- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
576

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hidallan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

576

Hidallan—High commissioner

någon [betydande man]), lägre adelsman
i Spanien 1. Portugal; även ett guldmynt
i Mexiko. — Senor Hidalgo, titel på
kungliga pager i Spanien.

Hidallan 1. Hideallan, gaeliskt mansnamn
(L hidjallan, av dealan, blixt, ljungeld).

Hida’tsa 1. Minita’rier, en till Dakotas
hörande nordamerikansk indianstam.

Hiddeni’t, miner., en djupt smaragdgrön
spodumem.

Hide, eng. {1. hajd), eg. hud; gammalt
engelskt ytmått för jord, vanligen == 40,467
har.

Hideux, fr. (1. idö’), avskyvärd, hisklig.

Hi’djra, se Hed jr a.

Hidro’a, gr. (av hidro’Sy svett), pl., med.,
hettblemmor. — Hidroadenft,
svettkörtel-inflammation. — Hidroadeno’m, svulst av
svettkörtelväv. — Hidrokri’tika, pl.,
avgörande symtom vid svettning;
kris-svett-ning. — Hidro’nosos, svettfeber. —
Hidro-poe’tika, pl., svettdrivande medel. —
Hidro’pyra, svettfeber, feber, åtföljd av
stark svettning. — Hidro’sis, svettning. —
Hidro’tikon 1. Hidro’ticum, pl. -tika,
svettmedel. — Hidro’tisk, svettdrivande.

Hiema’I (av lat. hi’ems, vinter), vinterlik,
vinterlig.

Hienzer {1. hi’ntser), tyska inv. i Västungern.

Hieracifo’lium, lat. (av fo’lium, blad), hot.,
med blad lika Hieracium (se d. o.). —
Hieraciofdes, lat., bot., lik Hieracium (se
d. o.).

Hi€raciolo’g, hot., botanist som ägnar sig åt
studiet av släktet Hieracium.

Hiera’cium, hot., växtsläkte av fam.
Compo’-sitæ. Den svenska florans formrikaste
släkte (omkr. 200 huvudarter med över
2,000 former). De här anförda äro
kollektivarter. — H. alpi’num, fjällfibla. —
H. aurantfacum, rödfibla, ofta odlad. —
H. auri’cula, revfibla. — H. dovre’nse,
dovrefibla. — H. du’bium, kvastfibla. —
H. muro’rum, skogsfibla. — H. pilose’lla,
gråfibla. — H. rfgidum, hökfibla. — H.
umbella’tum, flockfibla.

Hierarki’ (av gr. hiero’s, helig, och a’rchein,
härska), prästvälde. Jfr Hierokrati. —
Hiera’rk, försvarare 1. anhängare av
prästväldet.

Hiera’ticum, gr.-lat., hyggn., det från skeppet
avskilda högkoret i en kyrka.

Hiera’tisk {gr. hieratiko’s, av hiero’s, helig),
prästerlig; beträffande heliga bruk. —
H. skrift, i det forna Egypten använd
prästerlig bokstavsskrift, en
utvecklingsform av hierogiyferna. Jfr Demotisk
skrift. — H. stil 1. Arka’istisk stil, den på
de äldsta grekiska skulpturerna härskande
stilen, karakteriseras genom den stela
behandlingen av kroppsformer och
klädedräkt.

Hieratft, miner., en fluorid från Vulcano.

Hiero’chloa 1. Hiero’chloe odorata, hot.,

myskgräs. Utvecklar, särskilt som torkat.

en stark doft av kumarin. — H. alpi’na, är
en högfjällsart utan doft.

Hierodra’ma (av gr. hiero’s, helig, och
drama, skådespel), andligt skådespel.

Hierodu’ler {gr. hiero’duloi, av hiero’s, helig,
och dulos, slav), personer, anställda vid
de grekiska templen, utan att tillhöra det
egentliga prästerskapet; tempeltjänare.

Hierofa’lco, zool., syn. Falco (se d. o.).

Hierofa’nt {gr. hierofa’ntes), uttolkare, en
hos de forna grekerna och egypterna
förekommande prästerlig ämbetsman, som
hade att förklara de till gudstjänsten
hörande föreskrifterna och bruken; särskilt
översteprästen i det åt gudinnan Demeter
helgade templet i Eleusis i Ättika, vilken
tillika hade överinseendet över de
Eleu-sinska mysterierna (se d. o.).

Hierogly’fer (av gr. hiero’s, helig, och
gly’-fein, inskära), skrivtecken (avbildningar
av djur, fåglar m. m.), som fordom
begagnades av egypterna o. a. österländska folk;
i allm. figurer med hemlig betydelse. —
Hieroglyfi’k, läran om hieroglyfers
uttyd-ning; även bildspråk. — Hierogly’fisk,
sinnebildlig; dunkel, gåtfull.

Hierogra’m (av gr. hiero’s, helig, och
gramma, skrift), hemlig prästskrift, i
synnerhet hieroglyfisk. —
Hierogramma-ti’st, person, som är kunnig i dylik skrift.

Hierokrati’ (av gr. hiero’s, helig, och
kra-te’in, härska), prästvälde, kyrklig
regeringsform. Jfr Hierarki. — Hierokra’t,
anhängare av prästväldet.

Hierologi’ (av gr. hiero’s, helig, och Wgos,
ord), beskrivning 1. förklaring över
andliga ting; vid kyrkbröllop prästens
välsignelse.

Hieromanti’, se Hieroskopi.

Hieronymia’ner 1. Hieronymi’ter, en omkr.
1370 i Portugal stiftad munkorden; även
en munkorden stiftad i Italien 1381.

Hiero’nymus, mansnamn (av gr. hiero’8,
helig, och o’noma, namn) = Jeronimus (se
d. o.). På franska Jeröme {1. sjerå’m).
Buret av kyrkofadern H., med binamnet
den helige.

Hieroskopi’ (av gr. hiero’s, helig, och
sko-pe’in, se) 1. Hieromanti’ (av hiero’s, hehg,
och mante’ia, spådom), spådom efter
offerdjurens inälvor.

Hieroso’Iyma, hos greker och romare namn
på Jerusalem.

Hierote’k (av gr. hiero’s, helig, och theke,
förvaringsrum), monstrans, relikgömma,
helgonskrin.

Hier stehe ich. Ich kann nicht änders. Gott
helfe mir. Amen I, ty.. Här står jag. Jag
kan icke annat. Gud hjälpe mig. Amen.
(Yttrande av Martin Luther på riksdagen
i Worms, 1521.)

High church, eng. {1. haj-tjörtj), högkyrka,
den anglikanska 1. s. k. episkopalkyrkan,
Englands statskyrka.

High commissioner, eng. {1. haj kåmmi’sjö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0584.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free