Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Glossar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
Glossar—Glück
tion i tungans inre (vid syfilis). —
Glosso-ce’le = Makroglossi (se d. o.). —
Glosso-de’smus, tungband. — Glossografi’ (av gr.
gra’fein, skriva), tungans beskrivning;
även skrivning av randglossor i.
anmärkningar i brädden. — Glossolali’,
tungomålstalande. — Glossologi’ (av gr. Wgos,
lära), läran om tungan; språkkunskap. —
Glossolysis, med., lamhet i tungan. —
Glosso’ncus, tungsvulst. — Glossoplegi’,
tungans lamhet 1. förslappning. —
Glos-sopto’sis, tungans framskjutande ur
munnen. — Glossorrhagi’ (av gr. rhein, flyta),
tungblödning. — Glossoskopi’ (av gr.
sko-pe^iriy se), undersökning av tungan. —
Glossospa’smus, tungkramp. —
Glosso-tomi’ (av gr. te’mnein, skära), tungans
sönderdelande för vetenskapligt ändamål.
Glossa’r = Glossarium, se under Glossa.
Glossfna, zooL, afrikanskt flugsläkte. —
G. morsi’taiis, G. palpa’lis m. fl. arter
överföra trypanosomer. Se Tetseflugor.
Glossi’t, se under Glossa.
Glo’sso-phary’ngeus, lat., anat.,
tung-svalg-nerven.
Glosso’pterisfloran, paleo7it., under slutet av
stenkols- och permtiden på s. halvklotet
uppträdande flora, karakteriserad bl. a.
av en ormbunksväxt, Glosso’pteris.
Glo’tta, se Glossa.
Glo’tticus, lat., som tillhör tungan.
Glotti’k (av gr. glo’tta 1. gWssa, språk),
språkvetenskap.
Glo’ttis (gr. glotti’s), tungan på
blåsinstrument, ljudapparat, anat., ljudspringan
(Ri’ma glotti’dis). — Glottisspasm, kramp
i ljudspringans slutare. —• Glottisstöt,
plötslig ansats av sångtonen, varvid
stämbanden börja vibrera med en lätt skräll och
ljudet blir gutturalt. — Glottisödem, ödem
kring ljudspringan.
Gloucester cheese, eng. {1. glå’stör tjis), en
engelsk ostsort, som beredes i grevskapet
Gloucester.
Glouton, fr. (1. glotå’ng), glupsk människa,
storätare. Se även Gourmandise.
Gloxi’nia, hot., se Smningia.
Gluko’nsyra, hem., oxidationsprodukt av
druvsocker.
Gluko’s, kem., druvsocker.
Glukosamfn, Glukosfd, dets. som
Glyko-samin, Glykosid.
Glu’ma, lat., hot., ytteragn hos gräsen.
Gluma’cea, lat. (av glu’ma, skal, hylsa), hot.,
på agnar.
Glumiflo’ræ, hot., växtserie bland
mono-kotyledonerna. Omfattar gräsen och
halvgräsen.
Glunt, gosse (i landsmål); yngling. —
Glun-tarna, berömd samling duetter för baryton
och bas, diktade och komponerade 1847—
50 av skalden och kompositören Gunnar
Wennerherg samt innehållande originella
och humoristiska skildringar ur dåtidens
studentliv i Uppsala.
Glup, geoL, fördjupning, vari rinnande
vatten försvinner i jorden.
Glutæ’us (av gr. gluto’s, säte), pL, anat.,
sätets stora muskel. — Glutea’lregionen,
trakten kring stora sätesmuskeln.
Glutami’n, kem., i groddplantor ofta
uppträdande omsättningsprodukt av äggvita.
Glu’ten, lat., eg. lim; kem., äggvitartade
ämnen i sädesslagens frön. — Glutenceller,
förr namn på yttersta cellskiktet i
gräs-frönas frövita. — Glutenkasei’n, den del
av sädesslagens gluten, som ej kan lösas i
alkohol. — Glutenmjöl 1. Aleuronkorn,
hot., av förnämligast äggviteämnen
bestående bildningar i de flesta frön. —
Gluti’n, en i alkohol löslig beståndsdel av
gluten (se ovan); även lim.
Glutina’ntia, lat. (av glu’ten, lim), pL, med.,
hopfogande, läkande medel. —
Glutina-tio’n, hoplimning, hopgroning. —
Gluti-nö’s, klibbig, limartad.
Glutino’sus, -a, -um, lat. (av glu/ten, lim,
klister), hot, klibbig.
Gluto’l, farm., sårströpulver, framställt
genom inverkan av förmäldehyd på lim.
Glycère (1. glisä’r), franskt kvinnonamn (av
gr. glyky’s, söt).
Glyce’ria, hot., svenskt växtsläkte tillhörande
fam. Grami’neæ. — G. di^stans, se
Pucci-iiellia. —• G. flu’itans, mannagräs. Allmän
i diken o. d. Fröna användas till gryn. —
G. mari’tima, se Puccinellia. — G. pli’cata,
äkta mannagräs.
Glyceri’der, kem., glycerinestrar, fetter.
Glyceri’n (av gr. glyky’s, söt), kem.,
oljesocker, treatomig alkohol, en i vatten och
sprit löslig, färglös, sött smakande,
tjockflytande vätska, som bildas vid
sönderdel-ning av fett vid närvaro av vatten. —
Gly-cerinbad, användes till tvättning av
husdjur mot skabb o. d. — Glycerinkitt, tekn.,
består av glycerin och blyglete. Nyttjas till
gasrör, till kärl, vari petroleum förvaras
m. m. —• Glycerinkrut = Nitr o glycerin (se
d. o.). — Glycerinpomada, parfymerad
blandning av fett, vax och glycerin. —
Glycerinsalva, farm., Ungue’ntum
glyce-ri’ni, består av vetestärkelse, destillerat
vatten och glycerin.
GIycerola’t, farm., glycerinhaltiga, starkt
koncentrerade drogextrakt.
Glyci’n = Glykokoll (se d. o.).
Glyci’ne, se Wistaria.
Glycio’smus, lat. (av gr. glyky’s, söt, och
osme’, lukt), hot., sötluktande. —
Glyci-phy’llus, lat. (av fy’llon, blad), hot., med
sötaktiga blad.
Gly’cium, Glycfnium, kem,, beryllium (se
d. o.).
Glück, ty. (1. glyck), lycka. — Glück auf!
lycka till. — Ich habe genossen das
ir-dische Glück, ich habe gelebt und geliebet,
ty., jag har njutit den jordiska lyckan, jag
har levat och älskat. ("Wallenstein" och
"Des Mädchens Klage" av Schiller.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
