- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
550

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Habitakel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

550

Habitakel—Hafi

Habita’kel {lat. hahita’culum), sjöv.,
kompasshus (på fartyg).

Habitatio’n (av lat, hahita’re, bo), beboende,
vistelse; även rätt att bo i en annans hus.

Habitude, fr. (1. abity^dd), vana, plägsed. —
Habitué, ständig besökare, kund, stamgäst
(t. ex. teaterhabitué). — Habitue’ll, van,
vanlig; lätt. — Habitue’ra, vänja.

Ha’bitus, lat.y hållning, sätt att skicka sig;
växters 1. djurs yttre utseende. — H.
ade-nolMes, det slöa utseendet hos barn med
adenoida vegetationer. — H. apople’cticus,
rödbrusighet, kort hals och tung kropp. —
H. asthe’nicus, allmän svaghet i
konstitutionen. — H. infanti’lis 1. pueri’lis,
barnsligt utseende hos vuxna. —• H. non fa’cit
mo’nachum, lat. ordspr., det är icke
dräkten, som gör munken; kläderna göra icke
mannen. — H. phti’sicus, svag konstitution
med platt bröstkorg.

Habli’tzia tamnofdes, bot., rankspenat, en
klättrande chenopodiacé med stora, hj
ärtlika blad. Odlas som prydnadsväxt.

Habs, arab., se Vakf.

Ha’bsburg, tyskt furstehus.

Habus, arab., se Vakf.

Habze’lia, bot., se Xylopia.

Haché 1. Hachis, fr. (1. asje’, asji’), maträtt
av finhackat kött 1. fläsk med kryddor.

Hachette (1. asjä’tt), grundläggare av ett av
Frankrikes största bokförlag, bekant
framför allt för vetenskapliga arbeten.

Hachiman, den japanska krigsguden.

Hachis, se Haché.

Hacienda, sp. (1. assie’nda), se Fazenda.

Hac i’tur ad a’stra, lat., på denna väg går det
till stjärnorna (når man ära och rykte).

Hack, eng. (1. häkk), högförädlad ridhäst för
promenadritt.

Hackbräde 1. Cymba’1 (ty. Hackbret, fr.
tym-panon, ital. cembala), tonk., ett instrument
med sensträngar, vilka slås med hammare.

Hacki, se Chipmunk.

Hackney, eng. {1. hä’ckni), ädel vagnshäst
med höga travrörelser.

Hackspett, zool., Dryo’bates, Dryo’ copus,
lynx och Picus.

Had, se Höd.

Ha’dari, arab., namn på den bofasta
befolkningen i motsats till den nomadiska.

Hadarlag, metr., versmått i den fornnordiska
poesien, bestående av fem stavelser enl.
följ. schema: — | — | —

Hadat, malaj. (1. a’dat), "sedvänja", hos de
malajiska folken benämning på den
sedvanerätt, som reglerar deras leverne.

Hadd, bot., se Eriophorum.

Ha’dding, namn på flera fornnordiska
sagohjältar.

Haddj, arab., se Hadj.

Ha’des, gr. myt., underjordens gud, son av
Kronos och Rhea; underjorden, de dödas
rike; teoL, den ort, dit människan försättes
efter döden. Jfr Scheol.

Hadith, arab. (1. hadi’s), berättelse,
tradition, i synnerhet rör. profeten Muhammed.

Hadj, arab., vallfart (till Mekka). — Hadj
1. Hadji, muhammedansk pilgrim på
vallfart till Mekka.

Hadj ar el-a’swad, arab., svarta stenen. Se
Kaba.

Ha’dria, lat.. Adriatiska havet.

Hadria’nus, namn på romerska kejsare och
påvar.

Hadria’nus vall, en av romarna under kejsar
Hadrianus tid uppförd befästningsvall
tvärsöver nordliga England, varav smärre
lämningar återstå.

Hadro’m, lat., bot., kärlsträng.

Haduba’rder, "de krigiska barderna", en
gren av langobarderna.

Ha’dubrand, se Hildebrandslied.

Hæcceitas (1. hekkse’itas, av lat. hæc, näml.
res, sak, denna sak), filos., skolastisk term,
varmed betecknas det, varigenom en sak
är just den (hæc).

Hæc ha’ctenus, lat., detta hittills, d. v. s. nog
härom 1. för denna gång.

Hædu’er 1. ^ldu’er, en gallisk folkstam.

Hæm-, Hæma- (av gr. ha’ima, blod), i
medicinska ord se under Hem-, hema-.

Hæmamæ’ba mala’riæ, bioL, dets. som
Plas-modium malariæ (se d. o.).

Hæma’nthus (av gr. ha’ima, blod, och
a’n-thos, blomma), bot., växtsläkte av fam.
Amaryllida’ceæ från Kaplandet. Flera
arter odlas i boningsrum.

Hæmato’crya (av gr. ha’ima, blod, och
kry’os, iskyla), zool., kallblodiga
ryggradsdjur.

Hæma’tomma, lat. (av gr. ha’ima, blod),
blodöga. — Hæma’topus, lat. (av gr. pus,
fot), bot., blodfot (avsöndrande röd saft).

Hæma’topus ostraIe’gus, zool., strandskata,
en vadarfågel av underfam.
Tjock-fotingar.

Hæmatothe’rma (av gr. ha’ima, blod, och
the’rme, värme), zool., varmblodiga djur.

Hæmato’xylon campechea’num, bot.,
kam-peschträdet, centralamerikanskt träd av
fam. Legumino’sæ. Den blodröda
kärnveden, som innehåller hematoxylin,
saluföres som blåholts, blåträ 1.
kampeschträ och har stor
användning till färgning, bläck, snickeriarbeten
m. m. Hematoxylin har även vidsträckt
användning i den mikroskopiska tekniken.

Hæmus, lat, Balkanhalvön.

Hæ’nir, se Höne.

Hæretico’rum ma’lleus et flage’llum, lat.,
"kättarnas hammare och gissel", binamn
till den galliske teologen Hilarius den
helige.

Hærmænd (1. härmän), dansk medeltida
benämning på den klass av krigare, varur
den danska adeln sedermera framgick.

Haff, ty., benämning på tre strandsjöar med
sött vatten vid s. kusten av Östersjön.

Hafi’, arab., en barfotad. — Hafis 1. Hafiz,
hederstitel för en lärd, för en person, som
kan koranen utantill.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:41:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free