- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
527

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Glycyrrhiza ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Glycyrrhiza—Gnipahàlan

527

Glycyrrhi’za, se Liquiritia.

Glycyrrhizfn, kem., en ur lakritsrot, roten
av GlycyrrMza gla’bra, tillhörande fam.
Legumino’sæ, framställd egendomlig
sockerart.

Glyf {gr. gly’fis, av gh/fein, rista), hyggn,,
skåra; räffla; insnitt. — Gly’fanon,
grav-stickel. —• Gly’fisk, snidad, graverad. —
Glyfoge’n, etsmedel för stålstick.

Glyfografi’ (av gr. glyjein, inskära,
gravera, och grajein, skriva, teckna), konsten
att på galvanisk väg över en graverad 1.
etsad plåt taga en annan med upphöjda
linjer.

Glykemi’, med., överskott av glykos i blodet.

Glykofa’g (av gr. glyky’s, söt, och fage’in,
äta), älskare av sötsaker.

Glykoge’n (av gr. glyky’s, söt, och g ene’in,
födas), kem., leverstärkelse, s. k.
anima-lisk stärkelse, är ett i vatten lättlösligt,
sött smakande kolhydrat, som bildar en
allmän beståndsdel i animaliska vävnader,
i synnerhet i djurens lever.

Glykogeusi’, med., söt smak i munnen.

Glykoko’ll (av gr. glyky’s, söt, och ko’Ila,
lim), Glycfn 1. Limsocker, kem., är
aminoättiksyra, en sönderdelningsprodukt av
lim och svavelsyra. — Glykoko’lsyra, en
beståndsdel av gallan.

Glyko’l (av gr. glyky’s, söt), kem., tvåatomig
alkohol.

Glykoly’s, kem., sockrets nedbrytning i andra
föreningar.

Glykome’ter, se Gleukometer.

Glykone’ 1. Glyko’nisk vers, metr., ett efter
den grekiske skalden Glykon benämnt
versslag, vars grundform har följande
utseende: — ^ I — –- ’ I — ^

Glykoprotei’der, kem., sammansatta
äggviteämnen (proteider), som utom
äggviterester innehålla en hydratkomplex. Hit
höra Muciner, Mukoi’der och
Kondrofnu-koi’der.

Glyko’s (av gr. glyky’s, söt), kem.,
druvsocker, en sockerart av aldehydkaraktär.

Glykosami^n 1. Glukosami’n, kem., ett
derivat av druvsocker. Viktigt mellanled
mellan äggviteämnen och sockerarter.

Glykosi’der (av gr. glyky’s, söt), kem., en hel
grupp organiska, inom växtriket mycket
utbredda eterartade derivat av
sockerarter, oftast druvsocker.

Glykosko’p (av gr. glyky’s, söt, och skope’in,
se, skåda, utröna), apparat, med vars
tillhjälp man utröner sockerhalten i en
vätska.

Glykosuri’ (av gr. glyky’s, söt), med.,
sockerutsöndring med urinen.

Glypti’k (av gr. gly’fein, rista), gemsnideri
(se Gemma) och medalj gravyr.

Glyptoce’phalus, zooL, ett undersläkte av
flundrorna, Pleuronectes (se d. o.).

Gly’ptodon hoplo’phorus, paleont., ett ur-

världens fauna tillhörande gördeldjur av
ända till en noshörnings storlek.

Glyptografi’ (av gr. glypto’s, graverad,
snidad, och gra’fein, beskriva), beskrivning
av snidade stenar (gemmer) och medaljer.

Glyptote’k (av gr. glypto’s, graverad, snidad,
skulpterad, och the’ke, förvaringsrum),
samlingsrum för skulpturverk, sniderier
o. d.

Glyskoljan, zooL, se Gadus.

Glänzendes Elend, ty., lysande elände. (’’Die
Leiden des jungen Werther" av Goethe.)

Glättvikt, skinn, som genom avhårning m. m.
förarbetats för garvning.

Glödljus, ljus som utsändes av en glödkropp,
upphettad i en icke lysande låga.

Glödritning, tekn., en brännteknik, genom
vilken medelst en glödgad platinaspets
teckningar utföras på trä, läder o. d.

G. m. b. H. (/. - ha), förk. för ty. Gesellschaft
mit heschränkter Haftung, bolag med
begränsad ansvarighet.

G moll, tonk., den molltonart, som har g
till grundton. Förtecknas med b framför
h och e.

G. M. T., förk. för eng. Greenwich mean time,
Greenwich-medel-tid.

Gna, nord. myt., en av Friggas tjänarinnor.

Gnagare, zooL, se Glires.

Gnapha’Iium, bot., noppa, växtsläkte av fam.
Compo’sitæ. Fem inhemska arter. — G.
alpfnum, syn. Antennaria (se d. o.). —
G. arena’rium, hedblomster, sandhedsväxt.
—• G. carpa’ticum, syn. Antennaria (se
d. o.). — G. decu’rrens, tofsblomster,
högväxt odlad art med 60 cm. höga,
vitblommiga spiror. — G. dio’icum, syn.
Antennaria (se d. o.). — G. silva’ticum,
skogs-noppa, allmän å gräsmark. — G.
supi’-num, fjällnoppa, allmän fjällväxt. — G.
uligino’sum, sumpnoppa, allmän å fuktiga
ställen.

Gnathalgi’ (av gr. gna’thos, kind, och a’lgos,
smärta), med., kindsmärta. —
Gnathochi’-sis, dubbel käke som medfödd
missbildning. — Gnathorrhagi’ (av gr. rhein,
flyta), häftig blödning från den inre ytan
av kinden. — Gnathospa’smus, kindkramp.

Gnejs, petrogr., en inom urformationen
allmänt förekommande, ofta skiffrig, lagrad
bergart av kvarts, fältspat och glimmer.

Gnesio-luthera’ner, eg. äkta lutheraner, de
1500-talslutheraner, som strängt fasthöllo
vid Luthers avvisande hållning mot
reformerta kyrkan.

Gneta’ceæ, bot., se Gnetales.

Gneta’les, bot., den högst stående klassen
bland gymnospermerna. Omfattar fam.
Gneta’ceæ med släktena Ephe’dra,
Gne’-tum och Tu’mboa (syn. Welwi’tschia).

Gne’tum, bot., slingrande liansläkte av fam.
Gneta’ceæ. Se Gneta’les. Fröna ha köttigt,
ätbart hylle.

Gnipahàlan, nord. myt., en grotta 1. håla,
som bevakas av G arm (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free