Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Heterosticha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574
Heterosticha—Hexameter
Hetero’sticha, laU (av gr, sWchos, rad), hot.y
olikradig.
Heterostyli’ (av gr, sty’los, stift), bot., det
förhållandet, att hos vissa blommor av
samma art längdförhållandet mellan
ståndare och pistill är olika i blommor på
skilda stånd, så att långa ståndare åtföljas
av kort pistill och korta ståndare av lång.
Dylika blommor kallas dimo^rfa 1.
hetero-disty’la. Om tre olika längdförhållanden
föreligga, talar man om HeterotristyW,
Heterota’xis, anat., medfödd missbildning,
som består i felaktigt läge av inre organ.
Heterotopi’ (av gr. to’pos, trakt), geoL,
betecknar samtidiga bildningar avlagrade i
olika geografiska områden; med.,
uppträdandet av visst slags svulst, där dess
modervävnad saknas (t. ex. brosksvulst i
muskler). — Heteroto’pisk, som företer
heterotopi.
Heterotristyli’, se Heterostyli.
Heterotro’fa växter, hot., se Autotrofa
växter.
Heterotro’p, Heterotro’pa kroppar, se
Aniso-tropa kroppar.
Heterozygo’t, hiol., uppkommen genom
förening av könsceller, som uppbära olika
anlag.
Heterusi’ (av gr. usüa, väsen), Kristi väsen,
tänkt som skilt från Guds väsen.
Hetman, pl., Atama’n, ry., huvudman för
flera kosackstammar 1. horder; anförare
för en skara kosacker; kapten.
Hetrali’n, farm.,
tioxibensolhexametylen-tetramin. Medel mot blåskatarr.
Hettrter, Heti’ter, Hete’er {hehr. Chittim,
assyr. Chatti, egypt. Cheta), sannolikt ej
homogen folkgrupp, som, under inflytande
av babylonisk kultur, i 3 :e och 2 :a
årtusendet f. Kr. utvecklade en egenartad odling
inom ett område, som omfattade Mindre
Asien, Armenien, Nordmesopotamien och
Syrien.
Het vägg, (ty. Heissweck, hett bröd,
medel-lågty. héte wegge, "varma bullar"), varm
mjölk och fettisdagsbullar; i överförd
betydelse lika med stryk, aga.
Hetzervin, ett slags starkt, vitt ungerskt vin.
Hetä’r {gr. hetai’ra), eg. väninna;
benämning på det gamla Greklands fala kvinnor,
av vilka många voro fint bildade. —
Hetäri’a {gr. hetairi’a), kamratskap,
förening, klubb; ett i slutet av 1700-t. stiftat
politiskt samfund, med uppgift att arbeta
för Greklands pånyttfödelse och frihet. —
Hetäri’st {gr. hetai’ros), medlem av
nämnda samfund.
Heulandi’t, miner., stilbit (se d. o.).
Heure, fr. {1. ör^, timme. — à la bonne
heure {1. - bånn -), i rättan tid, lägligt;
nåväl! gott! — Heureusement {1.
-ös-ma’ng), lyckligtvis.
Heure’ka, se Hevreka.
Heuristrk, se Hevristik.
Heuslerska legeringar {1. håjs-), fys., starkt
magnetiska blandningar av mangan och
aluminium 1. av mangan och antimon,
tenn, vismut, arsenik och bor.
Heve, mexikansk folkstam.
He’vea, hot., växtsläkte av fam.
Euphorhia’-ceæ. Träd i tropiska Sydamerika. — H.
guyane’nsis och H. brasilie’nsis, lämna
parakautschuk (boracha).
Heve’ller, fornslavisk folkstam.
Hevi’ter, ett kanaanitiskt folk.
He’vreka, gr. {perfektum av hevri’skein,
finna), "jag har funnit", lär den grekiske
matematikern Archimedes hava utropat,
då han funnit den efter honom uppkallade
archimediska principen (se d. o.).
Hevristi’k (av gr, hevri’skein, finna),
uppfinningskonst, en del av den använda
logiken. —• Hevri’stisk, uppfinningsrik. —
Hevristiska lärometoden, en
undervisningsmetod, som leder lärjungen att steg
för steg uttänka den ena lärosatsen efter
den andra.
He was a man, take him for all in all, eng.
{1. hi oås ä män, täk himm får ål in ål),
det var en man, en man, och det i allo.
("Hamlet" av Shakespeare.)
Hex-, Hexa-, gr., i sammansättningar: sex-.
Hexae’der (av gr. hex, sex, och he’dra, yta),
mat., en kub 1. tärning, solid figur, som
inneslutes av sex lika stora kvadrater;
miner., kristallform hörande till reguljära
systemet och begränsad av sex lika stora
kvadrater.
Hexaemeron (av gr. hex, sex, och heme’ra,
dag), världens skapande på sex dagar,
sexdagarsarbete. Jfr Heptaèmeron.
Hexago’n (av gr. hex, sex, och gonüa, hörn),
mat., regelbunden sexhörning. —
Hexago-na’1-tal, ett slags hela tal, bildade genom
successiv addition av termerna i en
arit-metrisk serie.
Hexagra’m (av gr. hex, sex, och gra’mma,
bokstav, skrift), mat., en rätlinig figur,
som begränsas av sex sidor, sexsiding;
även ett magiskt tecken, som består av två
varandra korsande trianglar.
Hexagyni’a 1. Hexagy’nia (av gr. hex, sex,
och gyne’, kvinna), hot., ordning inom
vissa klasser av Linnés sexualsystem,
utmärkande sig genom sex pistiller.
Hexako’rd (av gr. hex, sex, och chorde’,
sträng), tonk., skala av sex toners
omfång ; tonverktyg med sex strängar.
Hexa’l, farm., förening av salicylsyra och
Urotropin (se d. o.), i vars ställe det
användes.
Hexame’r (av gr. hexa-, sex, och me’ros, del),
hot., kallas en blomma, som har sextaliga
kransar.
Hexa’meron, se Hexaemeron.
Hexa’meter (av gr. hex, sex, och me’tron,
mått, versfot), metr., ett orimmat
versslag, som består av sex versfötter 1.
versmått, av vilka de fyra första omväxlande
kunna vara daktyler (— – 1. spon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
