- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
567

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hemipagi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hemipagi—Henotik

567

med.y halvseende, en art av svarta starren,
varvid synfältet är till hälften förmörkat.

Hemipagi’ (av gr. Jie’mi, halv, och pa’gios,
sammansmält), embryol.y missbildning,
bestående däri att två foster delvis
sammansmält med bröstkorg, hals och huvud.

Hemipare’s (av gr. he’miy halv, och pa’resis,
förslappning), med., minskning i
rörelseförmågan hos ena kroppshalvan.

Hemiplegi’ 1. Hemiplexi’ (av gr. he’mi, halv,
och pWttein, slå), med., slaganfall,
varigenom ena sidan av kroppen blir
förlamad.

Hemi’ptera (av gr. he’mi, halv, och ptero’n,
vinge), zooL, halvvingar, skinnbaggar, en
ordning bland insekterna. —
Hemiptero-ceci’dier, gallbildningar på växter,
framkallade av halvvingar.

Hemisfä’r {gr. hemisfai’rion, av he’mi, halv,
och sfai’ra, klot), halvklot; hälft av
him-mels- 1. jordgloben.

Hemisphe’rica, lat., bot., halvklotformig.

Hemisti’k 1. Hemi’stikon (av gr. he’mi, halv,
och sti’chon, rad), metr., halv vers, halv
rad.

Hemitro’pisk (av gr. he’mi, halv, och tro’pos,
vändning), säges om en kristallform, som
synes bestå av två hälfter, vridna i
förhållande till varandra. — Hemitropi’, en
dylik beskaffenhet.

Hemlockbark, hot., den i garverier använda
barken (1. extraktet ur barken) av den
nordamerikanska hemlockgranen
{A’bies canade’nsis).

He’mmema, skeppsb., se Tumma.

He’mming, fornnordiskt mansnamn, en som
hämmar, sätter gräns för något.

Hemocytome’ter (av gr. ha’ima, blod, kyti’s,
cell, och me’tron, mått),
blodräknings-apparat. — Hemodromogra’f (av gr.
dro’-mos, lopp, och grajein, skriva), fysioL, ett
av Chauveau uppfunnet instrument för
uppmätande av blodets hastighet i
blodkärlen. — Hemodromome’ter, ett liknande
instrument, konstruerat av A. W.
Volk-7nann. — Hemodynami’k (av gr. dy^namis,
kraft), läran om kraften av blodets
rörelse. — Hemodynamome’ter, fysioL, ett
instrument, varmed blodtrycket kan
bestämmas. — Hemofili’ = Hemorrhofili (se
nedan). — Hemoftalmi’ (av gr. ofthalmo’s,
öga), blödning inne i ögat. — Hemoglobi’n
(av gr. glo’bos,]^\ot, kula), A^em.,färgämnet
i de röda blodkropparna. —
Hemoglobino-me’ter, instrument för mätning av blodets
hemoglobinhalt. — Hemoglobinuri’ (av
gr. ure’in, låta sitt vatten), med.,
blodfärg-ning av urinen. — Hemokatha’rtika, med.,
pL, blodrenande medel. — Hemoly’s (av
gr. ly’sis, upplösning), utträde av
blodfärgämnet ur de röda blodkropparna. —
Hemolysi’ner, blodkroppsupplösare. —
Hemome’ter, se Hemo globinom,eter. —
Hemopatologi’, läran om sjukdomar, som
uppkomma i följd av pordningar i blodet,

— Hemoperica’rdium (av gr. peri’,
omkring, och kardi’a, hjärta), med.,
inträngande av blod i hj ärtsäcken. — Hemopty’sis
1. Hemoptoe (av gr. pty’sis, spottning),
blodspottning.—Hemorragi’ (av gr. rhe’in,
flyta), blodflöde, blodgång, blodstörtning.

— Hemorrofili’ (av gr. rhe’in, flyta, och
fi’lia, benägenhet), blödaresjuka. —
He-morrojder (1. -rå’jder; av gr. rhe’in, rinna,
flyta), gyllenåder, blodådrornas
ansvällning i nedre delen av ändtarmen och dess
öppning (anus). — Hemosi’t, blodparasit.
—• Hemostasi’ blodstockning. —
Hemosta’-tika, pL, blodstillande medel. —
Hemosta’-tisk, blodstillande. — Hemote’st, i handeln
förekommande blodsera. — Hemotho’rax
(av gr. tho’rax, bröstkorg), med.,
blodansamling i lungsäckarna. — Hemure’sis
= Hematuri (se d. o.).

Hemorrhoida’I- 1. Hemorrojda’Iknöl, av
he-morrojder förorsakad knöl.

He’mul, jur., skyldighet att försvara en
föryttrad sak, som en annan påstår sig ha
bättre rätt till; även auktoritet. —
He-mula, sålunda försvara. — Hemulsman,
person, som det åligger att hemula; även
auktoritet.

Hen (isl. hein), fin brynsten.

Hena’d = Monad (se d. o).

Hendekasy’llabus (av gr. he’ndeka, elva, och
sy’llabe, stavelse), metr., en vers av elva
stavelser.

Hendiady’s 1. Hendiaduoi’n, gr., eg. ett genom
två; talk., beteckning av en sak medelst
två huvudord, av vilka det ena står i st. f.
en genitiv 1. ett biord, t. ex. död och fasa,
i st. f.: en fasansfull död.

Hending, isl., assonans (se d. o.).

Henequen, Hennequin 1. Sisalhampa, de till
tågvirke och grövre vävnader brukade
bladfibrerna av Agave- och
Fourcroya-arter i Mexiko.

Heni’d, psykoL, av Otto Weininger införd
term för ett slags urelement i själslivet,
i vilka föreställning, förnimmelse och
känsla ännu icke differentierat sig.

Henna 1. AI henna, se Alkanna.

Hennebique-konstruktioner (1. änbi’kk -), ett
slags armerade betongkonstruktioner.

Hennequin, se Henequen.

Hennin, fr. (1. ennä’ng), hög, strutformig
kvinnohuvudbonad från 1400-t.

He’nning, mansnamn = Hemming (se d. o.).

He’noch, se Enoch. — Henochs bok, en
sannolikt 100 år f. Kr. i Palestina författad
apokalyptisk bok, tillskriven Seths ättling
Henoch 1. Enoch.

Henotei’sm (av gr. hen, en, och theo’s, gud),
religion, som erkänner flera gudar och en
av dessa som den högste.

Henoti’k (av gr. henu’n, förena),
försoningskonst; en vetenskapsgren av den
systematiska teologien. — Heno’tisk, förlikande,
försonande. — Heno’tikon, det av den
grekiske kejsaren Zeno år 482 utfärdade edik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0575.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free