- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
575

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hexametylentetraminkamferat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hexametylentetraminkamferat—Hidalgo

575

déer (–), den femte vanligen är

en daktyl och den sjätte en spondé 1.
troké (— —). — Dakty’lisk hexameter,
som användes inom episk diktning, kallas
även episk hexameter och v er sus heroicus.

Hexametyle’iitetrami’iikamfera’t, kem., se
Amfitropin.

Hexa’n, kem., ett kolväte med sex atomer kol.

Hexa’ndra, bot., med sex ståndare.

Hexandri’a 1. Hexa’ndria (av gr. hex, sex,
och ane’r, man), hot., sjätte klassen i
Linnés växtsystem, innefattande växter med
tvåkönade klommor, som hava sex fria,
lika långa ståndare.

Hexangulä’r, gr.-lat., sexvinklig.

Hexam’trodifeny’lami’n, kem., ett ytterst
brisant ämne som under namnet trexy’l
användes till laddning av torpeder och
minor.

Hexapla’ (av gr. hexapla’sios, sexfaldig), en
kritisk sammanställning av gamla
testamentets originaltexter och grekiska
översättningar, utförda av Aquila,
Symma-chos, ^’Sjuttio uttolkare’^ och Theodotion.

Hexa’poda 1. Hexapo’der (av gr. pus, fot),
zooL, sexfotingar, insekter.

Hexapodi’ (av gr. pus, podo’s, fot), sexfotad
vers.

Hexa’polis, gr., förbund av sex städer.

Hexapto’ton, gr., språkv., nomen, som har
alla sex kasus.

Hexa’stichon, gr., metr., dikt på sex rader.

Hexasty’1, gr., tempel med sex fasadkolonner.

Hexasylla’bisk, gr., sexstavig.

H. Exc., förk. för Hans Excellens.

He’xis, gr. (av e’cheni, hava), med.,
beskaffenhet, tillstånd, kroppens vanliga
befinnande.

Hexo’ser, kem., enkla sockerarter, som
innehålla en kedja av sex kolatomer.

Hexy’l, kem., en av sex atomer kol och tretton
atomer väte sammansatt radikal, som
ingår i hexylalkohol. Jfr
Hexanitrodifenyl-amin.

Heze’kiel, se Ezekiel.

Hf, kem., atomtecken för Hafnium.

Hfl., förk. för holländsk florin (nederländsk
gulden).

Hg, kem., atomtecken för kvicksilver
(Hy-dra’rgy rum) .

hg., förk. för hektogram.

H. H., förk. för Hans helighet, Hans
högvör-dighet, Hans (Hennes) höghet, Högädle
herr. På äldre gravstenar även Här
hvilar...

Hia, kinesisk dynasti (omkr. 2300—1766
f. Kr.).

Hiaihiu 1. Otomi, ett av Mexikos urfolk.

Hiakui 1. Yaqui, nordamerikansk folkstam.

Hia’tus, lat., gapande, munnens
uppspärrande; språkv., tvenne självljuds
sammanstötande utan förmedlande konsonant,
t. ex. bo obekvämt, fri ifrån o. s. v.; lucka,
avbrott i sammanhanget av ett tal 1. en
skrift; anat., klyfta, öppning. — H. ao’r-

ticus, aortas genomgångsställe i
mellangärdet. — H. maxilla’ris, öppningen från
näsan till överkäkshålan. — H.
æsopha-ge’us, matstrupens genomgångsställe i
mellangärdet.

Hiawatha (/. ha’jöoåthö), titel på en med
ärftlig värdighet försedd hövding i den
nordamerikanska mohawkstammen. Den i
Longfellows dikt The song of Hiawatha
levde sannolikt på 1500-t.

Hibernakel (av lat. hiherna’culum,
vinterbostad), hot., vinterknoppar hos många
vatten- och sumpväxter, vilka tjäna som
vegetativa förökningsorgan.

Hiberna’1 {lat. hihe’rnus), vinterlig. —
Hibernatio’n, övervintring; vissa djurs
egendomlighet att ligga i dvala under
vintern. —• Hiberne’ra, övervintra.

Hibe’rnia, lat. {gr. Ie’rne), romarnas
benämning på Irland. — Hibe’rnica, från Irland.
—• Hibermci’sm, irländsk
språkegendomlighet.

Hibi’sceæ, hot., underfamilj av fam.
Malva-ceæ.

Hibfscus, hot., växtsläkte av fam.
Malva’-ceæ. — H. abelmo’schus, se
Ahelmoschus-fihrer och Ahelmoschusfrö. — H.
canna-bi’nus, ger Gamhohampa (se d. o.). —
H. escule’ntus, odlas i varmare länder för
de unga frukterna, okra 1. gamho. — H.
specio’sus, H. syri’acus, H. vesica’rius m. fl.
odlas som prydnadsväxter i kruka 1. å fritt
land.

Hic hæ’ret a’qua, lat., eg. här fastnar vattnet
(näml. i vattenuret), häri ligger
svårigheten, detta är just knuten. {Cicero.)

Hic ja’cet (sepu’ltus), lat., här vilar
(begraven). Förk. H. J. (S.).

Hickmanrter, Good Templarordens
amerikanska gren, som under en följd av år
uteslöt negrerna från orden. Jfr Maliniter.

Hickoryträ, Hickorynötter, hot., veden och
stenfrukternas frön av Ca’rya, ett till fam.
Juglanda’ceæ, hörande växtsläkte. Den
förra har ett utmärkt, hållbart virke. De
senare nyttjas som njutningsmedel och till
beredning av valnötolja.

Hicksi’ter, unitariska kväkare.

Hic ni’ger est, hunc tu Roma’ne, cave’to, han
är svart, akta dig för honom, romare.
("Satirer’’ av Horatius.)

Hic po’rai co’cti a’mbulant, lat., här gå svinen
kokta omkring, d. v. s. här flyga stekta
sparvar en i munnen. {Petronius Arhiter.)

Hic requie’scit in pa’ce, lat., här vilar i frid.
Förk. H. R. I. P.

Hic Rho’dus, hic sa^lta, lat., här är Ehodus,
hoppa här! (Efter en av Esopi fabler där
en storskrytare säger sig hava på Rhodus
utfört ett häpnadsväckande hopp och till
svar får denna gäckande uppmaning.)

Hic sftus (sepu’ltus) est, lat., här ligger
begraven. Förk. H. S. (S.) E.

Hida’lgo, sp., 1. Fida’lgo, port. (av hijo 1.
fijo de alg o; lat. fi’lius de a’liquo, son av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:41:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free