- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
586

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Honny soit, qui mal y pense ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

586

Honny soit, qui mal y pense—Horæ non ulli similis producitur hora

skull. — Per hono’r, ital.^ handelst.y till
heders, uttryck, som brukas företrädesvis
vid intervention i växeltransaktioner. —
Point d’honneur, se under Point.

Honny soit, qui mal y pense, /r. (Z. ånni’ sàa’
ki mall i pangs), skam den, som tänker illa
därom, devis på strumpebandsorden, som
år 1350 instiftades av konung Edvard III
av England, sedan han med nyss anförda
ord upptagit ett strumpeband, vilket en
skön dam, grevinnan av Salisbury, under
dansen råkat tappa.

Honnö’r, se Honneur. — Honnörspost,
hedersvakt vid kungliga personers 1. högre
officerares bostad 1. tält.

Ho’nor, lat., heder, ära. Se Honos. —
Hono-ra’bel, hedervärd. — Honora’nt, handelst.y
person, som för en annans räkning
accepterar en växel. — Honora’r, se
Honora-rium. — Honora’riedoktor, hedersdoktor.
— Honora’rium, lat., hedersskänk,
hederslön; honorar, arvode åt skriftställare,
läkare m. fl. — Honora’t, handelst., person,
för vars räkning en växel accepteras. —
Honoratio’n, hedersbevisning;
accepterande och inlösen av en växel. —
Honora-tio’res, de mera ansedda, de förnämare
medlemmarna av ett samhälle. —
Hono-re’ra (siv lat. honora’re, hedra), handelst.,
betala, infria (en skuldsedel, en växel
o. d.); fullgöra (en förbindelse). —
Hono’-ria, astr., en av småplaneterna. — Hono’ris
ca’usa, se Par honneur under Honneur.

Ho’nor a’lit a’rtes, lat. ordspr., välförtjänt
heder till uppmuntran leder.

Honora’nt, Honora’rium, Honoratio’res m. fl.,
se under Honor.

Honora’r, se Honorarium (under Honneur).

Hono’r di le’ttera, Per, ital., handelst., inlösa
en växel, ej av skyldighet, utan för att
skydda utställarens 1. någon av
endossen-ternas underskrift.

Honoré (Z. ånnåre’), franskt mansnamn =
Honorius (se d. o.). — Honorine (L
ånnå-ri’nn), franskt kvinnonamn = Honoria.

Honore’ra, se under Honor.

Hono’res mu’tant mo’res, lat., värdigheter
förändra sederna.

Hono’ris ca’usa, se under Honneur.

Hono’ris gra’tia, lat., för hederns skull.

Hono’rius, latinskt mansnamn (av ho’nor,
heder), den hedrade. Buret av den förste
kejsaren över västromerska riket samt av
fem påvar. Motsvarar kvinnonamnen
Ho-no’ria och Honori’na.

Ho’nos 1. Ho’nor, lat., heder, ära; rom. myt.,
romersk gudomlighet, som oftast dyrkades
i förening med gudinnan Vi’rtus
(hjältemodet) .

Ho’nos hfbet o’nus, lat. ordspr., en upphöjd
ställning medför plikter.

Honourable, förk. Hon., eng. (1. å’nnöräbbl),
hedervärt, ett predikat, som söner av
viscounter och baroner i England hava
rättighet att sätta framför sitt namn. Det

föregås ofta av most 1. right. — Honours
degree (Z. å’nös digri’), "hedersgrad",
svårare examensgrad (vid engelska
universitet).

Honshiu, se Hondo.

Honteux, fr. (1. ångtö’), full av blygsel,
skamfiat; blyg, blygsam; skamlig. —
Pauvres honteux (1. påvr -), fattiga, som
blygas att begära hjälp av sina
medmänniskor; fattiga, som sett bättre dagar.

d’Honts regel, regel för beräkning av antalet
mandat vid proportionella val.

Honungsblomster, bot., se Herminium.

Honungsfärger, akvarellfärger, utrörda med
honung.

Honungsklöver, bot., se Melilotus.

Honungsskivling, bot., se Armillaria.

Honungssten 1. Melli’t, miner., kristalliserat,
honungsgult mineral i stenkols- 1.
brunkolslager (mellitsyrad lerjord).

Ho’nved, ung. (av hon, fädernesland, och
ved, värn), lantvärn.

Hood, se Robin Hood.

Hoofianfsm (Z. hov-), namn på en pietistisk
rörelse (efter J. O. Hoof) i Västergötland
i början av 1800-t.

Hook, eng. (1. hok), sportt., krokslag (med
böjd arm och till hälften uppåtvänd,
knuten hand).

Hookah 1. Hooka (1. hu’ka), en österländsk
tobakspipa, vars skaft är långt, böjligt och
försett med en flaska av kristall 1.
bärnsten, vilken fylles med kallt vatten, för att
röken, när den går genom densamma, skall
avkylas. Jfr Nargileh.

Hoopah = Hupah (se d. o.).

Ho’pkins appara’t, fys., apparat för
åskådliggörande av knutpunkterna i en
vibrerande luftkolonn.

Hopleti’k (av gr. ho’pion, vapen),
vapenövningslära. — Hoplfter {gr. hopWtai),
harneskklädd, tungt väpnad soldat till fots
i det forna Grekland.

Hopparsekten, andlig rörelse i Småland på
1840-t.

Hoppelpoppel, ry., en dryck av rom, äggula,
socker och kokhett vatten.

Hopperbale breaker, eng. (1. hå^ppöbäil
brä’ikö), "balbrytare", maskin, som
uppluckrar den hårt packade bomullen ur
ba-larna i bomullsspinnerier.

Hopser, dansk., galopp.

Hor, dets. som Sdmtaler (se d. o.).

Ho’ra, lat., timme. — H. loco’que consue’tis
förk.: H. L. Q. C., på vanlig tid och ställe.
— Ho’ræ, pl., böne- 1. sångstunder i de
katolska klostren. — H. cano’mcæ 1.
regu-la’res, föreskrivna 7 bönestunder i de
katolska klostren; även de böner, som därvid
sjöngos 1. upplästes. — H. subseci’væ, de
timmar, som voro mellan dessa sju.

Hora, slav., berg.

Ho’ræ 1. Ho’rai, gr. myt., se Hor er.

Ho’ræ non u’lli sfmilis produ’citur ho’ra, lat.
ordspr., ingen dag är lik den andra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free