Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gummi resina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gummi resina—Gustav
545
rapi’num, se Sagapenum. — Gummislem,
se Mucilago gummi arabici. — Gummi
tacamaha’cæ, se Takamahaka. — G.
tori-doiie’nse, torigummi, ett slags gummi
ara-bicum.—G. tragaca’nthæ, se Tragacantha.
— Gummiträd, se Eucalyptus och Ficus,
Gummi resi’na, farm,, gummiharts, olika
slags i luften stelnande växtmjölksafter,
vilka innehålla harts och gummi,
växtslem och flyktig olja m. m. — G. r.
ammo-nfacum, den intorkade mjölksaften av
Dore’ma ammoni’acum. — G. r. a’sa
fæ’-tida, dyvelsträck, den intorkade saften av
ScoTodo’sma fæ’tidum och Na’rthex a’sa
fæ’tida i Persien. Har förr begagnats som
krampstillande, stimulerande och
slemlösande medel. — G. r. Ga’lbanum fås trol.
av Fe’rula galhani’fina i Persien. — G. r.
gu’tta, gummigutta, fås av mjölksaften
till Garci’nia More/lla (tillhörande fam.
Clusia’ceæ) som är inhemsk i Siam och
närliggande länder samt odlas i Singapore.
Brukas i medicinen såsom avförande
medel. Lämnar en gul målarfärg. — G. r.
my’rrhæ, myrrha, fås av
Balsamode’näron-arter i Arabien och Afrika. Innehåller
flyktig olja, myrrhol, och ett harts,
myr-rhin. Nyttjas i Orienten till rökning i
moskéer och till balsamering av lik, i
medicinen som livande och stärkande medel. —
G. r. Olfbanum, virak, fås av
Boswe’llia-arter, tillhörande fam. Bursera’ceæ.
Brukas numera mest till rökning i kyrkor.
Gummo’n, massa av asbest och asfalt.
Surrogat för ebonit.
Gumrik, Gumring, allmogenamn på korn
(Hordeum vulgäre).
Gu’ndborg, fornnordiskt kvinnonamn (av
gunnr, strid, och borg, värn, skydd).
Gu’ngner 1. Gu’ngne, nord. myt., Odens spjut.
Gu’nhild 1. GunhlTda, sammandraget
Gu-ni’lla, fornnordiskt kvinnonamn (av gunnr
och hild, bägge med betydelsen strid).
Gu’nlad, Gu’nnlad 1. Gu’nlöd, nord. myt.,
jätten Suttungs dotter, som var satt att
bevaka skaldemjödet, men skänkte Oden sin
kärlek och lät honom bortföra mjödet.
Gunn {isL gunnr, strid), nord. myt., en
val-kyria.
Gu’nnar, Gu’nmar 1. Gu’nne, fornnordiskt
mansnamn (av gunnr, strid, och mar,
mærr, berömd).
Gunnar, fornnord. sag., Gjukes son, Gudruns
broder och Brynhilds make.
Gunntro, nord. myt., flod, som utströmmar
ur brunnen Vergelmer.
Gunong-Api, malaj., "eldberg" (vulkan).
Gunpowder, eng. (1. gu’npa’odö), eg. krut,
en kinesisk tesort. Se Uljofar.
Gunrum (eng. gun-room), sjöv.,
officersmässen ombord å svenska örlogsfartyg.
Guntersegel, trekantigt segel, vars främre
lik är litsat till masten 1. till en på dennas
förlängning löpande stång. — Guntertack-
35. — Ekhohrn, 100,000 främmande ord. 1.
ling, en på segelbåtar använd tackling
med tre master förande guntersegel.
Gura’n, persisk stam bland kurderna i
Zagrosbergen.
Gurjunbalsam, farm., Ba’lsamum Gurjun,
fås av Dipterocarpus-SirteY i Ostindien och
brukas som läkemedel mot spetälskan.
Gurka, bot., se Cucumis.
Gurkhas, infödda indiska bergsbor från
Nepal 1. Manipur, som tjänstgöra i brittiska
armén 1. polisen.
Gurkmeja, farm., CuWcuma, gulrot, gul
ingefära. Fås av den i Asien inhemska och där
liksom i s. Amerika odlade Cu’rcuma
lo’nga, tillhörande fam. Zingihera’ceæ.
Nyttjas mycket som krydda (t. ex. i
curry-powder), någon gång i medicinen och ofta
till färgning av smör, vax, ost m. m. —
Gurkmejpapper 1. Cu’rcumapapper,
papper, som blivit doppat i en med sprit gjord
tinktur på gurkmeja, är ett känsligt
reagens på alkalier.
Gurkmej astärkelse, se Arrowrotstärkelse.
Gurksallat, Gurkört, bot., se Borago.
Gu’rli, arabiskt 1. persiskt kvinnonamn, som
uppgives betyda blomma, ros.
Gurma’nd, Gurmandi’s, se Gourmand,
Gour-mandise.
Gurney’s ugn (Z. gö’rnes -), kamin med
längs-gående flänsar 1. fenor för
åstadkommande av stor värmeutstrålning.
Guroirt, miner., se Gyrolit.
Gurre, dansk medeltidsborg, skådeplats för
Valdemar Atterdags ofta poetiskt
behandlade kärlekssaga med Tove.
Gu’ru, sanskr., "tungt vägande", indisk titel,
helst för andliga ledare o. d.
Gurung, himalayaspråk, som talas i mell.
Nepal.
Gurunötter 1. Kolanötter, bot., de smakliga,
koffeinhaltiga fröna av det i Guinea
växande trädet Stercu’lia acumina’ta. För
sin livande verkan tuggas de allmänt av
infödingarna.
Guska (ty. kautschen), tekn., avtaga det
handgjorda papperet från formen och
placera det på torkfilten. — Guskare,
benämning på den som utför guskningen. —
Guskvalsar, filtklädda valsar i
pappersmaskiner, som utföra den första
våtpressningen av den mellan dem löpande massan.
Gu’sle, ett sydslaviskt stråkinstrument. —
Guslarer, sångare, som recitera folkliga
hjältekväden till gusle.
Gusli, ry., ett slags liggande harpa.
Gussjanki, ry., pL, långa farkoster, som
begagnas på Wolga och Oka.
Gustaf-Adolfsstiftelsen, en i Tyskland 1832
bildad förening, med uppgift att
understödja protestantiska församlingar i
ickeprotestantiska land.
Gustav, svenskt konunganamn. Förk. Gösta.
Den urspr. formen är Götstaf, götisk
lans. Motsvarar kvinnonamnen Gusta’va,
Gusta’via och Gustavia’na.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
