- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
568

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Henri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

568

Henri—Hepte

tet, som avsåg biläggandet av den
mono-fysitiska striden.

Henri, se Henrik.

Henriade, La, fr. {I la angria’dd), titel på
en av den franske författaren Voltaire
författad hjältedikt över Henrik IV, konung
av Frankrike.

Henri-deux-fajans (1. angri’-dö-faja’ngs) 1.
Oiron-fajangs (1. åarå’ng-), fajanser från
slottet Oiron i Frankrike, tillverkade i
mitten av 1500-t.

Henri-deux-stil (1. angri’-dö-) 1. Style Henri
deux (Z. stil -), fransk högrenässans från
Henrik II:s regering (1547—59).

Henri d’or, fr. (1. angridå^r), "guldhenrik",
franskt mynt på 1500- och 1600-t. = omkr.
8 kr. 65 öre.

Henrietta, astr., en av småplaneterna.

He’nrik, tyskt, engelskt, franskt, spanskt och
portugisiskt furstenamn. På tyska
Heinrich (av gammalty. Heimrich, husets 1.
hemmets furste), förk. He’inz 1. Hi’nze;
på engelska He’nry, förk. Ha’rry; på
franska Henri (/. angri’). Motsvarar
kvinnonamnen Henrie’tta, fr. Henriette
il. angriä’tt), och Henri’ka.

Henrik II:s stil = Henri-deux-stil (se d. o.).

Henri quatre, A la, fr. (1. alla angri’ kattr),
på samma sätt som Henrik den fjärde
(konung av Frankrike). Skägg à la Henri
quatre, pipskägg, format som denne
konungs.

Henriquinquister (1. angrikängki’ster),
benämning på de franska legitimisterna,
med anledning därav att de erkände
greven av Chambord såsom konung under
namn av Henrik V.

He’nry, se Henrik.

He’nry, fys., enheten för den s. k.
induktions-koefficienten, uppkallad efter Henry.

He’nry-Marti’ni-geväret, krig sk., ett
bak-laddningsgevär.

Hentsjak, armen., "klockan", armenisk
tidning. — Hentsjaki’sterna, medlemmar av
en revolutionär armenisk rörelse, som fått
sitt namn av tidningen Hentsjak.

Henwoodi’t, miner., turkosliknande,
vatten-haltigt koppar-aluminiumfosfat.

HeortoIo’gium (av gr. heorte’, fest, och
Wgos, lära), festkalender.

Hep! ett lystringsord, som herdar i
Tyskland och Schweiz begagna till sina hjordar.

— Hep, hep! ett förföljelserop, som fordom
i vissa länder av den kristna pöbeln
begagnades mot judarna. Man har förklarat det
vara bildat av bokstäverna H. E. P., d. v. s.
Hieroso’lyma est pe’rdita (Jerusalem är
förlorat), vilka Peter eremiten anbringat
på sina korstågsfanor, 1. såsom en förk. av
ordet hebré. — Hepi’ster, judehatare,
antisemiter.

He’par, lat., lever. — H. adipo’sum, fettlever.

— H. mo’bile, vandrande lever. — H.
su’l-phuris, farm., svavellever, består av
tre-falt svavelkalium och undersvavelsyrligt

kalium samt nyttjas vid en del
huvudsjukdomar, till svavelbad m. m.

Hepatalgi’ (av gr. he’par, lever, och a’lgos,
smärta), med., leversjukdom. —
Hepa-targi’, svårartade funktionsrubbningar
hos levern. —■ Hepatektomi’, operativt
avlägsnande av delar av levern. — Hepa’ticæ,
hot., levermossor. —
Hepa’tico-entero-stomi’, anläggning av fistel mellan lever
och tarm. — Hepatico-Iitotripsi’,
kross-ning av gallsten. — Hepa’ticus, förk. för
ductus hepaticus, de två grövre
gallgångarna från levern. — Hepatisatio’n,
lever-artad beskaffenhet hos den inflammerade
lungan. — Hepa’tisk, som angår levern. —
Hepatiska medel, medel mot
leversjukdomar. — Hepati’t, miner., leversten, ett
slags tungspat, genomdränkt av
bitumi-nösa ämnen; med., leverinflammation. —
Hepatoce’le, leverbråck. — Hepatoge’n,
gulsot. — Hepatopexi’ (av gr. pe’xis,
hopfästning), fastsyning av den förskjutna
levern. — Hepatopto’s (av gr. pto’sis, fall),
nedsjunkning av levern. — Hepatoskopi’
(av gr. skope’in, se), konsten att spå efter
offerdjurs lever. — Hepatotomi’ (av gr.
tome’, snitt), kirurgiskt insnitt i levern.

He’phata, hehr. (av pata’h, vara öppen),
öppna dig!

Hepa’tica, lat. (av he’par), bot., leverört.

Hepi’ster, se under Hep.

Heptae’der (av gr. hepta’, sju, och he’dra,
yta), månghörning med sju sidor.

Heptaemeron (av gr. hepta’, sju, och
he-me’ra, dag), skapelsevecka; sjudagsarbete.
Jfr Hexaemeron.

Heptago’n (av gr. hepta’, sju, och goni’a,
hörn), geom., sjuhörnig figur.

Heptagyni’a 1. Heptagy’nia (av gr. hepta’,
sju, och gyne, kvinna), hot., ordning inom
de 13 första klasserna av Linnés
sexualsystem, omfattande växter med sju
pistiller.

Heptako’rd (av gr. hepta’, sju, och cho’rde,
sträng), tonk., sjuklang; de sju tonerna i
den diatoniska skalan; forngrekisk
sju-strängad luta.

Hepta’meron, gr. (jfr Heptaemeron), de sju
dagarnas bok, en samling noveller,
författade av drottning Margareta av
Na-varra, syster till Frans I av Frankrike.

Hepta’meter (av gr. hepta’, sju, och me’tron,
mått), metr., sjufotad vers.

Heptandri’a 1. Hepta’ndria (av gr. hepta’,
sju, och ane’r, man), hot., sjunde klassen i
Linnés växtsystem, innefattande växter,
vilkas tvåkönade blommor hava sju fria,
ungefär lika långa ståndare.

Heptarki’ (av gr. hepta’ sju, och arche’,
välde), sjumannavälde; Englands
forntida indelning i sju anglosachsiska
konungariken.

Heptasylla’bisk (av gr. hepta’, sju, och
syl-la’he, stavelse), sjustavig.

He’pte, nord., myt., en dvärg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free