S^uecorum Rex. — G. in
exce’l-sis De’o, ära vare Gud i höjden,
begynnelseorden till änglarnas lovsång vid Jesu
födelse. — G. pa’tri, fi’lio et spiri’tui
sa’ncto in se’cula seculo’rum, ära vare
fadern, sonen och den helige ande i all
evighet, — Glorie’ra, berömma sig, skryta.
— Glorifice’ra 1. Glorifie’ra, förhärliga. —
Glorifikatio’n, förhärligande, förklaring
(de saligas). — Glorio’l, småaktig fåfänga,
tomt helighetsskimmer. — Glorio’sæ
me-mo’riæ, ärorik i åminnelse, i ärofullt
minne. — Gloriö’s, ärorik. — Sic tra’nsit
glo’ria mu’ndi, så förgår världens
härlighet, början till en latinsk kyrkosång.
Glo’ria, textil., fint, kyprat tyg med
silkes-varp och ylleinslag.
Glorifiera, se under Gloria.
Glorio’l, Glorio’sa m. fl., se under Gloria.
Glorio’sa, bot., liljeväxtsläkte i tropiska
Asien och Afrika. — G. supe’rba har
klättrande stjälk och vackra blommor. Odlas
som krukväxt-
Glorvördig (av lat. gWria), gammalt ord för
ärevördig.
Gloriö’s, se Gloria.
glor. mem., se gl. m.
Glo’sa, pl. Glo’sor {försv. form av gr. gWssa,
se d. o.), ett ord av något främmande
språk, särskilt med avseende på dess
inlärande. —• Glosbok, en bok, i vilken
glosor uppskrivits.
Glo’ssa (även Glo’tta), gr., eg. tunga; språk,
tungomål; munart, dialekt; ovanligt 1.
föråldrat, svårfattligt ord jämte förklaring.
Jfr Glosa. — Glo’ssagra, med., giktartat
tunglidande. — Glossalgi’ (av gr. a’Ig os,
smärta), värk i tungan. — Glossa’nthrax,
mjältbrandskarbunkel på tungan. —
Glossa’rium, pl. Glossa’rier, samling av
ordförklaringar. Jfr Lexikon. —
Glossa’-rium sviogo’thicum, svensk ordbok, en av
språkforskaren J. Ihre 1769 utg. ordbok
över svenska språket. — Glossa’tor 1.
Glossogra’f, förf. av ett glossarium. —
Glossft 1. Glossftis, med.,^
tunginflammation. — Glossitis interstitia’lis, inflamma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
