- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
536

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gratis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

536

Gratis—Greenheartträ

verkan. —■ Gratioli’ii, en overksam
glyko-sid ur samma växt.

Gra’tis, Gratiö^s m. fl., se under Gratia.

Grattoir, fr. (1. grattåa’r), skavjärn,
verktyg, som användes vid mezzotintogravyr.

Gratu’itus, lat. (av gra’tia, gunst, nåd),
kostnadsfri. — Gratu’ita me’nsa, fri kost. —
Gratuite’t, oförskyld nåd. — Gratu’ito,
gratis, kostnadsfritt.

Gratule’ra {lat. gratulaWi), lyckönska, prisa
lycklig. — Gratulatio’n, lyckönskan. —
Gratula’nt, lyckönskare. — Gratulato’risk,
lyckönskande.

Grau, theurer Freund, ist alle Theorie, und
grün des Lebens goldner Baum, ty., grå,
dyre vän, grå är all teori, men livets gyllne
träd är grönt. ("Fausf’ av Goethe.)

Grav {lat. gra’vis), tung, svår, besvärlig. —
Grav 1. Gra’vis, språkv., en viss tonhöjd,
då man ej sänker rösten utan talar med
normal grundton; det tonfall, där
slutstavelsen ligger högre på tonskalan, än
den närmast föreg.; namn på ett bitecken
(".), som anger att en vokal har ett visst
uttal. Jfr Grav accent (under Accent) och
Accent grave (under Grave, fr.).

Grava’men, lat., pl. Grava’mina,
besvärlighet, besvär; felsteg; besvärande
omständighet. — Grava’ntia, pl., besvärande 1.
misstanke väckande omständigheter. —
— Grava’tus, misstänkt, tilltalad. Jfr
Gravera (av lat. grava’re).

Gravanden, zool., se Tadorna.

Gravate’na, se Rocuna.

Gravatio’nsbevis (se Gravera [av lat. [-grava’re"]-] {+gra-
va’re"]+} ), jiir,, offentligt intyg om huruvida
och till vad belopp en egendom är behäftad
med skuld (intecknad).

Grave, fr. {1. grav), allvarlig, värdig. —
Accent grave, fr. {L acksa’ng grav),
språkv., tecken som, anbragt över
bokstaven e (è), anger, att denna skall uttalas
som ä. Jfr Grav accent (under Accent).

Gra’ve, ital., tonk., allvarsamt, långsamt,
högtidligt.

Grave’do, med., snuva.

Gravenstein, en art äpple; ett slags av
äpplen förfärdigad läskedryck.

Grave’oIens, lat., starkt luktande.

Grave’ra (av lat. grava’re),’besY’àYB,, trycka;
göra skyldig, belasta; taga 1. låta taga
inteckning i något. — Graverad, belastad
med intecknad skuld. — Graverande,
försvårande (t. ex. omständigheter). Jfr
Gravamen och följ. ord.

Grave’ra {fr. gräver, av ty. gråben, gräva),
med verktyg av stål utgräva 1. rista
teckningar 1. skrift på en yta av metall, trä,
sten o. d. — Gravy’r, förenämnda arbete;
resultatet av detsamma. — Gravö’r,
person, som utför dylikt arbete.

Graves, fr. {1. grav), ett slags Bordeauxvin
från distriktet Graves.

Graves^ska sjukdomen, se Basedowska
sjukdomen.

Gravfetblad, bot., se Sedum.

Gravi’d, Gra’vida, lat. (av gra’vis, tung),
med., havande. — Gravi’ditas extra
u’te-rum, utomkvedshavandeskap. —
Gravidi-te’t, havandeskap.

Gravidi’n, farm., medel mot kräkning under
havandeskap. Extrakt på färsk tång.

Gravime’ter, se under Gravitation.

Gra’vis, se Grav., språkv.

Gravitatio’n, mek., tyngd, tyngdkraft; den
egenskap hos materien, att varje molekyl
attraherar varje annan i direkt
förhållande till sin massa och omvänt till det
ömsesidiga avståndets kvadrat. —
Gravi-te’ra, en på gravitationen beroende strävan
att närma sig en annan kropp; luta åt, gå
till mötes. — Gravite’t, tyngd;
allvarsamhet; vikt; värdighet; tonk., djup. —
Gravi-te’tisk, allvarsam, högtidlig; tillgjort
viktig 1. värdig. — Con gra vita, ital., tonk.,meå
allvar; värdigt. — Gravime’ter,
/2/s.,tyngd-vägare; sänkvåg, areometer (se d. o.).

Gravo’r, se Smäck och Grav or.

Gravpäll, se Päll.

Gravvitne, nord. myt., en av de ormar, som
gnaga på asken Yggdrasil.

Gravy’r, GravöV, se under Gravera.

Gra’zia, ital. {lat. gra’tia), behag. — Con
grazia, tonk., med behag, älskvärt. —
Grazioso (Z. -å’så), behagligt, täckt.

Gré, fr., vilja, nyck; fri vilja. — Bon gré,
mal gré {1. bång -, mall -), med godo 1.
ondo, med lock 1. pock.

Great, emg. {1. gret), stor. — G. attraction
{1. - attra’ksjön), eg. stor lockelse; säges
i synnerhet om teaterstycken med stor
dragningskraft. — G. Britain {1. - brittn),
Storbritannien. — G. charter {1. - tja’rtör)
— Magna charta (se d. o.). — G. Eastern
{1. - i’störn), en engelsk jätteångare,
byggd 1854—58. — G. Salt Lake City (Z.
-sålt läk si’tti). Stora salt sjöstaden,
mormonernas huvudstad i Utah.

Grec, fem. Grecque, fr. {1. gräck), grekisk;
även grek, grekinna. — A la grecque, eg
på grekiskt sätt; konstt., ett ornament,
vanl. i form av band, brutna i räta vinklar.

Grecaglia {1. -ka’lja), ett sött vin från
trakten av Vesuvius.

Greccho, ital. {1. grä’kkå), sött italienskt vin.

Greci’sm (av lat. Græ’cia, Grekland),
grekiskt talesätt, nyttjat i ett annat språk än
det grekiska. — Grecite’t, grekiska
språkstudiet, grekisk språkform.

Gredeli^n 1. Grideli’n (av fr. gris de lin,
linblomsfärg), violett.

Greenbacks, eng. {1. gri’n-), eg.
"grönryggar", nordamerikanska sedlar gående med
tvångskurs (från 1861 i rörelsen). Namnet
givet med anledning av papperets färg.

Green baize (Z. grin bäs) 1. Green curtain
{1. - kö’rtän), "gröna skynket", ridån på
en engelsk teater, som enl. traditionen
förr alltid var grön.

Greenheartträ {1. grinhat-), se Nectandra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free