- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
544

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Guldfisken ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

544

Guldfisken—Gummi

rande 1,78 kr., i Sydtyskland 1,52 kr. och i
Holland 1,50 kr.

Guldfisken, zooL, se Cyprinus,

Guldfux, gulröd, metallglänsande häst.

Guldhare, ^^ooL, se Aguti.

Guldhöna, zooL, dets. som Nyckelpiga,

Guld]odur, se Aurojodid.

Guldklori’d, se Auriklorid.

Guldlaxar, zool.y se Argentina,

Guldmargeri’ter, se Gemsrot.

Guldmyntfot, se Myntfot.

Guldpokalen, sportt., av Nyländska
yachtklubben i Finland 1919 uppsatt ständigt
vandringspris för 6-metersbåtar.

Guldpunkten, handelst., säges växelkursen
hava nått, då en ytterligare stegring gör
det lönande för den, som skall betala i
främmande mynt, att skicka ut guld i st. f.
växel.

Guldpurpur, tekn., en blandning av tennoxid
och fint fördelat guld, varmed glas och
porslin färgas purpurrött.

Guldtopp, "nord. myt., guden Heimdalls häst.

Guldvikt, de vikter, som brukas vid handel
med guld, äro från 1878 kilogram och
gram.

Gulhavre, se T risetum.

Gulholts, gulträ, kärnveden av
färgmullbärsträdet, Chloropho’ra tincto’ria, i
Västindien och Amerika.

Gu’listan, pers. (av gul \l. djul], ros, och
stan, ställe, gård), rosengård; namn på
en samling berättelser av den persiske
skalden Saadi.

Gullbo, hot.y se Senecio. — Gullborste, bot.,
se Aster. — Gullbräcka, hot., se Saxifraga.

Gullenborste, se Gyllenborste.

Gullfaxe, nord. myt., jätten Kungnes häst.

Gullintanni, nord. myt., ett av Heimdalls
binamn.

Gu’llivers resor, en världsberömd roman av
den engelske satirikern Jonathan Sivift.

Gullklöver, hot., se Trifolium. —
Gullnagel-ört, hot., se Draha. — Gullpudra, bot., se
Chrysosplenium. — Gullregn, hot., se
Cytisus. — Gullribs, hot., se Rihes. —
Gullris, hot, se Solidago. — Gulltrav, hot.,
se Oenothera. — Gullvedel, hot., se
Cytisus.

Gullveig 1. Gullveg, nord. myt., den tre
gånger födda jättinnan, de onda runornas
och trolldomens upphov, personifikation
av guldet, som var orsak till den första
striden i världen.

Gullviva, hot., se Primula.

Gulmåra, hot., se Galium.

Gulna’re, persiskt kvinnonamn (av gul [Z.
djul], ros, och nåra, härska),
rosendrottning.

Gulo gulo, zool., j arven, vårt blodtörstigaste
rovdjur.

Gulockra, miner., en jordformig varietet av
gult järnoxidhydrat.

Gulplister, hot., se Lamium.

Gulseende, med., se Xantopsi.

Gulsippa, hot., se Anemone.

Gulsparven, zool., Emheri’za citrine’lla, en av
våra vanligaste finkfåglar.

Gulsporre, hot., se Linaria. — Gulsuga, hot.,
se Lamium. — Gultåtel, hot., se
Deschamp-sia. — Gulvia’l, hot., se Lathyrus.

Gulärlan, zool., se Motacilla.

Gumma, Gummisvulst 1. Syfilo’m, med., en
av syfilis åstadkommen svulst.

Gumme’ra, bestryka med gummi.

Gummi (lat. gu’mmi), farm., kallas ett antal
isomera och amorfa kolhydrat med
liknande fysiska och delvis även kemiska
egenskaper. Vanligen finnes gummi i
växtriket, bildat genom dekomposition av
cell-väv, men har dock även blivit funnet i
djurriket, t. ex. i majbaggen, i
silkesmasken och i levern hos flodkräftan.
Gummi ger vid kokning med utspädda
syror glykos (se d. o.). — Gummi,
hornise-rat, se Ehonit. — G. ara’bicum, arabiskt
gummi, är den produkt, som utsipprar från
vissa A/casia-arters bark. Bästa slaget
kommer från Kordofan och kallas
kor-do fangummi. Nyttjas i medicinen såsom
ett retningsstillande medel samt i tekniska
yrken. — G. a’sæ fæ’tidæ, se Gummi resina
asa fætida. —• G. Basso’ra = Gummi
ara-hicum från Java och Bassora. — G.
bdellii, se Bdelium. — G. Benzoe, se
Resina henzoès. — G. Cara’nna, se
Caranna-harts. — G. Chibou, se Carannaharts. —
G. Copal, se Kopal. — G. Da’mmar, se
Dammarharts. — Gummi-draga’nt, se
Dragant. — G. ela’sticum, se Kautschuk.

— G. Elemi, se Elemiharts. — G.
Eupho’r-bium, se Euphorhium. — G. getta’nia, se
Guttaperka. — G. Golda, goldagummi, ett
gummiharts, som tyckes bestå av
åtskilliga intorkade växtsafter. — Gummigu’tta,
se Gummi resina gutta. — Gummiharts,
se Gummi resina. — G. Kikekune’malo, ett
harts, som innehåller blott en ringa mängd
gummiartade delar. —• Gummilacka,
Re-si’na la’cca, schellack, en hartsartad
produkt, som i Ostindien vinnes därigenom,
att de befruktade honorna av Co’ccus
la’cca, en sköldlus, hopa sig å årsskotten
till flera olika växter, såsom Aleuri’tes
lacci’fe7a, tillhörande fam. Euphorhia’ceæ,
Bu’tea frdndo’sa, tillhörande fam.
Papi-liona’ceæ, Ficus-arter m. fl., och därvid
omgiva sig med gummilacka, som genom
deras sting utflutit från grenarna. —
Gummi La’danum, se Ladanumharts. —
G. ma’stichis, se Resina mastix. — G.
Mez-quite fås av Aca’cia glanduWsa. — G.
opo-pa’nacis, se Opoponaxgummi. —
Gummiplåster, se under Emplastrum. —
Gummipulver, sammansatt, se Pulvis gummosis.

— G. 1. Resi’na sandara’cæ, se Sandrak.

— G. sagape’num, se Sagapemim. — G.
sarcoco’llæ, se Sarcocolla. — G. Se’negal,
Senegalgummi, fås av Aca’cia ve’rek i
Senegal och liknar arabiskt gummi. — G. se-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free