- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
546

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gustaviansk stil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

546

Gustaviansk stil—Gyllenram

Gustavia’nsk stil, konstt.,ei[i övergång mellan
rokoko- och empirestilarna. Se vid. Style,
Louis XVI och Zopfstil.

Gustavia’num, det av Gustav II Adolf
uppförda akademihuset i Uppsala.

Gusto’so 1. Con gu’sto, ital, (av lat. gu^stus,
smak), tonk.y smakfullt,

Gu’stus, lat., smak. — De gu’stibus non est
disputa’ndum, lat. ordspr., om smaken bör
man ej disputera.

Gut, av silkesämne förfärdigade tafsar till
metrevar.

Gutalagen, den medeltida gotlandslagen.

Gutar, forninvånare på Gotland.

Gutasagan, gutarnas sagohistoria, i
medeltida uppteckning fogad till gutalagen.

Gutna’lia, latinskt namn på Roma kloster på
Gotland.

Gutniska, Gotlands folkspråk.

Gutt., på recept förk. för lat. Guttæ, doppar.

Gu’tta, lat., pl. Guttæ, droppe. — Gutta’tim,
med., droppvis. — Gutta caVat Ia’pidem,
non vi, sed sæ’pe cade’ndo, vattendroppen
urholkar stenen, icke med våld, utan
genom sitt täta fallande.

Gu’tta Ga’mbir, se Katechu.

Guttape’rka (av malaj, getah pertja,
gummiträdsaft), farm., tekn., erhålles av trädet
Isona’ndra Gu’tta på ostindiska öarna och
av Cocosma’nthus macrophy’llus,
Sidero’-xylon attenua’tum, Ceratopho^rus LeeWsii,
Ba’ssia seri’cea m. fl. träd, tillhörande
fam. Sapota^ceæ. Vid borrning i stammen
utrinner en vit mjölksaft, vilken, stelnad,
knådas med vatten, färdigtorkas i solen,
renas från inblandade barkstycken, sand
m. m. och förarbetas till en mängd inom
industrien brukliga artiklar. —
Gutta-perkapapper, utvalsade blad 1. plattor av
guttaperka. Användes till sårförband som
ej få torka.

Guttatio’n, bot., utsöndrande av
vattendroppar från bladen hos växter, om tillförseln
från roten är rikligare än transpirationen.

Guttife’ræ, bot., dikotyledon växtfamilj (av
serien Parieta’les). Många arter lämna
harts och gummiharts, värdefulla träslag,
fett och välsmakande frukter.

Guttula’ta, lat. (av gutta, droppe), bot., med
små droppar.

Guttura’1 (av lat. gu’ttur, strupe), till
strupen hörande. — Gutturalljud, strupljud,
sådana, som hava sitt artikulationsläge i
bakre delen av halsen, t. ex. k, g, a, o, å. —
Gutturalton, tonk., tjock ton, strupton.

Guverna’nt, se under Guvernera.

Guverneme’nt (fr. gouvernement), styrelse;
förvaltning; förvaltningsområde.

Guverne’ra (fr. gouverner), styra, förvalta,
vårda, uppfostra. — Guverna’nt (fr.
gou-vernante), lärarinna i enskilt hus. —
Guvernö’r (fr. gouverneur), ståthållare,
landshövding, kommendant; ledare av en
furstes uppfostran.

Guy, fr. (1. gi), eng. (gaj), mansnamn =
Vitus (se d. o.).

Guyana-arrowrot, se Arrowrotstärkelse.

Guy-Fawkes-dag, eng. (1. gaj fåks-), kallas
i England den 5 nov., på vilken dag år
1605 deltagarna i den av Guy Fawkes
ledda s. k. krutkonspirationen ärnade
spränga engelske konungen och
parlamentet i luften.

Guy PEvéque, fr. (1. gi levä’k), en sort
Bur-gundvin från Auxerre.

Guz, asiatiskt alnmått av mycket skiftande
storlek, i Bengalen och Madras = 1 yard,
i Bombay = 0,75 yard, i Persien omkr. 1 m.,
i Arabien 0,635 m.

Gwala, se Guala.

Gya’rung, med tibetanskan besläktat språk
i v. Kina.

Gyckelblomster, bot., se Mimulus.

Gyda, namn på danska drottningar.

Gyges* ring, som hade förmågan att
osynlig-göra, banade, enl. sagan, för sin ägare
Gyges vägen till Lydiens tron; fig., ett
medel att erhålla allt vad man önskar,

Gygr, fornnordisk benämning på jättekvinna,
häxa, Kvarlever ännu i Norge.

Gylfaginning, eg. Gylfes gäckande, en
skildring i den yngre Eddan av kung Gylfes (se
följ. ord) färd till Åsgård.

Gy’lfe, fornnord. sag., en mytisk konung i
Sverige, vilken färdades till Åsgård för
att lära sig vishet och inhämta kännedom
om den fornnordiska gudaläran.

Gyllen (ty. Gulden), guldmynt. Se Gulden.

Gyllen, bot., se Erysimum.

Gyllenborste, nord. myt., guden Frös galt,
vars borst voro av rent guld och som
kunde ila genom luften och havet fortare
än den snabbaste springare.

Gyllene boken (ital. Libro d’oro), den bok i
Venedig, i vilken alla rådsherreätternas
namn inskrevos. Boken brändes under den
stora revolutionen högtidligen vid foten av
ett "frihetsträd’\

Gyllene hornet, en vik av Bosporen, vid
vilken Konstantinopel är beläget.

Gyllene regeln = Regula de tri (se d. o.).

Gyllene rosen, en ros av guld och diamanter,
inviges av påven på midfastosöndagen och
bortskänkes som ett synnerligt
ynnestbevis. Bruket daterar sig från år 1366.

Gyllene skinnet, gr. myt., det i Kolchis
förvarade och därifrån av Jason i spetsen för
argonauterna bortförda gyllene skinnet av
den vädur, på vilken Frixos och Helle flytt,
då deras fader ville offra dem. Se även
Or dre de la toison d’or.

Gyllene snittet, mat., en rät linjes delning i
två delar, av vilka den större förhåller sig
till den mindre såsom hela linjen till den
större delen.

Gyllene sporren 1, Den helige Sylve’sters
orden, en påvlig orden,

Gyllenlack, bot., se Cheiranthus.

Gyllenläder, lädertapeter med bakifrån
intryckta mönster och för hand verkställd
förgyllning.

Gyllenram, bot., se Erysimum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free