- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
539

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Grislybjörnen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Grislybjörnen—Grosvenor hous

539

Grislybjörnen, Grizzlybjörnen 1. Gråbjörnen,

zooL, en fruktad nordamerikansk
björnart, Vrsus horri’bilis.

Griso’l, kem., rostskyddsmedel av i fernissa
utrörd blandning av aluminiumsilikat och
zinkoxid.

Grisonna’d (fr. grisonnade), eg. språket i
schweiziska kantonen Grisons 1.
Graubün-den; rotvälska.

Grisoutin {L grissotä’ng av fr. grisoii,
gruv-gas), ett slags gelatindynamit med hög
halt av ammoniumnitrat, använt som
säkerhetssprängämne.

Grissel 1. Grissla, brödspade.

Grits, eng., gryn; särskilt amerikanska
majsgryn för bryggeriändamål.

Grivele’rad (av fr. grive, trast), grå- och
vit-spräcklig.

Grive’nnik, Grfvna, ry., ett 10-kopekstycke
= omkr. 30 öre.

Gro’a, nord. myt., en trollkunnig vala, som
av sin son uppväcktes ur dödssömnen
(deras samtal skildras i kvädet
Gro-g ålder); även namn på den jättinna, som
förgäves sökte draga ut ett stycke av
Rungnes stenklubba ur Tors huvud.

Groat, éng. (1. gråt) engelsk silvermynt = 4
pence = 30 öre.

Grobia’n (av ty. grob, grov, plump), rå
människa; grovhuggare.

Groda, zooL, se Rana.

Grodbett, bot., se Hydrocharis.

Grodblad, bot. (enl. Fris groblad, av isl.
groeda, läka), se Plantago.

Grodd, bot., förlängningen av rotämnet vid
ett frös groning.

Groddbräcka, bot., se Saxifraga.

Groddknoppar, bot., med upplagsnäring
fyllda knoppar, som lossna från
moderplantan och utveckla sig till självständiga
individer.

Grodnate, bot., se R. aquatilis.

Grodor, zooL, en kräldjursfamilj, Ra’nidæ.
Se Rana.

Grodperspektiv, konstt., ett perspektiv, där
åskådarens öga befinner sig snett under
föremålet.

Grodpilört, bot., se Polygonum.

Grodsvulst 1. Ra’nula, med., svulst i
spott-körtlarna under tungan.

Groene kaas, holl. (1. gro’ne -), grön- 1.
Texlerost.

Gro-galder, se Groa.

Grogg (eng. grog), dryck av rom och kallt
vatten, med 1. utan socker, uppkallad efter
en engelsk amiral vid nam.n Vernon, vilken
skall hava varit den förste, som gav de till
hans flotta hörande skeppsbesättningarna
rom uppblandad med vatten i st. f.
oblandad. Vanligtvis brukade han gå klädd i en
rock av kamelott (grogram) och fick
därför av de förtörnade matroserna
spenam-net OZc? Grog (gubben Grogg).

Grog^, eng. (1. grå’ggi), sportt., ay ett hårt
slag tillfälligt förvirrad boxare.

Grogne’ra (1. grånj-, fr. grogner), knota,
brumma, visa missnöje. — Grognö’r (fr.
grogneur), brumbjörn, tvärvigg. Samma
betydelse hava Grondera, och grondör.

Gromatfk (av lat. gro’ma,
lantmätareinstrument) , fältmätningskonst, särskilt konsten
att utstaka och befästa ett fältläger. —
Groma’tici, pl., lant- och fältmätare i det
gamla Rom.

Gronde’ra (1. grångd-, fr. gronder) och
Gron-dö’r, fr. grondeur), se Grognera.

Groom, eng. (1. grom), ridknekt.

Groppi’t, miner., en omvandlingsprodukt av
cordierit.

Gros, fem. Grosse, fr. (1. grå, grås, mlat.
gro’ssus), tjock, stor, grov; största delen,
det förnämsta 1. huvudsakligaste.
Användes, med tillägg av vissa ortnamn (se
nedan), att beteckna vävnader av siden
1. halvsiden. — Gros d^armée (1. - darme’),
krigsk., huvudstyrkan av en
truppavdelning. — En gros (1. ang -), i stort. —
Gros de Naples, Gros de Tours (1. - dö
napl, - dö tor), ett slags sidentyg från
Neapel 1. Tours.

Gros, ett slags silkesrips.

Gro’schen, tyskt mynt = 10 Pfennige =
ungefär 9 öre. Jfr Grosso.

Gross (av ty. gross, stor), tolv dussin av
vissa handelsvaror; även en större mängd
varor. — Grossaventu’r-handel (ital.
aven-tura grossa), handelst., det slags handel,
varvid någon mot hög ränta upplånar
pengar och för dessa inköper varor, vilka
han sedan själv avsätter på avlägsna orter
utan kommissionär 1. mäklare. Misslyckas
aifären, återfår långivaren ej sina pengar,
utan har sin enda säkerhet för lånet i de
inköpta varorna. — Grosshandel, handel
i stort. )( Minuthandel. —
Grosshandlare, Grossfst 1. Grossö’r, person, som
driver grosshandel. )(
Minuthandlare.

Grosse’ss (fr. grossesse, av gros, lat. gro’ssus,
tjock), med., havandeskap. — G. nerveuse,
fr. (1. gråsse’ss närvö’s), inbillat
havandeskap, men med flera symtom av verkligt.
Ett symtom av hysteri.

Gross, gross und abscheulich, ty., stor, stor
och avskyvärd. (Lessing.)

Grosshandel m. fl., se under Gross.

Grossi’st, se under Gross.

Gro’sso, ett italienskt och spanskt
skiljemynt, varav namnen Groschen och Grot
(se d. o.) uppkommit.

Gro’sso mo’do, förk. gr. m., lat., på recept:
grovt stött 1. skuret.

Grossula’r, miner., färglös, grön 1.
hyacint-röd kalklerjordsgranat. Den vackert röda
varianten användes till smycken under
namnet Hyacint (se d. o.).

Grossö’r, se under Gross.

Grosvenor hous, eng. (1. gråVennör haos),
hertigens av Westminster Londonpalats
med ryktbara konstsamlingar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free