Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Guevina Avellana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guevina Avellana—Gulden
543
Guevi’na Avella’na, bot., träd av farn.
Pro-tea’ceæ i Chiles bergsskogar. Den oljerika
frukten, Avellana 1. Chilensk
hasselnöt, är högt skattad.
Guge’rner, dets. som Sigambrer (se d. o.).
Gugu’l, se Commiphora.
Guicholas (Z. gittjå-), mexikansk urfolkstam.
Guide, fr. (1. gidd), vägvisare; ledsagare;
resehandbok. — Guide-main (1. -mäng),
eg. handledare; ett instrument, som är
avsett att ge styrsel åt händerna på
nybör-jande pianospelare.
Guide-rope, eng. (1. gajd-råp), släplina för
luftballonger.
Gufdo, italienskt mansnamn Vitus (se
d. o.).
Guidonska handen (1. goidå’n-), tonk., av
italienske musikern Guido AreWno
uppfunnen metod att inprägla skalan, genom
att fästa tonernas namn vid vänstra
handens fingerleder.
Guignets grönt (Z. ginje’s -), kem., flera
gröna krompreparat, vilka brukas som
målarfärger.
Guila’la, se Bilalo.
Guilandi’na, bot., tropiskt växtsläkte av fam.
Legumino’sæ. — G. Bonduce’lla, en
klätter-buske, innehåller ett mot febrar
verksamt bitterämne.
Guildhall, eng. {1. gild hål), eg. gillesal,
dryckessal; rådhuset i London.
Guilie’lma, hot.^ se Bactris.
Guillaume (1. gijå’m), franskt mansnamn
= Wilhelm (se d. o.).
Guillemette (1. gijniä’tt), franskt
kvinnonamn = Wilhelmina (se d. o.).
Guillibaud (Z. gijibå’)j franskt mansnamn
= Willibald (se d. o.).
Guilloche’ra (1. giljåsj-; fr. guillocher),
tekn., utsira med symmetriskt korsade 1.
vågiga linjer 1. streck; gravera i guld,
silver 1. någon annan metall med s. k.
guil-lochermaskin (ett slags konstsvarv). —
Guilloche’rkonst, konsten att med
tillhjälp av guillochermaskin å metaller
gravera linjer, vågiga, ögleformiga o. s. v.
Guillotine, fr. (1. gijåti’n, hos oss vanligen
giljåti’n), halshuggningsmaskin, som
infördes i Frankrike under franska
revolutionen och fått sitt namn efter den franske
läkaren Guillotin (1. gijåtä’ng), som
anbefallt dess användande. — Guillotine’ra,
avrätta med guillotine.
Guimberge, fr. (1. gängbärsj), hyggn.,
prydnad på slutstenen i götiska valv. Jfr Wim-^
perg.
Guimpe, fr. (1. gängp), halskläde, som bäres
av nunnor; halskrage för damer; ett slags
snörmakerigan ser.
Guine’a, se Guinée.
Guine’agräs, bot.^ se Panicum.
Guine’akompaniet, se Afrikanska kompaniet.
Guine’akorn, bot., paradisfrön. Se Grana pa^
radisi.
Guine’apeppar, bot., se Xylopia.
Guinée, fr. (1. gine’), eng. Guinea (1. gi’nni),
gammalt engelskt gyldmynt, först slaget
av guld från Guineakusten (därav
namnet), urspr. = 20 shilling, senare = 21
shilling (omkr. 19 kr.).
Guipure, fr. (1. gipy’r), gipyr, kraftig
silke-1. metallomspunnen snodd; härav
förfärdigade spetsar.
Guirlande, fr. (1. girla’ngd), girland,
blomsterkrans, blomster- 1. lövranka, som
upp-hänges 1. lindas omkr. ett föremål.
Guise, fr. {1. gis), fransk hertiglig familj.
Guita’rr (1. gi-, fr. guitare, av lat. ci’thara,
gr. kitha’ra), tonk., violoncelliknande
musikinstrument, med vanligen sex strängar,
som bringas i dallring medelst
knäppningar av fingrarna. — Guitarrträ, se
Bois de guitare.
Guizotia (1. giså^tia), bot., afrikanskt
växtsläkte av fam. Compo’sitæ, nära släkt
med svenska släktet Sidens. — G.
abyssi’-nica {G. oleijera) odlas i stor
utsträckning i Östafrika och Ostindien. Frukterna,
negerfrö, nig er frö 1. ramtillfrö, ger nig
er-olja 1. ramtillolja, som användes till mat-,
bränn- och smörjolja samt vid
tvålfabrikation. Nig er kakor, pressåterstoden vid
oljefabrikationen, är ett värdefullt
fodermedel. Negerfrö användes även till
burfågelföda.
Guja’r (av fr. goujat, hantlangare), vid
vallonsmidet benämning på den lärling,
som forslar in kol i smedjan.
Gujara’ti, Gudjara’ti, Gudzera’ti, från
fom-indiskan härstammande nyindiskt språk.
Gula faran, sedan slutet av 1800-t. nyttjad
beteckning för det hot den gula rasens
expansioner anses innebära mot den vita
rasen.
Gula febern, med., tropisk
infektionssjukdom, framkallad av en länge okänd,
ultra-visibel mikrob, som överföres från sjuka
till friska vid styng av vissa myggor.
Gula rasen = Mongoliska rasen (se d. o.).
Gularv, bot., se Lysimachia.
Gu’lasch, se Golasch.
Gulbär, se Rhamnus.
Guld (lat. a’urum) , miner., metalliskt
grundämne, sedan avlägsnaste forntid högt
skattat för sin skönhet och oföränderlighet.
Förekommer oftast gediget, mest i Afrika,
Australien och Kalifornien.
Guldbaggar, zool., en underfamilj,
Ceto-ni’inæ av skalbaggsfamiljen Scarahæ’idæ.
De skalbaggar, som hos oss kallas
guldbaggar^ tillhöra släktet Ceto’nia.
GuIdbery’lL se Krysoberyll.
Guldbollar^ bot., se Rudbeckia.
Guldbrons, tekn.. äkta mussel- 1. målarguld,
består av fint fördelat guld och honung,
äggvita 1. något annat bindemedel.
Guldbröllop, fest till minne av femtio års
äktenskap.
Gu’lden, ett urspr. tyskt guldmynt;
sedermera ett silvermynt, i Österrike motsva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
