Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hau-daman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hau-daman—Haxo-batteri
559
Hau-daman, pL Hau-damap, dets. som
berg-damaras.
Ha’udegen, ty., eg. huggvärja; krigsbuss.
Haud illauda’bilis, lat., "ej oförtjänt av
beröm", betygsgrad mellan laudabilis och
non contemnendus vid danska och norska
ämbetsexamina. Förk. Haud.
Haueri’t, miner., i regelbundna oktaedrar
kristalliserande svavelmangan.
Haughtonit (/. håtöni^t), miner.,
biotitvarie-tet med magnesium i st. f. järn.
Haugia’ner, anhängare till den norske
lekmannapredikanten H. N. Hauge (1771—
1824).
Ha’uija, en i Somalilandet boende folkstam.
Hau-koin, bergdamaras inhemska namn.
Ha’uptmann, ty. (av Haupt, huvud), krigsk.,
tysk officer med kaptens rang.
Ha’upt- und Staatsaktio’nen, ty., ett slags
under 17 :e och 18 :e årh. brukliga tyska
dramatiska föreställningar, vid vilka
allmänt kända historiska tilldragelser, utan
litterär förtjänst i behandlingen,
åter-gåvos med pomp och ståt.
Hausa, stort negerfolk i v. Sudan.
Hausmannrt, miner., ett mineral, bestående
av manganoxid-oxidul.
Hausse, fr. (1. åss, svenskt uttal håss),
han-delst. börspapperens stigande. )(Baisse
(se d. o.); tonk. = Frosch (se d. o.). —
Spekulera à la hausse, uppgöra
affärsplaner i hopp om. papperens stigande. —
Haussier (Z. åssie’), säljare, som uppgör
dylika planer. )( Baissier.
Hauste’llum, lat., zooL, rörformig snabel hos
vissa insekter, t. ex. myggor.
Hausto’rier, bot., sugorgan, med vilka
parasitväxter suga näring av sina värdar.
Haut, fr. (1. å), hög. — De haut en bas {1. dö
åt ang ba), uppifrån och ned, från huvud
till fot; med ringaktning. — Hauteur
(1. åtö’r), höjd; stolthet, övermod; höghet.
Hautbois, fr. (1. åbåa’), tonk., oboe (se d. o.).
— Hautboist {1. -i’st), eg. oboespelare;
musikant av underofficers rang.
Haut-Brion, (1. å-briå’ng), ett slags
Bor-deauxvin.
Haut-dessus, fr. {1. å-dössy’), tonk., hög
sopran.
Haute-contre, fr. (1. åt-kå’ngtr), Contr’ a’lto,
ital., tonk., alt.
Haute cour de justice, fr. {1. åt kor dö
sjys-ti’ss), riksrätt, bestående av senaten.
Hautefeuillit {1. åtföji’t), miner.,
vattenhal-tigt kalcium-magnesiumfosfat.
Haute-finance, fr. (1. åt-fina’ngs), börsadel.
Haute-lisse, fr. (1. åt-li’ss), ett slags fransk
tapetvävnad med stående, lodrät varp. Till
haute-lissevävnaderna höra
gobelängtapeterna och savonnerievävnaderna. Jfr
Basse-lisse och Savonnerie.
Haute-nouveauté, fr. {1. åt-novåte’), senaste
nyheten; sist inkomna modevaran.
Hautes fagnes, fr. (Z. åt fanj), högmossar.
Haute-taille, fr. (1. åt-ta’j), hög tenor.
Hauteur, se under Haut.
Haute-volée, fr. (1. åt-våle’), hovet och den
högsta adeln; förnäma världen.
Haut goüt, fr. (1. å-go’), hög, pikant smak på
matanrättningar; villebrådssmak på stek.
Haut-Pays, fr. (1. å-päi’), röda och vita,
sämre Bordeauxviner.
Haut-Preignac, fr. (1. å-pränja’ck), ett vitt
Bordeauxvin av bästa slag.
Haut-relief, fr. (1. å-rölie’ff), se under Relief.
Haut-Sauterne, fr. {1. å-såtä’rn), ett vitt
Bordeauxvin.
Haut-Viller, fr. (1. å-ville’r), ett slags
champagnevin.
Haüyesi’n, se Ulexit.
Ha’vama’l, den höges (Odens) sång, ett
fornnordiskt, i den äldre Eddan befintligt
kväde, som innehåller den våra hedniska
förfäders sedliga livsåskådning mest
belysande samling tänkespråk och
levnadsregler jämte meddelanden om magisk
run-kunskap.
Hava’na-brunt, tekn., en anilinfärg.
Havanna, felaktig form för Havana, brukad
om tobak, särskilt i cigarrer.
Havannaträ, Rött, se Tampinziran.
Havas (1. ava’ss), se Agence Havas.
Havelock, eng. (1. häVlåck), ett slags kappa
av vitt tyg, hängande från hatten 1.
militärmössan i nacken till skydd mot hetta.
Uppkallad efter en engelsk general med
samma namn.
Haveri’ (fr. avarie, eng. average), handelst.,
sjöskada, som drabbar ett skepp 1. dess
laddning.
Havers kanaler, anat., de kärlförande
kanalerna i bensubstansen.
Havgus, da., jylländsk benämning på en kall
dimma från Nordsjön.
HaVijah, se Hauija.
HaVnia, astr., en av småplaneterna.
Havrerot, bot., se Tragopogon.
Havsgeuser 1. Vattengeuser (L -gö’ser),
kallades de geuser (se d. o.), som bekämpade
spanjorerna till sjöss.
Havskatten, zooL, se Anarrhicas.
Havssträtta, bot., se Angelica.
Havssäv, bot., se Scirpus.
Havstrfler, se Striler.
Havstruten, zooL, se Larus.
Havstungu’ser 1. Lamuter, ett mongoliskt
folk på halvön Kamtschatka.
Havsuttern, zooL, ett mårddjur, La’tax
lu’-tris, som lever i havet. Var förr mycket
allmän i n. delen av Stilla oceanen, men är
numera nästan utrotad av pälsjägarna.
Havsödla, zooL, se Amblyrhynchus.
Havsörnen, zooL, se Haliaétus.
Havtorn, bot. se Hippophaé.
Havulk, se Artediellus.
Haxo-batteri’, krigsk., ett efter franske
gene-laren Haxo {1. ackså) konstruerat batteri.
Det bildas av kanonkassematter, vilkas
frontmur skyddas av en jordvall med
em-brasurer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
