- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
532

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Goutte ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

532

Goutte—Graduera

Goutte, fr. (1. gott, av lat, gu’tta), droppe;
smula; med., gikt. — G. à goutte,
droppvis. —• G. de sang, "bloddroppar", blodröd
rubinspinell. — G. d’or (1. - dår), eg.
gulddroppe; ett vitt Bourgognevin. — G.
mili-taire {L -tä’r), med., försummad dröppel,
efterdröppel.

Gouvernant, /r., se Guvernant,

Gov.-Gen., förk. för eng, govenor-general,
generalguvernör.

Govinda, sanskr., eg. herdarnas furste, ett
av Krishnas binamn.

Gg v t., förk. för eng, government,
guverne-ment; styrelse.

G. P. O., förk. för eng. General post-office,
huvudpostkontoret.

GPU, se Tjeka,

gr., förk. för grader, granum (gran), gram,
grammatika, grekiska,

Graafska folliklar, anat., blåsbildningar i
däggdjurens äggstockar, vilka innehålla
äggen. Uppkallade efter anatomen Graaf.

Graal 1. Gral (enl. några av mlat.,
grada’le, skål; enl. andra av fomfr. graal,

. gréal, skål), den heliga graal, enl.
medeltidslegenden den av en lysande och med
underbara krafter utrustad ädelsten
förfärdigade skål, som Kristus begagnade vid
stiftandet av nattvarden och i vilken Josef
av Arimathia skall hava uppsamlat det
blod, som på korset flöt ur frälsarens sida.
— Graalriddare, en skara riddare, som enl.
Graalsagan i ett tempel på berget
Mon-salvage vaktade den heliga graal, innan
denna upptogs till himmelen. —
Graalsagan behandlades på 1100-t. i romanen
’’ParcivaV av Chrétien de Troyes,
Frankrikes förnämste trouvère (se d. o.).

Grabelage, fr. (1. graböla’sj), sållande,
rensning av varor.

Grabouge 1. Grabuge, fr. (1. grabo’sj, -y’sj),
ett slags kortspel. Ordet betyder eg. gräl,
käbbel.

Gra’cchus, en ryktbar fornromersk familj.

Grace, fr. (1. gras, lat. gra’tia), ynnest,
bevågenhet ; behag, täckhet. — Gràce à Dieu
(/. - diö’). Gud vare tack, Gudi lov. —
De gràce {1. dö -), av nåd, jag ber, med
(er) tillåtelse. — Gra’cer, Gra’tier {lat.
gra’tiæ)\. Chari’ter (av gr. cha’ris, behag),
rom. och gr. myt., behagens gudinnor,
"de tre gracerna", Agla’ja, Thali^a och
Euphrosy’ne. — Graciö’s, behagfull,
intagande.

Gracht, Graft, holl., kanal, grav.

Gracil {lat. gra’cilis), smärt, smidig; vek.

Gracila’ria, hot., algsläkte av gruppen
Flori’-deæ. — G. lichenoi’des (Ceylon, Java), ger
s. k. C e y 1 o n m o s s a, varav ett slags
agar-agar beredes.

Graci’lia, kvinnonamn (av lat. gra’cilis,
smärt, smidig).

Gra’cilis, -e, lat., bot., spenslig.

Gracio’so, sp., den lustiga personen i det
gammalspanska dramat.

Graciö’s, se under Gràce.

Grad (av lat. gra’dus, steg), geom., ^Aeo av
en cirkel; fys., indelning, som nyttjas å
flera instrument, såsom termometrar o. d.;
språkv., adjektivets och adverbets
jämförelseformer: positivus, komparativus
och superlativus; lärdomsvärdighet, som
efter vissa provs avläggande erhålles vid
universiteten, t. ex. magistergrad,
doktorsgrad; varje steg på den militära banan. —
Gra’dus ad Parna’ssum, lat., eg. ett steg
till Parnassen (se Parnass); benämning
på en bok, som begagnas till hjälpreda vid
övningar i författande av latinsk vers. —
Grada’tim, steg för steg, småningom. —
Gradatio’n, stigande, tilltagande steg för
steg, stegring; indelning i grader;
uppskattning, värdering; talk., stegring i
uttrycket. — Gradbeteckning, yttre tecken
på militär grad. — Gradblad, kartblad,
som begränsas av två meridianer och två
paralleller. — Grade’ra, avdela genom
grader; bringa till en högre grad av godhet,
förädla; uppskatta, värdera; befria de i
saltvatten upplösta saltdelarna från en del
av deras överflödiga vatten. — Grade’ring,
indelning i grader. — Grade’rpanna,
Gra-de’rverk, Grade’rhus, tekn., de
inrättningar vid ett saltverk, där saltet befrias
från överflödigt vatten.

Grad, i sammansättningar av slaviska
ortnamn: fäste, stad. Se Gorod.

Gradatio’n, Grade’ra m. fl., se under Grad.

Gradels, textil., ett bömiskt, mångfärgat
strimmat, drällartat tyg av lingarn
blandat med bomull och silke.

Grade’vole (av lat. gra’tus, angenäm), ital.,
tonk., behagligt, angenämt. —
Gradita-me’nte, på angenämt sätt.

Gradi’cut (av lat. gra’di, gå), meteor.,
lutning, sluttning (hos isobariska,
isoter-miska o. s. v. ytor).

Gradi’ner {fr. gradins), trappformiga
avsatser för åskådare.

Graditame’nte, se under Gradevole.

Gra’do, ital. {lat, gra’dus), steg; tomk,, grad,
tonsteg. — Di grado ascende’nte, i uppåt
stigande tonsteg. — Di grado discende’nte,
i nedåt gående tonsteg.

Gradua’l 1. Gradua’le {lat, responso’rium
gradua’le; jfr Grad), i katolska kyrkan:
den korta mellansång, som avsj unges vid
mässan efter föreläsandet av episteln,
under det prästen befinner sig på altarets
trappsteg ("in gra’dibus"); i lutherska
kyrkan: gradualpsalm, den koral, som
av-sjunges efter syndabekännelsen (före
episteln). — GraduaIdisputatio’n,
avhandling för erhållande av en
lärdomsvärdighet, vanl. doktorsgrad.

Gradua’lpsalm, se Gradual,

Gradue’ll, gradvis fortskridande, anordnad 1.
skeende.

Gradue’ra (av lat, gra’dus, steg), tilldela en
person en akademisk lärdomsgrad. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free