- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
548

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gynodynamisk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

548

Gynodynamisk—Göll

mor förekomma på olika individ av en
växt. Förekomma de på samma individ,
kallas det Gynomonoeci’.

Gyiiodyna’misk (av gr. gyne’, kvinna, och
dy’namis, styrka), bot., säges en blomma
vara, som har väl utbildade pistiller men
förkrympta ståndare.
)(Androdyna-m i s k.

Gynofo’r (av gr. gyne\ kvinna, och foTo’s,
bärande), hot., förlängning av stamdelen
mellan fodret och kronan (även kallad
androfor) 1. mellan ståndarna och pistillen
i en blomma, varigenom fruktämnet blir
skaftat.

Gynofylli’, se under Fyllomani.

Gynoka’rdsyra, kem., den verksamma
beståndsdelen i chaulmoografett. Se
Gynocardia odorata.

Gynomonoeci’, se under Gynodioeci.

Gynoste’mium, bot., könspelare.

Gynova’1, farm., isoborneolester av
isovale-riansyra, ett nervstillande medel.

Gypsografi’, se Cerografi.

Gypso’phila, bot., växtsläkte tillhörande fam.
CaryophylWceæ. — G. fastigia’ta, såpört.

— G. mura^lis, grusnejlika. — G. e’legans
(Kaukasus), G. panicula’ta (ö. Europa,
Sibirien), G. visco’sa (Syrien), odlas
allmänt som prydnadsväxter under namnet
Gipsblomma.

Gyptis, astr., en av småplaneterna.

Gyra’lrörelse, med., rotationsrörelse.

Gyreidome’ter (av gr. gy’ros, ring, e’idos,
bild, och me’tron, mått), fys., ett
instrument till att framställa och mäta de
new-tonska färgringarna. — Gyreidosko’p (av
gr. skope’in, se), apparat, som framställer
de newtonska färgringarna. —
Gyroklino-me’ter (av gr. kWnein, luta, och metre’in,
mäta), lutningsmätare (mest använd å
flygmaskiner). — Gyrome’ter, apparat för
mätande av roterande kroppars
rotationshastighet.

Gyrolft 1. Guroli’t, miner., omvandlad
Apo-fyllit.

Gyrome’ter, fys., se under Gyreidometer.

Gyromi’tra, bot., stenmurkla, svampsläkte av
ordn. Discomyce’tes. Murklorna innehålla
ett gift, helvelWn, som kan verka dödande,
och måste därför förvällas och spadet
bortslås före förtäring. Vid långvarig
torkning (tre månader) försvinner giftet.

— G. escule’nta, allmän stenmurkla. —
G. gi’gas, blek stenmurkla.

Gyropho’ra, bot., ett släkte bladlika, på
klippor växande lavar. Flera arter
allmänna i Sverige. — G. escule’nta,
användes i Japan till föda (i w a t a k e).

Gyrophy’ceæ, bot., en grupp alger,
tillhörande Grönalgerna. Hit höra de
svenska släktena Cha’ra (sträfse) och
Nite’lla (slinke).

Gyrosko’p (av gr. gy’ros, ring, och skope’in,
se), rotationsapparat, som användes
såsom stabilisator å fartyg, flygmaskiner,
enskeniga järnvägar m. fl.

Gyrostabilisa’tor, skeppssnurra. Se
Gyro-skop.

Gyrotro’p (av gr. gy’ros, ring, och trepein,
vända), fys., strömvändare, ett redskap
till bestämmande av den galvaniska
strömmens riktning.

Gy’rus, lat. {gr. gy’ros), ring, krets, spiral;
anat., vindel, hjärnvindel. — Gyratio’n,
med., svindel. — Gyromanti’ (av gr.
man-te’ia, spådom), ett slags spådomskonst,
under vars utövande man går omkring i
i en krets. — Gyrofa’g, snyltgäst.

Gång, nord. myt., en av jättarna, broder till
Tjasse och Ide.

Gångråd, nord. myt., den vandrande, ett
binamn till Oden.

Går-an-litteratu’ren, C. J. L. Almqvists
novell "Det går an’’ och de av densamm.a
framkallade skrifterna.

Gårdarike 1. Gardarike, fordom namn på
Stor- och Lillryssland.

Gårding {holl. gording), sjöv., tåg, som halas
vid intagning av råsegel för att ta vinden
ur detta.

Gårdmålla, bot, se Atriplex.

Gårdskräppa, bot., se Rumex.

Gårkök (ty. Garküche av gar, färdig), förr
utspisningslokal för varm mat åt enklare
publik.

Gåshud {lat. cu’tis anseri’na), med.,
människohud, som under inverkan av köld
blivit knottrig lik en plockad gås.

Gåssläktet, zooL, se Anser.

Gåsögondräll, kyprad hemslöjdsvävnad med
mönster i snedrutor, känd i Norden sedan
järnåldern.

Gåsört, bot., se Potentilla.

Gäa 1. Ge^a {gr. gaia 1. ge), jorden. Se vid.
Gaia. — Gäisti’k, jordkunskap.

Gäddan, zooL, se Esox.

Gäddnate, bot., se Potamogeton.

Galer, Gä’liska språket, se Gaeler, Gaeliska
språket.

Gälla, dets. som kastrera (se d. o.).

Gällbagge, hammel, kastrerad bagge.

Gärdemantel, kamer., se Seland.

Gärdsmygen, zooL, se Troglodytes.

Gärs, zooL, se Acerina.

Gästroll {ty. Gastrolle), parti i en pjäs, som
utföres av en främmande aktör 1. aktris
av rang. — Gästspel, uppträdande i en
serie gästroller; uppträdande av en
främmande trupp.

Gävträl, person, som av fattigdom frivilligt
blev en annans träl.

Göjemånad, februari. Se Goe.

Gök 1. Gjök, turk., "blå", "blågrön", ingår i
turkiska geografiska namn.

Gökblomster, bot., se Lychnis.

Göken, zooL, se under Cucullidæ.

Göklysa, bot., se Lychnis flos cuculi.

Gökmat, Gökört, bot., se Orobus.

Gökstenen, märklig runsten från Åkers
härad i Södermanland.

Göktytan, zool., se Jynx.

Göll, se Gall. — Göndul, se GanduL

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free