- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
584

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hominum discrimen est habendum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

584

Hominum discrimen est habendum—Homomallum

Ho’minum discri’men est habe’ndum, lat,
ordspr.y man måste göra skillnad folk
emellan.

Ho’mmage, fr. (1. åmma’sj), hyllning. —
H. de Tauteur (L - dö låtö’r), på böcker:
"högaktningsfullt från författaren".

Homme, fr. {1. åmm), människa, man. —
H. d’affaires (Z. daffä’r), förvaltare av en
annans angelägenheter, ombud;
hovmästare. Jfr Agent, Intendent, Kommissionär.

— H. de cour (1. - dö kor), hovman. — H.
de lettres (Z. - lättr), pZ. Gens de lettres (L
sjang -), boksynt, vitter person;
litteratör. — H. de qualité (Z. - kalite’), en man
av stånd. — H. d’esprit (1. - despri’), en
snillrik man. — H. d’état (Z. - deta’),
statsman. — H. du monde (1. - dy mångd),
världsman.

Ho’mo, lat., människa, man. — H. alie’ni
ju’ris, en omyndig person. — H. dilu’vii
te’stis, syndaflodsmänniska, namn på en
under 1700-t. skriven avhandling om
andrias (se d. o.). — H. no’vus, ny
människa, uppkomling. — H. su’i ju’ris, en
oberoende, myndig person. — H. sa’piens,
tänkande människa, naturhistorisk
beteckning för människan. — H. tri’um
littera’-rum, eg. människa med tre bokstäver;
betecknar på skämt en tjuv (lat. fur).

Homoce’ntrisk (av gr. homo’s, lika, och
ke’n-trdn, medelpunkt), mat., som har samma
medelpunkt, koncentrisk.

Homocinkonidi’n, kem., en kinaalkaloid.

Homocy’klisk (av gr. ho’mos, lika, och cy’klos,
ring) 1. Isocy’klisk (av gr. i’sos, lika), kem.,
organisk förening av en 1. flera slutna
ringar, vilka uppbyggas uteslutande av
kolatomer.

Ho’mo dilu’vii festis, lat., se under Homo.

Homodyna’m (av gr. ho’mos, lika, och
dy’na-mis, kraft), bot., bastard, som i lika grad
ärvt sina karaktärer av båda föräldrarna.

— Homadynami’, bot., det förhållandet, att
samtliga ståndare i en blomma äro lika
långa. )( He’terodynami.

Homofoka’1, (av gr. homo’s, lika, och lat.
fo’-cus, brännpunkt), mat., som har samma
brännpunkt.

Homofo’n (av gr. homo’s, lika, och fone’,
ljud), tonk., likstämmig, den sats, i vilken
två 1. flera stämmor förekomma
enstämmigt (jfr Unison); även c’«ön sats, där en
huvudstämma framträder, blott stödd av
de övriga. Jfr Polyfon.

Homofo’na (av gr. homo’s, samma, och fone’,
ljud), språkv., bokstäver, som beteckna
samma ljud, t. ex. q, k, c; ord med samma
uttal men olika betydelser, t. ex. fara
(verbet och substantivet). Jfr Homonym.

HomofostTn, kem., ett akridinfärgämne.

Homogami’ (av gr. homo’s, lika, och ga’mos,
gifte), hot., den egenskapen hos en blomma,
att ståndare och pistill samtidigt bliva
befruktningsdugliga, varigenom befruktning
med eget frömjöl kan äga rum. — Homo-

ga^miska kallas så beskaffade växter. —
Jfr Heterogami, Herkogami, Kleistogami.

Homoge’n (av gr. homo’s, lika, och ge’nos,
slag), likartad. )( Heterogen. —
Homogent ljus, fys., ljus, i vilket strålar
av en färg äro övervägande.
)(Hetero-gent ljus. — Homogenite’t, egenskapen
att vara likartad. — Homo
geniserings-maskin, maskin för finfördelning av fettet
i mjölk.

Homogra’fer (av gr. homo’s, samma, och
gra’fein, skriva), språkv., ord som skrivas
lika, men ha olika betydelse.

Homo gr af i’ (av gr. homo’s lika, och gra’fein,
skriva), geom., det förhållande, att två
plana figurer fullkomligt motsvara
varandra.

Homogra’m (av gr. homo’s, lika, och gra’fein,
skriva) = Facsimile (se d. o.).

Ho’mo ho’mini lu’pus, lat, den ena
människan är ett vilddjur mot den andra.

Homo’ier 1. Homéer (av gr. homo’ios, lika),
mellanpartiet i den s. k. arianska striden
om Kristi gudom. Jfr Homoiousi.

Homoioklamyde’isk, se Heteroklamydeisk.

Homoiome’rer 1. Homeome’rer (av gr.
ho’-moios, lika, och me’ros, del), enl. den
grekiske filosofen Anaxa’goras de av lika
delar bestående grundämnena.

Homoioplasi’, Homoiopla’st, se Homeoplasi.

Homoioplastfk, se Transplantation.

Homoiote’rma, se Homeoterma.

Homoiousi’ (av gr. ho’moios, liknande,
be-fryndad, och ousi’a, tillvaro),
väsenslikhet ; teol, säges om Sonens förhållande till
Fadern, då nämligen Frälsaren anses
vara, ej av samma väsende (homou’sios),
utan blott av liknande, besläktat väsende
{homoiu’sios) med Fadern. —
Homoiou-sia’ner 1. Homojusia’ner anse, att Sonen
är av liknande, men ej samma väsen som
Fadern. Jfr Homousianer.

Homojusia’ner, se föreg. ord.

Homokinfn, se Kina-alkaloider.

Homoklfn pollinatio’n(av gr. homo’s, samma,
och kWne, bädd), bot., äger rum, då
frömjölet av ståndarna i en blomma
befruktar pistillen i samma blomma. )(
Hetero-klin pollination.

Homoklftisk (av gr. homo’s, samma, och
kWnein, böja), språkv., kallas ett ords
böjning, om stammen är densamma i alla
paradigmets former.

Homolo’g (av gr. homo’s, lika, och lo’g os,
tal), överensstämmande. )(Heterolog;
mat., motsvarig i särskilda figurer 1. i viss
ordning. — Homologatio’n, privaträttslig
akts stadfästande från domstols sida. —
Homologi’, fullkomlig motsvarighet,
överensstämmelse. — Homologu’mena, pl.,
sådana böcker i den heliga skrift, som av
alla kristna trosbekännelser blivit antagna
såsom fullkomligt äkta. Jfr
Antilegome-non.

Homoma’llum, lat., bot., ensidigt vänd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free