- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
531

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gosti ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gosti—Goüt

531

Gosti, ry. (1. ga’sti), främmande köpmän. —
Gostinyj dvor {L gasti’ny -),
marknadsstånd ordnade i rader (för gosti).

Gosudar, se under Gospodin.

Gotala’ner, biandfolk av östgoter och alaner
vid Kaspiska havet, numera uppgånget i
kringboende folk.

Gota’ma, ind. relig., i palilitteraturen namn
på Buddha (sanskr, Gautama).

Goter, ett östgermanskt folk av
sydskandina-viskt ursprung, tidigt delat i
avdelningarna öst goter och västgöter.

Gothagrönt, kromgult, kromgrönt.

Go’thapartiet, ett tyskt politiskt parti, bildat
i juni 1849 i Gotha av den fraktion inom
Frankfurtparlamentet, som yrkade på
Tyska förbundets ombildning till ärftligt
kejsardöme.

Go’thicus, -a, -um, lat., bot., från Götaland.

Go’thus, latiniserad form av götisk, ett
tillnamn som burits av flera prästmän från
Götaland.

Go’tiglacia’l tid, se Senglaciala tiden.

Goti’k, Go’tisk 1. Gö’tisk stil, Spetsbågsstil,
byggn., en byggnadsstil, som uppstod på
1100-t. i Frankrike och härskade i Europa
under senare delen av medeltiden. Dess
karaktär bestämmes av spetsbågens
systematiska användning. Som stilriktning
gjorde sig gotiken, vars namn kommer av
det italienska stilo gothico (barbarisk stil),
gällande även inom Övriga bildande
konster. — Goti’ner, ett keltiskt folk, under
l:a årh. e. Kr. omnämnt såsom boende i
s. Schlesien. — Gotiska språk, de språk,
som talades av goterna och med dem
närbesläktade folk. Viktigast av dem är
meso-götiskan. — Gotisk skrift 1. Munkskrift,
den skrift, som är använd i
medeltidsurkunder och handskrifter från 1200—
1400-t. — Gotisk stil = Gotik (se ovan);
boktr.y se Götisk stil.

Gotla’ndicum, lat., bot., från Gotland.

Gotlandsrova, se Raps.

Gotlandsrussen (av gotl., rus, häst), en
halvvild gotländsk ponny, förekom förr i stort
antal på de gotländska byarnas utmärker.

Goton (1. gåtå’ng), franskt dimin.
kvinnonamn = Greta.

Gott erhalte Franz, den Kaiser, ty. (1. gått
- fränts -), "Gud bevare kejsar Franz’’,
Österrikes 1797 av Haydn komponerade
folksång. Melodien sedan lånad till
"Deutschland, Deutschland über allés".

Gottesacker, ty. (1. gått-), "Gudsåker",
kyrkogård.

Go’ttesfreunde, ty., Guds vänner, namn på
ett hemligt brödraskap under 1300- och
1400-t.

Go’ttfrid 1. Gottfried, forntyskt mansnamn
(av Gott, gud, och Fried, fred), gudsfred.
Buret av hertigen av Bouillon, första
korstågets ledare.

Go’tthard, forntyskt mansnamn (av Gott,
Gud, och hard, hård, fast), den i Gud fäste.

Go’tthold, tyskt mansnamn (av Gott, Gud,
och hold, huld), den Gud hulde 1. av Gud
omhuldade.

Go’ttlieb, tyskt mansnamn (av Gott, Gud,
och lieben, älska), den av Gud älskade 1.
gudälskande.

Go’ttlob, tyskt mansnamn (av Gott, Gud, och
Lob, pris, lov). Gud ske lov; tackad vare
Gud.

Gott mit uns, ty.. Gud med oss, ett av Gustaf
II Adolfs valspråk.

Gottschalk, "god tjänare" 1. "Guds tjänare",
gammalt tyskt mansnamn.

Gouache, fr. (1. goa’sj), 1. Gouachemålning,
målark., målning med i vatten rivna
täckfärger. elfr Akvarell.

Gouda’ost (holländskt uttal cha’uda),
holländsk småpipig ostsort, ungefär
motsvarande vår s. k. hushållsost.

Goudron, fr. (Z. godrå’ng), tjära. Se Asfalt.

Gouffre, fr. {1. go’ffr), avgrund, svalg;
vattenvirvel.

Gouge, fr. {1. gosj), kirurg., hålmejsel med
i eggen avrundade hörn, som användes vid
operationer på ben. — Gouge-tång, tång,
vars båda käftar äro formade som gouger.

Goulards vatten, fr. {1. gola’rs -), farm.,
blyvatten.

Goulu, fr. {1. goly’), stor ät are, slukare. Se
även Gourmandise.

Goum, arab., vapenpliktigt manskap bland
de med fransmännen förbundna
arabstammarna.

Gourgandine, fr. {1. gorgangdi’nn),
glädjeflicka.

Gourlands vatten (L gorla’ngs-) bly vatten.

Gourlie’a, bot., växtsläkte av fam.
Legumi-no’sæ. — G. deco’rticans, chanar, litet träd
i Argentina, där dess frukter utgöra
huvudfödan för Gran Chacos indianer. Även
jästa drycker beredas därav. Blad och
bark omtyckta läkemedel. Veden användes
till div. snickeriarbeten.

Gourmand, fr. (1. gorma’ng), storätare,
fros-sare; hos oss finsmakare, läckergom. Jfr
Gastronom. — Gourmandise (1.
gor-mangdi’s), glupskhet, frosseri; lystnad
efter god mat. Bland franska benämningar
på av gourmandise i olika grad behärskade
personer märkas (utom de här nämnda
gourmand och gourmet), friand (1.
fria’ng), goinfre {1. gåä’ngfr), goulu (L
goly’) och glouton (1. glotå’ng). —
Gourmet (l. gormä’), vinkännare; även
finsmakare, läckergom.

Gourunötter, se Gurunötter.

Goüt, fr. (1. go), smak; tycke. — à son goüt
(1. - sång -), efter sin smak. — Chacun à
son goüt {1. sjacköngna - -), var och en
efter sin smak. Jfr Chacun a son goüU
— Haut goüt {1. å -), "hög smak" (om
ankommet vilt). — Goüter {1. gote’),
afton-vard; lätt aftonmåltid. — Gotue’ra, smaka,
gilla, tycka om; njuta. — Goute’rad,
omtyckt. — Goüterbal, bal med supé.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free