Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Grammatit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
Grammatit—Grandios
konsten att tala, läsa och skriva riktigt. —
Grammatolatri’ (av gr. latrei’ein, tjäna,
dyrka), bokstavsdyrkan; överdriven
aktning för bokstavlig tolkning med
åsidosättande av andemenins^en. —
Gramma-tologi’ (av gr. lo’gos, lära), anvisning till
språklärors författande. –
Grammatolo’-gisk, som vidkommer 1. har avseende på
grammatologi (se föreg. ord).
Grammati’t (av gr. gra’mma, bokstav),
miner.y ett mineral, som bildar
glasglän-sande aggregat, i synnerhet i kalksten,
varvid det stundom framkallar
bokstavs-liknande figurationer.
Grammatolatri’, Grammatologi’, se under
Grammatik.
Grammesring (1. grä’ms-), fys.y det av en
ringformig järnkärna med spirallindad
koppartråd bestående ankaret i den av
engelsmannen Gramme konstruerade
dy-namomaskinen.
Grammft, miner., ett slags tälj-1. skiffersten.
Grammoce’phaIus, lat. (av gr. gra’mm,a,
bokstav, och kefale’, huvud), bot, med streck
på huvudet (hatten). — Grammopo’dius,
lat. (av gr, %)o’dion), hot., med streck på
foten.
Grammofo’n, gr., fys., utvecklingsform av
fonografen.
Gram-moleky’l, fys., ett antal gram av ett
ämne lika med ämnets molekylarvikt.
Grams metod, en metod att färga bakterier
vid undersökning.
gran., förk. för gra’num. Se Gran.
Gran, hot., se Picea.
Gran (av lat. gra’num, korn), äldre
längdmått = ^/lo decimallinje; liten
medicinal-vikt — ^/2o skrupel = ^/m drakma = V4-0
uns = 62 mgr.; vid bestämmandet av
guldets finhet = karat; vid beräknandet
av silvrets finhet = ^As lod.
Gran 1. Gra’nde, ital. (lat. gra’ndis), tonk.,
stor.
Gra’na, lat., pl. av Granum (se d. o.).
Granadi’IIolja, se Krotonolja.
Granadi’n, kem., mannasocker, berett av
granatträdets saft.
Granadö’r, se Grenadjär.
Gra’na Ke’rmes, farm., kermeskorn. Se
Ker-mes. — G. ly’cii, bot, de torkade
stenfrukterna av en del Rhamnus-SLrter, av vilka
den gula färgen schüttgelb beredes. —
G. paradfsi, paradisfrön, fås av växten
Amo’mum Melegue’ta, tillhörande fam.
Zingihera’ceæ, och nyttjas för att giva
brännvin, öl, ättika m. fl. drycker en besk
smak. — G. ti’glii = Semina crotonis (se
d. o.). — G. Zelim, se Xylopia.
Grana’t, miner., en mörkröd, mindre ofta gul,
brun 1. grönaktig ädelsten; krigsk., ihålig,
med sprängladdning fylld järnkula, som,
då den träffar målet, springer i stycken.
Grana’tbrunt, se Grenat soluble.
Granatguano, gödselmedel av torkade,
förmalda räkor.
Grana’tkano’n, äldre kanon för
granatkastning.
Granatkarte’sch (eng. shrapnel), ihålig
artilleriprojektil fylld med bly kulor, som vid
projektilens krevad beskriva egna
luftbanor.
Granatoe’der, dets. som ikositetraeder.
Granatträdet, bot., Pu’nica grana’tum,
tillhörande fam. Myrta’ceæ, är inhemskt i
Orienten och planteras i s. Europa. Av de
rödgula 1. rödbruna granatäpplenas
syrliga, geléartade märg beredes granatvin.
Grana’täpplen, se Granatträdet
Grand, fem. Gr ande, fr. (1. grang, grangd,
av lat. grandis, stor), stor, viktig, förnäm.
— G. aumonier (1. grangtåmånie’),
stor-allmoseutdelare; fält- 1. skeppspredikant.
—• G. a. de France (1. - dö frangs), eg.
storallmoseutdelare av Frankrike, förr
en av Frankrikes högsta ämbetsmän. Jfr
Aumonier. — Grandeur (1. grangdö’r),
storhet, makt; ädelmod, högsinthet. —
Grand-duc (1. -dy^ck), storhertig. —
Grande-duchesse (1. -dysjä’ss),
storhertiginna. — Grand merci (1. - märsi’), stor
tack. — Grand’-mère (L -mä’r), farmor,
mormor. — Grande misère (1. - misä’r),
se under Misère. — Grand-oncle(L
grangt-å’nkl), fars 1. mors farbror 1. morbror. —
Grand-père (1. -pä’r), farfar; morfar. —
Grand-seigneur (1. -sänjö’r), en förnäm
herre. — Grand’tante (1. -ta’ngt), fars 1.
mors faster 1. moster. — Grand prix (1.
-pri’), stora priset, första priset vid
utställningar; = Grand prix de Paris
(L-dö pari’), en världsberömd kapplöpning,
som årligen i maj äger rum vid
Long-champs nära Paris; det därvid utdelade
priset, 100,000 frcs. — Grand prix de Rome
(1. - dö rå’mm), stora Rompriset. Se
Romerska priset — En grande tenue (1. ang
- töny’), i festdräkt, i full ståt. — La
grande nation (L la - nasiå’ng), den stora
nationen, benämning som Napoleon I givit
fransmännen. — Le grand siècle (1. lö
-siä’kl), det stora århundradet, Ludvig
XIV: s tidevarv.
Grand (sp. grande), titel för medlem av den
högsta spanska adeln. — Grande’za, sp., 1.
Grandezza, ital., en grands värdighet;
(överdriven) värdighet i låter och skick.
Gra’nde, ital., tönk., se Gran.
Grandere’tis, lat, bot, stornätig.
Grande’zza, se under Grand (sp. grande).
Gra’ndia si pa’rvis assimila’re li’cet, lat., om
det är tillåtet att jämföra det stora med
det lilla.
GrandifIo’ra, -um, lat. (av grandis, stor, och
flos, blomma), bot., storblommig. —
Gra’n-dis, lat., bot., stor.
Grand-in-folio, fr. (1. grangdängfåliå’), stor
allongeperuk.
Grandios (1. -iå’s, fr. grandiose, ital.
gran-dioso), storartad, präktig. —• Grandio’so,
ital., tonk., storartad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
