- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
558

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Harry ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55g

Harry—Haud

Ha’rry, engelskt mansnamn, förk. av Henrik
1. Henry (se d. o.).

Harstigi’t, miner., silikat av mangan och
kalcium från Harstigsgruvan.

Harsyra, bot., se Oxalis.

Hartal, indisk benämning på ett slags
protestdemonstrationer, som bestå i
nedläggandet av all handel och rörelse för längre
1. kortare tid.

Hartebeest, zooL, se Buhalis.

Ha’rtgummi (av ty. hart, hård), ebonit (se
d. o.) 1. horniserad kautschuk.

Hartimjan, hot., se Calamintha.

Hartkorn, da., eg. hård säd, enheten för
jordbeskattningen i Danmark.

Hartlooper, höll, sjöv., snabblöpare, ett
snabbseglande skepp.

Hartryffel, bot., se Rhizopogon.

Harts, se Resina.

Hartselektricite’t, fys., negativ elektricitet,
den elektricitet, som utvecklas i harts, då
det gnides.

Haru’n-ar-Rasji’d, "den rättrådige", en i
österländska sagor högt prisad abbasidisk
kalif (d. 809).

Haru’spex, pl. Haru’spices, lat. (av haru’ga,
offerdjur, och spi’cere, skåda), offerpräst
hos de gamla romarna, vilken spådde efter
offerdjurens inälvor. — Haruspi’cium,
offerspådom.

Harväppling, lat., se Anthyllis.

Harzrasen, småväxt nötboskap från Harz i
Tyskland.

Hasan 1. Chasen, hebr., föresångare i
synagogan.

Hasan 1. Hassan, arab., "skön", vanligt
mansnamn, buret av Muhammeds dotterson.

Hasani’je, arabisk folkstam i s. Nubien.

Hasa’ra, se Hazarah.

Hasa’rd, fr. (franskt uttal: asa’r), lyckträff,
slump; äventyr, fara. — Par hasard,
händelsevis, av en slump. — Hasarde’ra,
våga, äventyra. — Hasardspel, spel, som
endast beror av slump 1. tur.

Ha^sana 1. Ha’sawa, inhemskt namn på
samo-jederna.

Haschfsch 1. Hasjfsj, arab., ört; särskilt
hampväxten, av vars i Persien och
Ostindien odlade form, Ca’nnahis i’ndica,
be-redes det orientaliska njutningsmedlet
hasjisj, som framkallar ett angenämt
sinnesrus. Assassinerna (se d. o.) sägas i
stor skala hava brukat hasjisj.

Hasjimi’ter, arabisk släkt, till vilken
Muhammed hörde.

Hasmonéer = Makkabéer (se d. o.).

Ha’sne, arab. (av chasneh, skatt), sultanens
skattkammare.

Hassaga’j, se Assagaj.

Hassel, bot., se Corylus.

Hasselal, bot., se Alnus.

Hasselmusen, zool., se Muscardinus.

Hasselsnoken 1. Släta snoken, zool,
europeisk snokart, CoTone’lla austri’aca, som

även sparsamt förekommer i s. Sverige
(till Uppland).

Hasselört, bot., se Asarum.

Ha’ssia, lat., Hessen.

Ha’sta, lat., lans. — Sub hasta, (sälja) vid
den i marken planterade lansen, d. v. s. på
offentlig auktion. — Hasta’ti, pl,
lansbärare.

Hasta’tus, -a, -um, lat. (av ha’sta, lans,
spjut), bot., spjutlik. — Hastifo’Iia, lat.
(av fo’lium, blad), bot., med spjutlika blad.

Hast du mir gesehen?, ty., "har man sett på
maken", en eg. blott i Sverige brukad fras.

Hastingssand, se Wealdensandsten.

Hata, en benämning på salvarsan (efter en
japansk läkare, som biträdde tysken
Ehr-lich vid utexperimenterandet).

Hatchettolft, miner., ett gulbrunt
tantalo-columbat av uran.

Ha’te, nord. myt., en av de ulvar, som
ständigt förfölja solen för att uppsluka
densamma; även en jätte.

Hàte, fr. (Z. at), brådska, skyndsamhet. —
à la hàte, brådstörtat, hals över huvud. —
En hàte (Z. ang -), fort, i hast.

Hatele’tter {fr. hàtelets), långa nålar av
silver till prydnad av stekrätter 1. d., varvid
man på sådana uppträder diverse
dekorativa läckerheter.

Hathor 1. Athor, egypt. myt., fornegyptisk
gudinna, den allt betvingande kärlekens
personifikation. — Hathor-kapitäl, byggn.,
en i den yngsta egyptiska
byggnadskonsten (tiden närmast f. Kr.) bruklig
kapitälform, bestående av fyra kring en
tärningslik kärna ställda kvinnomasker,,
vilka uppbära en liten tempel- 1. pylonlik
uppsats.

Hatt, arab., skrift.

Hattamottos, pl, män ur de högsta
samhällsklasserna i Japan.

Ha’ttatal, eg. "versmåttsförteckning" en av
Snorre Sturleson författad äredikt över
norske konungen Håkan Håkansson och
jarlen Skule. Den utgör 102 strofer, av
vilka var och en tillika är ett prov på olika
variationer av versslagen.

Hatt-i-humaju’n 1. Chatt-i-humaju’n,
Hatt-i-scheri’f 1. Chatt-i-scheri’f, arab., "helig
skrift", en av sultanen utfärdad
kabinettsorder. — Hatt-i-scherifen i Gylchané, den
turkiska grundlagen av 1839. Jfr Hatt.

Hattlansa, fornnordisk versart, som liknar
drottkvädet men saknar assonans 1.
stavels erim.

Hattmurkla, bot., se Morchella.

Hattorm, zool, glasögonorm.

Hattstofferare (av ty. Hutstoffierer), äldre
benämning på modist, modevaruhandlare.

HauWts (ty. Haubitze), krigsk., ett slags
modern mörsare, granatkanon.

Hauchecorni’t (I åsjkår-), miner., ljust
bronsfärgad sulfid av nickel och vismut.

Haud., se Haud illaudabilis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free