- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
572

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Herpetica ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

572

Herpetica—Heterocyklisk

mungo. — H. mu’ngo, mungon 1. Indiens
mangust.

Herpe’tica, Herpetografi’ m. fl., se Herpes,

Herrans händer, bot., se Orchis.

Herrengrundi’t 1. Urvölgyi’t, miner.,
mörkgrönt mineral av vattenhaltigt
kalcium-kopparsulfat.

He’rrenhaus, ty., officiell benämning på
första kammaren i den preussiska och
österrikiska lantdagen.

Herringbone, eng. (1. -bå’n), "sillben",
engelskt namn på spetskyprade tyger
("fiskben)".

He’rrnhutare, medlemmar av den
evangeliska brödraförsamlingen, ett
religionssamfund, grundat av mähriska 1. böhmiska
bröder, vilka 1722 ställde sig under greve
Zinzendorfs beskydd och erhöllo
benämningen efter sin koloni Herrnhut (i Övre
Lausitz). — Herrnhutpapper, ett slags
kulört papper som erhålles genom att
trycka två ark bestrukna med färg och
klister mot varandra.

Herscheli’t, miner., vattenhaltigt
aluminium-kalcium-natrium-silikat.

He’rse, nord. fornk., fordom i Norge en
ärftlig hövding för sitt härads bönder,
självständig gentemot fylkeskonungen.
Her-sarna underordnades längre fram
jar-larna.

Herse, fr. (1. ärs, av lat. Mrpex, egg),
krig sk., fällgaller, skyddsgaller; spanska
ryttare (till skydd o. d.).

Hersi’Iia, astr., en av småplaneterna.

He’rtha (hos den romerske historieskrivaren
Tacitus: Nerthus), ansågs förr vara en
forngermansk gudomlighet (jorden), men
motsvarar i själva verket det fornnordiska
Njord; astr., en av småplaneterna.

He’rtig {ty. Herzog), eg. härförare; titel för
vissa regerande furstar över mindre
stater ; titel för svenska m. fl. prinsar; högsta
adliga titeln i Frankrike, England m. fl.
stater. — Hertigdöme, det land, varöver
en hertig regerar 1. efter vilket han bär sin
titel. —■ Hertigi’nna, en hertigs gemål.

Hertz, fys., enhet för periodtal.

Heruler, germanskt folk, som urspr. anses
hava bebott de danska öarna.

Heru’nter, ty., i "utförsbacken", "på dekis".

He’rvar, fornnord. sag., dotter till den
berömde kämpen Angantyr. —
He’rvarar-sagan, sagan om Hervar och de olyckor
svärdet Tyrfing bragte över hennes släkt.

He’rvin 1. E’rvin, forntyskt mansnamn (av
her, heri, krigshär, och win, vän), härens
vän.

He’rvör, se Hervar.

Hese’kiel, se Ezekiel.

Hesio’ne (lat. Hesi’one), gr. sag., en trojansk
prinsessa, som av Herakles räddades från
ett havsvidunder.

Hesite’ra {lat. hæsita’re), tveka, vara
villrådig.

Hespe’ria, astr., en av småplaneterna.

Hespe’rida, zooL, tjockhuvuden, en av
dagfjärilarnas huvudavdelningar.

Hesperi’der {gr. hesperi’des), gr. m.yt.,
nymfer, som på en ö i havet vaktade en
trädgård, i vilken växte gyllene äpplen. —
Hespe’rien (av gr. He’speros,
aftonstjärnan), "västerlandet", forntida benämning
på s. Italien ävensom på Spanien. —
He’s-peros {lat. He’sperus, Ve’sperus, Ve’sper),
aftonstjärnan (planeten Venus).

He’speris, hot., som prydnadsväxter odlat
släkte av fam. Crucijeræ. — H. mari’tima,
strandlövkoja, välluktande, med ljus- och
mörkgredelina blommor.
(Medelhavsländerna.) Förr mycket allmän som kruk- och
trädgårdsväxt. — H. matrona’lis, nattviol,
mångformig, allmänt odlad, ofta självsådd
art, urspr. från Tyskland. — H. tristis,
ungersk art med smutsgula blommor.
Odlas för sin, i synnerhet om aftonen och
natten, starka doft.

Hespero’rnis, paleont., ett fågelsläkte från
kritperioden i Nordamerika.

He’speros, se under Hesperider.

He’sperus, berömd roman av I. P. Fr.Richter.

Hess, tonk., detsamma som B. — Hess-ess,
dubbelsänkt h.

Hessi’t, miner., tellursilver.

Hessoni’t (av gr. he’sson, -mindre, nämligen
mindre hård), miner., en varietet av
granat, gul till färgen.

Hesti’a {lat. Ve’sta), gr. och rom. myt.,
hemmets skyddsgudinna, dotter till Kronos och
Ehea.

Hestfa, gr., astr., den i världens (1. jordens)
medelpunkt i forntiden förutsatta urelden;
en av småplaneterna.

Hesus, en forngallisk gudom, som avbildas
bärande en yxa.

Hesyka’sm (av gr. he’sychos, lugn), en
mystisk sekt under medeltiden, vars lära var
nära besläktad med den österländska
mysticismen. Genom att försjunka i
betraktelser, oberoende av den yttre världen,
trodde man sig kunna höja sig till
åskådning av det "oskapade gudomliga ljuset".
— Hesyka’ster, anhängare av hesykasmen.

Hetairi’a, Heteri’a, se Hetäria {ujiderHetär).

Hetéer, detsamma som Hettiter (se d. o.).

Heterantheri’ (av gr. he’teros, annan, och
a’nthos, blomma), hot., förekomst av
ståndare med olika bildning och funktion i en
och samma blomma. Jfr Heterostyli.

Heterarki’ (av gr. he’teros, den andre, och
a’rchein, styra), främmande övervälde,
främlingsvälde.

Hetere’cisk, hot., se Autecisk.

Heteroclftus, lat. (av gr. he’teros, en annan,
och kW ma, böjning), hot., olikböjd.

Heteroco’Ipus, lat. (av gr. ko’lpos, barm,
urholkning), med olika inskärning.

Heterocy’klisk (av gr. he’teros, annan, och
ky’klos, krans), hot, kallas en blomma,
vars kransar ej samtliga äro liktaliga,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free