Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gyllental ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gyllental—Gynodioeci
547
Gyllental, ett tal, som anger det
ordningsnummer ett år innehar i måncykeln (se
d. o.).
Gyllenåder, med., åderbrock (vilka såsom lätt
blödande förr ansågos göra nytta som
åderlåtningar).
Gy’ller, nord. myt., en av åsagudarnas
hästar.
Gylling, en äpplesort.
Gyllingar, zool., en familj Tättingar,
Passerifo’rmes. — Gyllingsläktet, zool.,
Ori’olus. — Sommargyllingen, Oriolus
oriolus.
Gümbeti’t, miner., fintrådigt, kalihaltigt
mineral liknande pyrofyllit.
Gy’mer, nord. myt., fader till Gerd, Frös
maka, och härskare över havet.
Gymkhana, eng. (1. djimkä^nä), ett slags
lekar 1. tävlingar, urspr. till häst, vid vilka
vissa skämtsamma uppgifter föreläggas
de tävlande.
Gymnade’nia conope’a och G. odorati’ssima,
bot., se Hahenaria.
Gymnasia’rk, se under följ. ord.
Gymna’sium {gr. gymnafsion, av gymno’s,
naken), urspr. allmän plats, där man
naken övade sig i brottande; högre,
offentlig läroanstalt, där ynglingar
beredas till studentexamen. — Gymnasia’rk
(gr. gymnasia’rches, av a’rchein, härska),
föreståndare för ett gymnasium; ledare av
gymnastiska övningar. — Gymnasist,
lärjunge vid ett gymnasium. — Gymna’st,
person, som idkar 1. undervisar i
gymnastik. —• Gymnastik, den del av hälsoläran,
som avhandlar kroppsrörelserna och det
inflytande, de utöva på organismen; de
efter organismens behov systematiskt
ordnade kroppsövningarna; även det ställe,
där sådana utföras. — Gymnastise’ra,
utföra metodiska kroppsrörelser, idka
gymnastik.— Gymna’stisk, hörande till
kroppsövningar.
Gy’mnema, bot., tropiskt afrikanskt
växtsläkte av fam. Asclepiada’ceæ. — G.
sil-ve’stre innehåller i bladen ett ämne,
Gy’m-nemasyra, som för en kort tid upphäver
tungans förmåga att känna söt smak.
Gy’mnemasyra, kem., se Gymnema.
Gymnocla’dus, bot., växtsläkte av fam.
Legu-mino’sæ. Höga träd. — G. chine’nsis,
såp-trädet, har baljor, som i Kina användas vid
tvättning i st. f. tvål. — G. dio’ica,
Kentucky-kaffeträdet, i ö. Nordamerika har
bark, som användes på samma sätt. Dess
frön användas som kaffesurrogat.
Gymnogra’mme, bot., tropiskt
ormbunks-släkte, varav flera arter odlas som
krukväxter. Bladen under täckta av silvervitt
1. guldgult vaxpulver.
Gymnopo’der (av gr. gymno’s, naken, och
pus, gen. podo’s, fot), barfotamunkar.
Gymnosofi’ster (av gr. gymno’s, naken, och
sofiste’s, vis), fordom ett slags indiska
filosofer, vilka försmådde all beklädnad,
avstodo från njutningar och bekvämlig-
heter samt hängåvo sig åt djupsinniga
betraktelser.
Gymnospe’rmeæ 1. Gymnospe’rmer (av gr.
gymno’s, naken, och spe’rma, frö), bot.,
växter med nakna frön. Jfr Angiospermeæ.
Gymnospe’rmia, bot., den första, genom
fyr-delad klyvfrukt karakteriserade ordningen
av klassen Didyna’mia i Linnés
växtsystem.
Gymnostomo’philum, lat. (av gr. gymno’s,
naken), bot., som älskar Gymno’stomum.
— Gymno’stomum, lat. (av. gr. sto’ma,
mun), bot., med naken mun.
Gynæce’a 1. Gynæci’a (av gr. gyne’, gen.
gy-naiko’s, kvinna), med., månadsrening. —
Gynæce’um (av gr. oike’ion, hus),
kvinnornas rum i de forngrekiska boningshusen;
bot., sammanfattning av pistillerna i en
blomma.
Gynandri’ (se följ. ord), psykisk och sexuell
urartning hos kvinna till likhet med en
man; bot., uppträdande av honblommor i
normalt hanliga blomställningar. Jfr följ.
ord.
Gynandri’a 1. Gyna’ndria (av gr. gyne’,
kvinna, och ane’r, man), bot., tjugonde
klassen i Linnés växtsystem,
karakteriseras därav, att hithörande växter ha
stån-darknappen fäst på pistillens märke.
Gynandromorff, dets. som Hermafroditism
(se d. o.).
Gynantro’p, gr., med., hermafrodit (se d. o.).
— Gynatresi’, tillsluten moderslida.
Gynekokrati (av gr. gyne’, kvinna, och kra-
te’in, härska), kvinnovälde.
Gynekologi’ (av gr. gyne’, kvinna, och lo’g os,
lära), 7ned., läran om kvinnans könsliv och
om sjukdomar i de kvinnliga könsorganen.
— Gynekolo’g, läkare för
fruntimmerssjukdomar. — Gynekomani’ (av gr. mani’a,
raseri), könsdriftsraseri hos män. —
Gyne-komasi’ (av gr. masto’s, bröst), ovanligt
stark utveckling av bröstkörtlarna hos
hankönet. — Gynekoma’st, hane med
starkt utvecklade bröstkörtlar. —
Gyne-koni’tis, i forngrekiska boningshus
frustugan, dit sov- och vardagsrummen hörde.
Gynerge’n (av fr. ergot, mjöldryga), farm.,
vinsyrat ergotamin. (Ergotamin är en
al-kaloid i mjöldryga.) Nyttjas mot blödning
omedelbart efter förlossning.
Gyne’rium, bot., sydamerikanskt grässläkte.
— G. saccharoi’des har blomvippor, som
användas i makartsbuketter.
Gynoca’rdia odora’ta, bot., ett träd i Bortre
Indien av fam.Flacourtia’ceæ. Fröna
innehålla s. k. chaulmoografett, som
har använts mot kroniska hudsjukdomar,
särskilt spetälska. Pressresten av fröna
användes som näringsmedel. Enl. senare
upplysningar lär chaulmoografettet
härröra från ett annat närsläktat träd,
Tarak-toge’no8 Kurzii (Burma).
Gynodioeci’ (av gr. gyne’, kvinna, dis,
dubbelt, och o’ikos, hem), bot., det
förhållandet, att honblommor och tvåkönade blom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
