- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
540

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Grot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

540

Grot—Gr åse j en

Grot, gammalt nederländskt och làgtyskt
silvermynt = 3,7—4,2 öre. Jfr Grosso,

Grote’sk (ital grotte’sco, fr. grotesque), eg.
som är från grottorna, benämning på
underjordiska rum i utgrävda villor och
bad från det gamla Rom, där man
upptäckt antika väggmålningar; konstt.,
stilarten i dessa väggmålningar, i vilka ofta
ingingo fastastiska djur och växtformer,
varför ordet senare fått betydelsen
vanställd, onaturligt överdriven, underlig,
sällsam, löjlig; en boktryckarstil. —
Grote’sker, pL, alster av grotesk
ornamen-tik; vanställda, onaturligt överdrivna
figurer. Jfr Arabesk.

Grothft, miner.y järnhaltig titanit.

Grotte, nord. myt., en kvarn, som tillhörde
konung Frode i Danmark och drogs av
trälinnorna Fen ja och Men ja. —
Grottekvarn, efter Grottesången upptagen
benämning på vår tids industrialism och
hänsynslösa utsugning av människors
arbetskraft. — Grottesången, berömd dikt av
Viktor Rydberg.

Grotte’sk, se Grotesk.

Grouse, eng. (1. graus), moripan,
Lago’-pus sco’ticus.

Groves stapel (Z. gråvs -), fys., ett slags
gal-vanisk stapel.

Gro’znyj, ry., "den förskräcklige", urspr.
folkets binamn på ryske tsaren Ivan IV.

Gru’bber, eng., "grävare", ett slags harv
(jordbruksredskap).

Grud, se Grid, nord. fornk.

Gru’idæ, zooL, fågelfamiljen Tranor. Se
Grus.

Gruina’les, bot., växtordning tillhörande
de choripetala dikotyledonerna,
omfattande familjerna Oxalida’ceæ, Lina’ceæ,
Gerania’ceæ, Balsamina’ ceæ och
Tro-pæola’ceæ.

Gru’mmium, astr., stjärna i stjärnbilden
Draken.

Grumö’s, ny lat. (av grii’mus, hög, klump),
tjock, klumpig.

Grundacko’rd, tonk., kallas i allm. varje ej
omvänt ackord.

Grundbas, tonk., se Fundamentalbas.

Grundharmoni’, tonk., dets. som
Grundackord.

Gr undre ga’ler, jur., sådana kronans
höghetsrättigheter, som angå rätt till ägande av
jord 1. jordränta.

Grundriss, ty. (Z.grond-), grundritning, plan,
disposition; överblick.

Grundton, tonk., den lägsta tonen i en tonart
1. ett grundackord.

Grundtvigianfsm, ett efter dansken N. F. S.
Grundtvig uppkallat religiöst och politiskt
parti. — Grundtvigia’ner, anhängare av
grundtvigianismen.

Grupp (fr. groupe, ital. groppo), konstt.,
sammanställningen av föremål, så
förenade, att ögat uppfattar dem på en gång;

samling, flock, klunga. — Gruppe’ra,
sammanställa i en grupp, ordna till ett helt.

Gruppe’tto, ital, tonk., dubbelslag, tecknas

CD,

Grus, astr., stjärnbilden Tranan på s.
hemi sfären.

Grus grus, zool., tranan.

Grusbräcka, bot., se Saxifraga.

Gru’sier 1. Grusi’ner, den ryska benämningen
på inbyggarna i Georgien (Gru’sien). —
Gru’siskan, det georgiska språket.

Grusnejlika, lat., se Gypsophila.

Grusslok, bot., se Melica.

Gruvkompass, ett för malmletning avsett
instrument med en fritt svängande
magnetnål.

Gruvstigare, se Stig are.

Gruyère, fr. (1. gruiä’r), ett slags
Schweizer-ost från en by av samma namn i kantonen
Freiburg.

Gryfi’tkalk, paleont., kalk, som innehåller
skalen av den med vanliga ostronet
besläktade Gryphæ’a arcua’ta.

Gryfsa, svedjekratta, kvistig granstör,
varmed jorden uppbökas i ett svedjeland före
sådden.

Gry’ller (av gr. gry’llos, gris),
karikatyrbilder, t. ex. på antika gemmer, fantastiskt
sammansatta av människo- och djurdelar.

Grymtoxen, zool., se Bos.

Gründer, ty. (1. gry’nn-), "grundare",
upphovsman till industriella företag
(aktiebolag o. d.), med bibetydelse av svindlare.

Gryne, bot., ett svenskt namn på arter av
släktet Glyceria (se d. o.).

Gry’phia, astr., en av småplaneterna.

Grypho’sis, gr. (av gry’pos, krökt), med., en
kloartad utväxning och inböjning av
naglarna vanligtvis i följd av skrofulösa
anlag.

Gryt, jaktt., benämning på de hålor, i vilka
rovdjuren ha sina bon 1. tillflyktsorter.

Grytsten, miner., tälj sten.

Gråal, bot., se Alnus.

Gråbak, nord. myt., en av de ormar, som
gnaga på asken Yggdrasil.

Gråben, folklig benämning på vargen.

Gråbinka, bot., se Erigeron.

Gråbjörnen, zooL, se Grislybjörnen.

Gråbo, bot., se Artemisia.

Gråbröder, medlemmar av Franciskanorden.

Gråda, provinsbenämning på uppåt ofarbar
fors i en älv.

Grådådra, bot, se Alyssum.

Gråfibla, bot., se Hieracium.

Gråfläcksjuka, bot., se Cladosporium.

Grågumman, bot., se Pisum.

Grågåsen, se Gragas.

Grågåsen, zool., A’nser a’nser, är
stamformen för tamgåsen.

Gråhajen, zooL, Ga’leus ga’le2is, förekommer
stundom vid västkusten.

Gråmynta, bot., se Mentha.

Grånagelört, bot., se Draba.

Gråsejen, zooL, se Gadus,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free