- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
533

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gradus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gradus—Grammatik

Gradue’rad, person, som erhållit en sådan
värdig-het.

Gra’dus, Gradus ad Parna’ssum, se Grad.

Græ’ca, sunt, non legu’ntur, lat. ordspr., eg.
det är grekiska, man läser det ej; det är
för svårt, man hoppar över det.

Græ’cia, lat, Grekland. — G. ma’gna.
Storgrekland.

Græci’sm, se Grecism.

Græ’co mo’re bi’bere, lat., dricka på grekiskt
vis (d. v. s. först till gudarnas, sedan till
sina vänners ära).

Græ’cum a’lbum, lat., exkrement av hundar,
förr använt i medicinen.

Græ’cum sunt, etc., sing. av Græca sunt etc.
(se d. o.).

Græfes pannsalva, farm., se Unguentum
hydrargyri præcipitati albi narcoticum.

Graffage, fr. (1. -a’sj), tekn., en medelst heta
plattor företagen tryckning av figurer på
tyg.

Graffi’to 1. Sgraffi’to, ital. (av gr. graffia’re,
skrapa), målark., ett slags väggmålning,
varvid väggen grundas svart 1, brun och
därefter överdrages rned vitt 1. gult,
varefter ristningen verkställes i det ljusa
överdraget, som därvid låter den mörka
grunden framträda.

Graffk (av gr. gra’fein, skriva), skrivkonst,
teckningskonst; sammanfattningen av de
grafiska konsterna. —• Gra’fisk, med
figurer beskrivande; skrivkonsten beträffande.

— G. framstälhiing, åskådliggörande av
statistiska förhållanden genom
geometriska storheter (diagram) 1. genom
geografiska kartor (kartogram). — G. konst,
konsten att framställa 1. mångfaldiga
avbildningar genom tryck från en graverad,
etsad 1. på liknande sätt bearbetad platta;
även gemensamt namn på målning,
skulptur och arkitektur,

Grafi’sm, karakteristiskt element i en
skrivstil.

Grafi’t, miner., blyerts.

Grafodro’m (av gr. gra’fein, skriva, och
dro’-mos, lopp), eg. snabbskrivare; mekaniskt
redskap, som underlättar skrivning. —
Grafodromi’, snabbskrivningskonst. —
Grafofo’n (av gr. fone’, ljud), en
konstruktion av fonografen. — Grafologi’ (av gr.
lo’gos, lära), konsten att av en persons
skrivstil sluta till den skrivandes
karaktär. Kallas även chirogrammatomanti (se
d. o.). — Grafome’ter (av gr. metre’in,
mäta), skrift- 1. teckningsmätare,
benämning på åtskilliga matematiska redskap.

— Grafosko’p (av gr. skope’in, se, skåda),
benämning på en mängd olika apparater
med synglas, genom vilka fotografibilder
betraktas. — Grafostatfk, syntetisk
framställning av statiken. — Grafotypi’ (av gr.
ty’pos, prägel, bild), framställning av
tryckplattor för boktryckarpressen, varvid
teckningen på rent mekanisk väg
fram-ställes upphöjd (i relief) i härdad krita.

Graft, se Gracht.

Gra’ga’s, ’’Grågås", namn på en isländsk
lagsamling från 1200-t.

Grahami’t, se Alhertit.

Grahamsbröd (1. grä’äms-), efter en av
vege-tarianismens främsta förkämpar, den
amerikanske skriftställaren Graham,
uppkallat bröd av sammanmalet vetemjöl
utan surdeg, salt och kryddor.

Gra’ier, gr. myt., ’’de gamla", namn på tre
döttrar till Forkys, som från födelsen voro
gamla och tillsammans hade en tand och
ett öga.

Grain, eng. (1. grän), engelsk vikt = 6,48 cg.;
som probervikt = karat.

Grain, fr. (1. gräng), korn; kula; pärla;
prick. — Grains d’Avignon (1. -
davin-jå’ng), se Avignonhär.

Gral, se Graal.

Gra’llæ 1. Grallato’res, lat., pL, zooL,
vadarefåglarnas ordning.

Gram (av gr. gra’mma, bokstav), enhet i det
metriska viktsystemet = 23,5252 korn. —
Dekagra’m == 10 gr. — Hektogra’m = 100
gr. — Kilogra’m = 1,000 gr. — Decigra’m
= ^/lo gr. — Centigra’m = ^Aoo gr. —
Milligra’m = Viooo gr.

Gram, nord. myt., Sigurd Fåfnesbanes svärd,
smitt av dvärgen Regen.

Grama’ner, förvrängning av agremanger,
diverse garnering på damdräkter.

Gram-ato’m, fys. kem., det antal gram av ett
grundämne, som uttryckes genom
atomvikten.

Gra’men, pl. Gra’mina, lat., gräs, gräsart. —
Graminö’s, gräsrik.

Gra’mina, se Grami’neæ.

Gramine’a, lat. (av grammen, gräs), bot.,
gräslik. — Graminifo’lia, lat. (av fo’lium,
blad), hot., med blad som gräsen. —
Gra’-minis, Gra’minum, lat., bot., på gräs.

Grami’neæ, Gra’mina 1. Gramine/er, bot.,
gräs, växtfamilj tillhörande de
angio-sperma dikotyledonerna och omfattande
huvudparten av världens gagnväxter.

Gramino’1, farm., höfeberserum (från
växt-ätare under höblomningstiden).

Gramkalori’, fys., liten kalori (se d. o.),
d. v. s. hundradedelen av den värmemängd,
som fordras för att höja temperaturen hos
1 gr. vatten från fryspunkten till
kokpunkten. Jfr Kilogramkalori.

Gramm., förk. för gramma’ticus. Se
Gram-7natiker.

Grammagräs, se Bouteloua.

Grammati’k (gr. grammatike’, lat. gr
amma’-tica, fr. grammaire), sammanfattning av
reglerna för ett språks riktiga talande och
skrivande, språklära. — Grammatika’lisk
1. Gramma’tisk, till språkläran hörande 1.
därmed överensstämmande. —
Gramma-tika’ster, dålig, okunnig språklärare;
skol-fux. — Gramma’tiker (lat. gramma’ticus),
språkforskare, språkkännare. —
Gramma-ti’st, fordom lärare i grammatistiken 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free