- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
537

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Greenhorn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Greenhorn—Gretna-Green

537

Greenhorn, eng. {L grinhårn), nybörjare,
"gröngöling", amerikansk benämning på
nykomlingar till staterna, lätta att lura.

Greenocki’t (1. grin-), miner., ett sällsynt
mineral, som består av svavelkadmium.

Greenpark, eng. {1. grinpark), en
promenadplats i London.

Greenroom, eng. (1. grinrom), eg. gröna
rummet; skådespelarefoyern vid engelska
teatrar, s. k. emedan urspr., en lövsal
tjänade detta ändamål.

Greffier, fr. {1. grefie’), stadsämbetsman 1.
vid domstol anställd tjänsteman, kanslist,
registrator.

Gregari’ner (av lat. grex, gen, gre’gis, hop),
zool., med., parasitiskt levande,
mikroskopiskt små organismer, som leva i flera
däggdjurs lever, tarmar, njurar m. m. och
även i människans hår.

Grega’tim, lat. (av grex, hop), hoptals,
skocktals.

Gre’ger 1. Gre’gor, mansnamn, förk. av
Gregorius (se d. o.).

Gre’ge-silke, fr. {1. gräsj-), Grèze-silke,
upphasplat råsilke; med florettsilke
hopspunnen kamull.

Grégoire (/. gregåa’r), franskt mansnamn
= Gregorius (se d. o.).

Gregoria’nska kalendern 1. Nya stilen, införd
år 1582 av påven Gregorius XIII och
numera antagen i de flesta civiliserade
länder, skiljer sig från Julianska kalendern
(se d. o.) förnämligast genom en
noggrannare bestämning av årets längd som
fastställts till 365,2425 dagar. — G. sången, den
genom påven Gregorius I (enl. somliga
forskare Gregorius II 1. Gregorius III)
lagbundna och reglerade ritualsången
inom den kristna kyrkan. Den utgör ännu
i dag grundvalen för den katolska
kyrkosången.

Grego’rius, grekiskt mansnamn (av
grego-re’in, vaka), den vaksamme. Buret av
sexton påvar. Motsvarar kvinnonamnet
Gre-go’ria och Gregori’na.

Greift nur hinein in’s volle Menschenleben,
ty., grip in uti det fulla mänskolivet.
("Faust" av Goethe.)

Gre’ip, nord. myt., en av Heimdalls nio
mödrar; en av jätten Gerröds döttrar.

Greisen, petrogr., bergart, uppkommen
genom kemisk omvandling av granit 1.
gnejs.

Grekerne, vitter sällskapsorden i Stockholm
vid slutet av 1700-t.

Grekiska elden, en i medeltidens krig brukad
brinnande vätska av okänd
sammansättning.

Grekiska kyrkan 1. Grekisk-katolska kyrkan,

den kristna kyrka, som grundar sin lära,
sin kyrkoförfattning och sina kyrkobruk
på de sju första ekumeniska koncilierna.
Förkastar läran om påvens överhöghet och
många andra av den romerska kyrkans
trossatser. Jfr Romersk-katolska kyrkan.

Grekiskt kors, ett kors med fyra lika långa,
i rät vinkel ställda armar (den grekiska
kyrkobyggnadens grundform).

Greklands sju vise, Bi’as, Chilon, Kleo’hulos,
Peri’andros, Pittako’s, Solon och Thales,
levde under perioden 620—548 f. Kr.
Framställde vishetsregler i gnomer (se
d. o.).

Grekoma’n (av gr. mani’a, raseri), person,
som svärmar för allt grekiskt. — Gr
eko-mani’, vurm för allt grekiskt.

Grell, ty., gäll (om ljud); bjärt, avstickande
(om färger).

Grelot, fr. {1. grelå’), "bjällra"; kulgaller,
snörmakeri med överspunna runda kulor
i kanten.

Gre’mium, lat., sköte, mittparti. — Gremia’le,

duk, varmed en katolsk biskop, när han
under gudstjänsten sitter på sin
ämbets-stol, höljer skötet.

GrenadieV, se Gr enad j är.

Grenadi’lla, tekn., namn på veden av
Passi-flo’ra {coeru’lea) från Västindien.

Grenadilleträ (Z. -di’ll-), mörkt, hårt och
tungt träslag av Dalhe’rgia melano’xylon
i tropiska Afrika. Kallas även
Senegal-ehenholts och Kongoholts.

Grenadi’n {fr. grenadine), en tunn
sidenvävnad.

Grenadi’n, kem., gula tjärfärgämnen
(akri-dinf ärgämnen).

Grenad j är, fr., krig sk., urspr. soldat, som
kastade granater; elitsoldat.

Grenage, fr. (1. gröna’sj), tekn., glänsande,
kornig förgyllning, i synnerhet på delar
av ur. — Grenaille {1. -a’j), kornig metall.
— Grènetis (/. gränöti’), den korniga,
krusiga randen på mynt.

Grenat soluble, fr. (1. gröna’ sålly’bbl) 1.
Grana’tbrunt, tekn., fenylpurpursyrat
kalium, som i färgerierna nyttjas i st. f.
or sel j.

Grenbingel, bot., se Mercurialis.

Grenele’ra (fr. greneler), tekn., bereda läder
så, att det blir knottrigt.

Gre’ner, inv. i Grenland, en del av Bratsberg
fylke i Norge.

Greneti’n {fr. grénétine), ett slags renat lim.

Gre’netis, se under Grenage.

Grenets stapel {1. grönä’s -), fys., ett slags
galvanisk stapel.

Grenetter, ett färgämne = avignonhär (se
d. o.).

Grenrör, hot., se Calamagrostis.

Grep, nord. myt., en av jätten Gerröds
döttrar. Se Greip.

Greshams lag {1. gre’sjöms -),
nationalekonomisk lag, som utsäger att "gott mynt fÖr’
drives av dåligt mynt".

Gre’ssvin, en sorts vin från Gresse vid
Würz-burg.

Gre’tchen, tyskt kvinnonamn, dimin. av
Margareta (se d. o.); Gretchen är den
kvinnliga huvudpersonen i Goethes "Faust".

Gretna-Green, eng. (1. -grin), by i skotska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free