Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Grève ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
538
Greve—Grisilla
grevskapet Dumfries, nära engelska
gränsen. Förr en tillflyktsort för personer, som
önskade ingå äktenskap utan giftomans
samtycke, något som, på grund av den i
Skottland gällande kanoniska rätten, där
lät sig göra utan vidare formaliteter.
Grève, fr. (L gräv), jämn och sandig
strand-plats. — Grèveplatsen, gammalt namn på
torget framför stadshuset i Paris (förr
av-rättsplats).
GrevHlea, bot., artrikt australiskt träd- och
busksläkte av fam. Protea’ceæ. — G.
ro-bu’sta, ett i hemlandet ända till 50 m. högt
träd, odlas ofta som prydnadsträd.
Grey beards, eng. (1. grä börds), ’’gråskägg"
= Bartmännchen (se d. o.).
Greyhounds, eng. (1. gre’haunds), ett slags
vinthundar, som användas vid de engelska
hetsjakterna på hare.
Greys, eng. (1. gre’is), "gråvaror", oblekta
bomulls- och linnevaror.
Gre’yserkäse, ty., Schweizerost, som
tillverkas i kantonen Freiburg.
Grèze-silke, se Grège-silke.
Grhyasu’tra (1. grihja-), sanskr.,
"husregler", de sutratexter, som handla om de
ceremonier i den indiska offer religionen,
vilka skola utföras vid hemmets härd.
Grid, nord. myt., en jättekvinna, som var
moder till Vidar, Odens son.
Grid 1. Grud, nord. fornk., lejd, utlovad för
något särskilt tillfälle.
Gridelfn, se Gredelin.
Griffel (av fhty. grifil, av lat. graphi’olum),
skrivstift av lerskiffer för skrivning på
skiifertavlor.
Griffioer, Samboer 1. Cabroer, avkomlingar
av negrer och mulatter.
Griffon, fr. (L griffå’ng), ett slags
sträv-hårig engelsk hund, mycket använd vid
hönsjakt.
Griffonage, fr. (1. -fånna’sj), kludderi,
oläslig skrift, kråkfötter. — Griffone’ra,
klottra, kludda, sudda ner. — Griffonneur
(1. -ö’r), klottrare, kluddare; dålig
skriftställare.
Grilje’ra, se Grill. — Griljerad loge,
teaterloge 1. kyrkbänk med galler, som gör att
man kan se utan att bliva sedd.
Grill (fr. gril), även Grill-room (1. -rom),
eg. halster; restaurang, där kötträtter
halstras i gästens åsyn. — Grilie’ra (fr.
griller), steka på halster, halstra; steka
med ägg och rivet bröd. — Grillianne,
1890-talsbenämning för snobb, sprätt, en
sådan, som besökte grillrummen. Se vid.
under Grille.
Grille, fr. (1. grij), galler. — Grilie’ra (fr.
griller), förse med galler. Se vid. under
Grill. — Griljerad loge, se Griljera.
Griller (sannolikt av ital. grillo, svrsa),
underliga inbillningar, "fluga". —
Grill-fångare, person med griller. —
Grill-fängeri, sysslande med griller.
Grilljanne, Grillroom, se Grill.
Grima’s (fr. grimace, av fornnord. gri’ma,
hjälm, ansiktsmask), ansiktsförvridning;
sur min; grin. — Grimase’ra, göra
grimaser. — Grime’ra sig, måla skrynklor 1.
andra drag i ansiktet för att framställa en
roll på scenen.
Gri’mhild, fornnord. sag., konung Gjukes
maka, som genom en trolldryck förmådde
Sigurd Fåfnesbane att glömma Brynhild
och äkta Gjukes dotter, (iudrun.
Grimmska lagen, språkv., lagen om den
kon-sonantiska Ijudskridningen i
urgermanskan.
Gri’mner, den förklädde, ett av Odens
tillnamn. — Grimnesmål, en av sångerna i
Eddan, där Oden uppträder under namnet
Grimner.
Grinde’lia, bot., kaliforniskt växtsläkte av
fam. Compo’sitæ. — G. glutino’sa, ger ett
kraftigt "sårläkande" medel. — G.
ro-bu’sta, gumplant, användes som
expec-torans.
Grindtran, erhålles av Grindvalar (se d. o.).
Grindvalar, zooi. ett släkte tandvalar,
Glo-hice’phaliis.
Gringoire, fr. (1. gränggåa’r), fransk
satiriker och dramatiker (d. omkr. 1538), mest
bekant genom V. Hugos framställning i
romanen "Notre-Dame" och Th. Banvilles
enaktare "Gringoire".
Grip (gr. gryps, lat. gryps 1. gry’phus), ett
fabeldjur med kropp av ett lejon samt en
örns vingar och näbb. Nyttjas bl. a. som
heraldisk figur.
Gri’pispa’, "Gripers spådom", en eddadikt om,
volsun garna.
Griporden, mecklenburgsk orden.
Grippe, fr. (1. gripp, ital. influenza), med.,
allmän sjukdom med katarr i
digestions-och respirationsorganen, feber och
kraft-nedsättning. Se vid. Influensa.
Griquas 1. Baastards, kallas i Sydafrika
av-komlingama av holländska boers (se d. o.)
och hottentottslavinnor.
Grisaille, fr. (1. grisa’j), målark., grått i
grått. — Grisaille-fönster, ett slags i enkla
färger (svart, vitt, brunt) målade
glasfönster.
Grise’a, lat., bot., grå. — Gri’seo-cy’aneus,
lat., bot., gråblå.
Griselbjörn, dets. som Grislybjörn (se d. o.).
Griselda, se Grisilla.
Grise’ldis, astr,, en av småplaneterna.
Grise’tt (fr. grisette, av gris, grå), urspr.
namn på grått, grovt tyg; sedermera, i
synnerhet i Paris, beteckning för en ung,
från de obemedlade folkklasserna
härstammande flicka, en sömmerska,
mode-handlerska, blomsterförsäljerska o. s. v.,
som, utan att vara gift, levde tillsammans
med en ung man, vanligtvis en student 1.
kontorist.
Grisfila 1. Grise’lda, hjältinnan i en av
medeltidens mest rörande sagor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
