Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Heliostat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
564
Heliostat—Helminter
Heliosta’t, se under Heliokromi.
Heliota’ktisk (av gr. he’lios, sol, och takto’s,
ordnad), bot., kallas sådan rörelse hos
fritt levande organismer, som beror av
ljusets styrka.
Heliota’xis (av gr. he’lios, sol, och ta’xis,
ställning), se Taxier.
Helioterapi’ (av gr. he’lios, sol, och
thera-pe’ia, vård), med., solljusets och
solvärmens användande såsom en särskild
läkemetod.
Heliotermome’ter, se under Heliokromi.
Heliotro’p (av gr. he’lios, sol, och tre’pein,
vända), miner., en mörkt lökgrön
kalcedon-varietet, ofta försedd med gula 1. röda
prickar (ogenomskinlig får den namn av
grön jaspis). Se även Heliograf.
Heliotro’pium, växtsläkte av fam.
Boragi’-neæ. — H. peruvia’num och H.
grandiflo’-rum, med violetta 1. vita blommor av en
angenäm, om vanilj erinrande lukt, odlas
allmänt. — Heliotropi’sm, tendenser hos
de flesta gröna växtdelar att under
växt-perioden intaga en bestämd riktning i
förhållande till ljuset.
Heliotropi’n 1. Piperona’l, metyleter av
protokatekualdehyd. Framställes ur safrol
och användes inom parfymindustrien för
sin heliotroplukt.
Heliotypi’ 1. Heliotypografi’ (av gr. he’lios,
sol, ^^’pos, avtryck, och grajein, skriva),
ett slags zinkografi.
Heliozo’a, zooL, soldjur, en grupp bland
ur-djuren.
Heli’pterum, bot., växtsläkte av fam.
Com-po’sitæ, varav många arter odlas som
prydnadsväxter.
He’lisk, se Heliakisk.
He’lium, kem., ett till ädelgaserna hörande
grundämne, konstaterat i solens
protube-ranser samt i gaser av vissa mineral,
särskilt uranhaltiga sådana. Helium
uppkommer ur dessa vid de radioaktiva
ämnenas sönderfall. De s. k. a-partiklar som
utkastas av radioaktiva ämnen utgöras av
dubbelt positivt laddade heliumatomer.
Gasen förekommer i mycket ringa mängd
i luften.
He’lix, anat., öronmusslans fria båge; zooL,
artrikt släkte landsnäckor. — H.
horte’n-sis, zooL, trädgårdssnäckan. — H.
poma’-tia, zool., vinbergssnäckan.
Hem]land, se Heliand.
Helkade’ns, tonk., övergång från
dominantens klang till tonikans. Jfr Kadens och
Halvkadens.
He’lkos 1. Helko’ma, gr., med., sår, böld. —
Helkodermato’ser, hudsjukdomar med sår.
— Helkologi’ (av gr. lo’gos, lära), sårlära.
—■ Helko’sis, varbildning.
He’lktika, gr. (av he’lkein, draga), pl., med.,
dragmedel. — He’lktisk, dragande; även
bölder orsakande.
Helladolhe’rium, paleont., ett fossilt
giraffdjur.
He’llas {gr. Hella’s), först en stad i
Tessa-lien; sedan mell. delen av forntidens
Grekland (nu Livadien); slutligen benämning
på hela Grekland. — HeIIe’ner, greker. —
Helle’nisk, grekisk. — Helleni’sm, kallas
den grekiska kulturen i det skede, då den
genom Alexander den stores erövringar
utbreddes i medelhavsländerna och i hans
arvtagares riken utvecklades i brytning
med de erövrade ländernas kultur. —
Hellenistisk, som har avseende på 1.
härrör ur hellenismen.
He’lle, gr. myt., drunknade under flykten i
det vatten, som efter henne kallas
Helles-ponten (Helles hav). Se vid. Frixos och
Helle.
He’llebard, se Hillebård.
HelIebo’reæ, bot., underfamilj av fam.
Ra-nuncula’ ceæ.
Hellebore’in och Helleborfn, kem., tvenne
giftiga glykosider i Helleborus niger (se
d. o.).
Helleborfne (syn. Epipa’ctis), bot., knipprot,
svenskt, storväxt orkidésläkte med röda 1.
violetta blommor. — H. latifolia,
skogs-knipprot. — H. palu’stris, kärrknipprot.
Hellebo’rus, bot., prustrot, odlat växtsläkte,
tillhörande fam. Ranuncula’ceæ. — H.
hiema’lis, se Eranthis. — H. niger, svart
prustrot, julrosor, blommar även i snö
under senvintern. — H. vi’ridis, grön
prustrot, vårblommande. Införd från s.
Europa.
He’llen, gr. myt, Devkalions och Pyrrhas
son, grekernas stamfader.
Helle’ner, Helle’nisk, Hellenfsm,
Hellenistisk, se under Hellas.
Helleni’st (av gr. he’llen, grek), kännare av
det gamla grekiska språket och
litteraturen ; även forntidens grekers benämning
på de främlingar, som tillägnat sig
grekiskt språk och grekisk kultur, i synnerhet
på grekiska talande judar. Jfr Hellas. —
Hellenofi’1 (av gr. fi’los, vän), grekvän.
Jfr Filhellen.
He’ller, fordom tyskt skiljemynt, vanligen
= V2 pfennig (se d. o.); österrikiskt
bronsmynt = Vioo Krone (kallas i Ungern
Filler).
Hellespo’nten (gr. Helle’s-pontos), eg. Helles
hav (se Helle); det forna namnet på
sundet vid Dardanellerna.
HelIhoffi’t, ett sprängämne.
Hell is paved with good intentions, eng. {1.
- pävd oith god inte’nsjöns), helvetet är
stenlagt med goda föresatser.
He’lmer, fornnordiskt mansnamn (av helmr,
hjälm).
He’Imfrid, fornnordiskt mansnamn (av
helmr, hjälm, och friör,^ fred).
Helmi’na, kvinnonamn, förk. av Vilhelmina
(se d. o.).
Helmfnter {gr. he’lmins, pl. he’lminthes),
maskar i inälvorna. — HeImi’ntago’ga 1.
Helmi’ntika, gr., pl., med., maskdrivande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
