Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hermidium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hermidium—Herpestes
571
mer, konstt,, fyrkantiga, nedåt
avsmalnande, urspr. åt Hermes helgade pelare 1.
stöder, på vilka huvuden äro utarbetade.
— Hermeti’k, konsten att göra guld; eg.
det som har avseende på Hermes
Trisme-gistos (se ovan), vilken påstods äga
förmåga att inom magiska insegel förvara
skatter, därav Herme’tiskt sluten, lufttätt
tillyckt. —- Herme’tiker, guldmakare. —
Herme’tisk, som angår Hermes 1.
guld-makeri; hemlighetsfull, dold; se även
Hermetiskt sluten (under Her^netik). —
Hermetiska konsten, se Alkemi. —
Hermetiska skrifterna, en samling lärda verk
av huvudsakligen teosofiskt innehåll.
Hermi’dium, talkpulver för pudring av
gjutformar av sand.
Hermi’na, Hermi’ne 1. Hermi’nia, tyska
kvinnonamn, motsvarande Herman (se
d. o.).
Hermi’nium mono’rchis, bot,
honungsblomster, en liten gröngul, honungsdoftande
orkidé med klotrunda rotknölar.
Hermio’ne (lat. Hermi’one), gr, sag.,
Mene-laos’ och Helenas dotter, gemål till
Neop-tolemos, Achilles’ son; astr., en av
småplaneterna.
Hermio’ner, en av germanernas
huvudgrenar.
Hermitage, fr, (1. ärmita’sj), se Eremitage.
Hermitaget, roman av K. J. L. Almquist.
— Hermitage-viner 1. Eremitage-viner,
utmärkta röda och vita viner från
Ehone-trakten.
He’rmod, nord. myt., en av Odens söner,
vilken av gudarna sändes till Hels boning för
att därifrån återföra B ålder.
Hermundu’rer, ett germanskt folk, som
urspr. var bosatt n.v. om Böhmen.
Hermunthru’da, forntyskt kvinnonamn (av
her, heri, krigshär, mund, makt, och thrud,
mö), sköldmö.
Hernando (L ärna’ndå), spansk form av
namnet Ferdinand.
Herna’ni (1. ärnani’), skådespel av V. Hugo.
He’rnia, gr., med., bråck, tarmbråck, en 1.
flera inälvors utträdande ur sitt rätta
läge. — H. diaphragma’tica, bråck genom
mellangärdet. — H. epiga’strica, bråck i
linea alba ovan naveln. — H. femora’lis 1.
H. crura’Iis, lårbråck. — H. incarcera’ta,
inklämt bråck. — H. inguina’lis,
ljumskbråck. — H. ova’rii, bråck med äggstocken
i bråcksäcken. — H. tu’bæ, bråck med
äggledaren i bråcksäcken. — H. umbilica’lis,
navelbråck. — H. u’teri, bråck med
livmodern i bråcksäcken. — Herniografi’ (av
gr. gra’fein, skriva), beskrivning om
bråck. — Herniologi (av gr. Wgos, lära),
läran om bråck och dess botande. —
Her-niotomi’ (av gr. te’mnein, skära),
bråckoperation.
Hernia’ria glabra, hot., knytling, oansenlig
gulgrön nejlikväxt, allmän på sandig
mark.
He’rniker, ett fomitaliskt folk.
Herniografi’, Herniologi’ m. fl., se under
Hernia.
He’ro, gr. sag., Afrodites prästinna, som
älskades av Leandros, vilken var natt sam
till henne över Hellesponten, där han
slutligen drunknade och av henne följdes
i döden.
Hero’des, idumeiskt furstenamn. Buret av
Herodes den store, anstiftaren av de
betle-hemitiska barnamorden, och Herodes
Anti-pas, som lät avrätta Johannes döparen. —
Herodia’ner, Herodes den stores dynasti;
anhängare av denna dynasti.
Hero’dias, zooL, ägretthäger.
Hero’er {pl. av gr. he’ros, hjälte), halvgudar;
hjältar av gudomligt ursprung. — Heroid,
hjältebrev, en lyrisk dikt i brevform, vari
skalden låter en annan, stundom en hjälte
1. hjältinna från svunna tider, ge luft åt
sina känslor. — Heroi’n, hjältinna;
halvgudinna. — Hero’isk, hjältelik,
hjältemodig, storartad. — Heroiska medel, med.,
läkemedel, vilkas användning är förenad
med våda för patienten. — Heroisk poesi,
hjältedikt. Se Epos. — Heroisk tidsålder,
hjälteåldern hos grekerna. — Heroisk vers,
hexameter (se d. o.). — Heroiskt landskap,
målark., landskap, framställt som
omgivning 1. bakgrund för scener ur guda- 1.
hjältesagan. — Heroi’sm, hjältemod. —
Herotei’sm, hjälteförgudning.
Heroi’n, fam., diacetylmorfin, användes som
klorvätesyrat salt mot hosta vid lung- och
st rup s j ukdomar.
He’rold, se Härold.
He’ronsbrunnen och He’rons kula, fys., ett
slags springvatten i liten skala, grundade
på trycket av komprimerad luft.
Hero’on, gr., tempel åt en heros;
furstegravkammare.
He’ros, se Heroer.
Herostra’tisk kallas efter Hero’stratos (en
äregirig efesisk svärmare, som för att
vinna ryktbarhet uppbrände Dianas
tempel i Efesos), en namnkunnighet, som har
sin grund i en illbragd.
He’rpes, gr. (av he’rpein, krypa), med.,
ringorm, revorm; gemensam benämning på
hudsjukdomar av flera olika arter. —
H. circina’tus 1. tonsura’ns, skäggsvamp,
hårsvamp. —• H. labia’lis, vattenklara
blå-sor på läpparna (vid akut
lunginflammation). — H. zo’ster, bältros. —
Herpeto-grafi’ (av gr. grajein, skriva),
beskrivning över ringormar. — Herpe’tica, lat.,
bot., med utslag. — Herpetologi’ (av gr.
Wgos, lära), läran om reptilier. —
Herpe-tolo’g, person, som sysselsätter sig med
herpetologi. — Herpografi’, lönnligt
skandalskriveri.
Herpe’stes, zool., kattdjur i Indien och
Afrika, bekanta för sin jakt på ormar. —
H. cafer, kaffermangusten. — H.
ichne’u-mon, ichneumon 1. faraoråttan, Egyptens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
