- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
542

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Guanit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

viktigaste beståndedelen i guano
(2-amino-6-oxipurin).

Guanit, miner., ett bl. a. i guanolager
förekommande vattenhaltigt
ammonium-mag-nesiumfosfat.

Guano, ett huvudsakligen av fågelspillning
bestående gödningsämne, som förekommer
i Sydamerika och Afrika.

Guarache (Z. -ra’tje), en spansk nationaldans
i Vs 1. V4 takt.

Guarana’, farm., Pa’sta guarana, beredes
därigenom, att de svarta fröna till
Paii-Wnia sorMlis från n. delen av Sydamerika
rostas och krossas, varefter pulvret med
vatten formas till en deg, som torkas i
solen 1. i rök. G. är till färgen brun och
vanligen rullad i stänger samt innehåller
4—5 % guarani’n, en med kaifein identisk
kropp. Brukas mot nervös huvudvärk.

Guara’ni 1. Tupi’, namn på flera, med
varandra besläktade sydamerikanska
stammar.

Guarani’n, /arm., se Guarana.

Guara’uno 1. Warrau, sydamerikansk
folkstam vid Orinocos delta.

Guara’yos 1. Huara’yos, en guaranistam i
Sydamerika. I Bolivia och Peru benämning
på "fientliga indianer".

Guardia’ii (mlat, guardia^nus, ital.
guar-dianOy sp, guardian), föreståndare för ett
franciskan- och kapucinkloster;
underofficer vid spanska och portugisiska
flottan; turkisk uppsyningsman över
slavarna.

Guarneri, en violin, tillverkad av den
berömde violinfabrikantfamiljen Guarneri i
Cremona (slutet av 1600-t.). Jfr Amati
och Stradivari.

Guato (Z. goatå’), indianstam i nordligaste
Gran Chaco i Sydamerika.

Guayaki {1. goaja’ki), indianstam i
Paraguays urskogar.

Guayca’ri, karibstam kring övre Orinoco i
Sydamerika.

Guaycuru, sydamerikanska stammar,
bosatta vid floden Paraguay.

Guaycu’ru-rot, se Baykuru-rot.

Guaymas (1. goajma’s), Guaimas 1. Gueimas,
indianstam vid Kaliforniavikens ö. kust.

Guaymones, se Botokuder.

Guayu’sa, tesurrogat av okänd moderväxt,
från Ecuador.

Guaza, se Hasjisj.

Guazzo, ital., se Gouache,

Guba, ungersk yllemantel av grovt tyg.

Gubbe, häsjstolpe (i n. Sverige).

Gubbklåda (lat. pruritus senilis), med.,
åkomma, som består i anfallsvis uppkommande
klåda, vanligen först vid 60 à 65 års ålder.

Gubernator, lat., styresman. Se Guvernör. —
        Gubernium, nylat., regering.

Gucheuma colifornis, bot., se Agar-agar.

Guckusko, bot., se Cypripedmm.

Gudaträd, bot., se Ailanthus.

Gudba, indisk hednastam i s.ö. delen av
Centralprovinserna.

Gudbrandsdalingar, norsk hästras.

Gu’dmund, fornsvenskt mansnamn (möjligen
av fornnord. gunnr, strid, och mund,
hand). Förekommer ofta i den norröna
litteraturen.

Guding, gammal ejderhane. Jfr Gudunge.

Gudjar (Gudschar), indisk folkstam.

Gudo’k, ry., rysk fiol med tre strängar.

Gudrun, namn på ett tyskt epos från
medeltiden, skildrande konung Hagens, hans
dotter Hildes och hans dotterdotter
Gudruns öden; fornnord. sag., Sigurd
Fåfnesbanes maka, en av
huvudpersonerna i några av den äldre Eddans sånger
och i Völsungasagan. — Gudrunarkvida,
kvädet om Gudrun, tre hjältesånger i den
äldre Eddan.

Gudrun, astr., en av småplaneterna.

Gudsdom, se Ordalier.

Gudsfrid {lat. Pax 1. Treuga De’i), ett av
romersk-katolska kyrkan utfärdat, 1179
bekräftat förbud mot fejd under vissa
tider, på vissa platser och mot vissa
personer.

Gudsivala’g, fornsv., under medeltiden namn
på den andliga släktskap, som ansågs
förenade med varandra; även ett slags
barn, samt barnet själv, dess föräldrar och
vittnena.

Guds vänner, se Gottesfreunde.

Gudunge, zool., gammal hona av Ejder.

Gue’brer, eg. otrogna, 1. Pa’rser, de perser,
som förblivit Zoroasters lära trogna.

Gucima’s, se Guaymas.

Guelf, Guelph 1. Welf. forntyskt mansnamn
hjälpare, skyddare-

Guelfer 1. We’lfer (antagligen efter den
bajerske hertigen Welf VI), under
medeltiden påvens anhängare i Italien. ) ( G h i
-b e 11 i n e r.

Guema’ler, zooL, hjortdjur {Hippoca’melus)
i Peru och Chile.

Guere’ja, zool., se Colobus.

Guéridon, fr. {1. geridå^ng), geridong, litet
runt bord med en fot.

Guernard {1. gerna’r), franskt mansnamn
= Werner (se d. o.).

Guerre, fr. {1. gär), krig; spelt., ett slags
biljardspel. — G. à mort {L - mår) 1. à
outrance {1. - otra’ngs), krig på liv och
död. — à la guerre, på krigsvis; spelt., en
mot alla; ett slags biljardspel = guerre
(se ovan).

Guerrie’ro, ital, tonk., krigiskt.

Guerrillas, sp. {1. geriljas, av guerilla, litet
krig), pl., krigsk., lätta krigare,
strövtrupper. — Guerrillakrig (1. -ri’lja-),
småkrig, friskarekrig, folkkrig.

Guesdister (1. gäd-), fraktion av de franska
socialisterna (ortodoxa marxister), som i
början av 1880-t. samlades kring politikern
J. B. Guesde.

Gueuser, se Geuser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free