- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
588

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Horse-guards ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

588

Horse-guards—House of commons

utom striden; urståndsatt att deltaga i
striden. — H. (de) concours kångko’r),
utom tävlan. — H. (de) ligne (L - linj),
utomordentlig, ojämförlig. — H. de mon
pouvoir (Z. ~ mång povåa’r), utom min
makt, över mina krafter. — H. de saison
(1. - säså’ng), i otid. — H. d’ici (1. - disi’),
bort härifrån! — H. d’æuvre {1. - döVr),
en för det hela av en byggnad, ett
konstverk 1. ett litterärt arbete överflödig del;
överloppsrätt; mellanrätt (urspr.
omedelbart efter soppan); smörgåsbord. — H. la
loi (L - låa’), utom lagen, fågelfri.

Horse-guards, eng. (L hàrs-ga’rds), eg.
hästgarde ; sedermera högsta armékommandot.

Horseheel, eng. (1. hå’rshil), "hästhov",
farm., dets. som Alantrot (se d. o.).

Horse-power, eng. (1. hårs-pa’uer),
hästkraft.

Horsfordska bakpulvret, kem., som vid
bak-ning ersätter jäst 1. surdeg, består av ett
surt och ett alkaliskt ämne.

Horsgöken, zool.y se Galinago.

Hor-sok, vilda folk på högslätterna i n. Tibet.

Horst, geoL, bergparti, som bibehållit sitt
urspr. läge, under det att omgivningen på
alla sidor genom förkastning sänkts till
lägre nivå. — Horstberg, geoL, berg, som
till sin natur äro horstar.

Hortatfv (av lat. hoTta’ri, uppmana), som
innehåller en uppmaning.

Horte’nsia, hot., se Hydrange’a.

Horte’nsia, fr. Hortense {1. årrta’ngs),
kvinnonamn (av lat. ho^rtus, trädgård),
blomsterälskarinna.

Horte’nsis, -e, lat., bot., växande i
trädgårdar.

Hortikultu’r (av lat. ho’rtus, trädgård, och
cultu’ra, vård, odling), trädgårdsskötsel,
trädgårdskonst. — Hortikulturi’st 1.
Horti-kultö’r, konstträdgårdsmästare, "gartner".
— Hortologi’ (av gr. lo’g os, lära), läran
om trädgårdsskötsel. — Hortolo’g, person,
som är kunnig i trädgårdars anläggande
och vårdande.

Ho’rus, egypt. myt., solguden, son till Osiris
och Isis.

Horva’ti, ett Tokajvin.

Horven, ett av norska fiskare omtalat
fabelaktigt havsvidunder.

Hosa’nna, dets. som Hosianna (se d. o.).

Hose’a 1. Hose’aI, hebreiskt mansnamn,
bistånd, räddning. Buret av en.av de små
profeterna.

Hosia’mia, hebr., Herre hjälp! Herre, låt allt
gå väl! Leve han!

Hosor, ett medeltida benplagg, som bars
utanpå byxorna och täckte även foten.

Ho’spes, pl. Ho’spites, lat., främling; gäst;
värd; gästvän; de deltagare i
universitetets fester, som ej äro akademiska
medborgare. — Hospita’I, gästfri; sjukhus,
dårhus, fattighus. — Hospitalfeber 1.
Hospitalsbrand, med., en egendomlig,
elakartad och smittsam sjukdom, som stundom

utbryter inom större sjukhus. —
Hospita-li’t, sjukling, som vårdas å ett hospital. —
Hospitalfter, föreningar i katolska länder
för vården av fattiga, sjuka och pilgrimer.
Se även Johanniter. — Hospitaliti’nnor,
kvinnliga hospitaliter. — Hospitalite’t,
gästfrihet. — Hospita’nt, tillfällig åhörare
av en föreläsning 1. tillfällig elev vid ett
läroverk. — Hospite’ra, vara gäst, taga in
hos någon, gästa, bevista (en föreläsning
1. ett läroverk som hospitant). —
Hospi’-tium, gästvänskap; härbärge; from
stiftelse i synnerhet vid farliga alpvägar,
upprättad i ändamål att bispringa resande; vid
tyska universitet: dryckeslag. — Ho’spits,
billigt hotell (vanligen med religiöst
inriktad ledning).

Hospoda’r, förr benämning på en regerande
furste i Moldau och Walakiet.

Ho’sta, lat., växtsläkte av fam. Lilia’ceæ
med stora blå 1. vita blommor i klase. —
H. cæru’lea {Fu’nkia cæru’lea) m. fl. odlas
allmänt i trädgårdar.

Hosteri’a, sp., Osteri’a, ital. (av lat. ho’spes,
gen. ho’spitis, gästvän), värdshus.

Ho’stia, lat., eg. slaktoffer; brödet i
nattvarden. Jfr Oblat.

Hosti’I (lat. hosti’lis), fientlig. — Hostilite’t
(lat. hosti’litas), fientlighet.

Ho’tchkiss’ kanon, krigsk., en revolvrerande
kulspruta.

Ho’tchpotch, se Hochepot.

Hotel, fr. (1. åte’ll), hotell; hus med
möblerade rum för resande; palats i stad,
bebott av någon rik och förnäm familj 1. hÖg
statsämbetsman. — H. de ville (1.-dö vill),
stadshus; rådhus. — H. Dieu (1. - djö),
ett stort sjukhus i Paris. — H. garni’,
hotell med möblerade rum, men utan
servering av födoämnen.

Hotellerie, fr. (1. åtällri’), gästgivargård.

Hother, nord. myt., Höder (hos Saxo
Gram-maticus).

Hotma’n, arabstam i Fessan.

Hot Springs, eng. (1. hått -), heta källor.

Hottentottbröd, se Testadinaria.

Hottento’tter, pL, en sydafrikansk folkstam.

Hottentottfikon, se Mesenbrianthemum.

Hottentott-te, dets. som bucko-blad.

Hotto’ma palu’stris, bot., vattenblink, allmän
vattenväxt, tillhörande fam. Primula’ceæ.

Houa’ri 1. Houri’, fr. (1. o-), sjöv., ett öppet
fartyg med höga trekantiga segel.

Houdan-rasen (Z. oda’ng-), fransk hönsras.

Houri, pl. Houris, arab. (av Mr, gasellögd),
evigt sköna jungfrur, vilka i Muhammeds
paradis skola förljuva tillvaron för de
rättroende.

House, eng. (1. ha’us), hus, hem. —
Household words, eng. (1. -håld oörds), "hemmets
ord", vardagsord. ("Henrik V" av
Shakespeare.) Titel på en av Ch. Dickens (1850
—59) redigerad tidskrift. — My house is
my castle, se under Castle.

House of commons, eng. (1. ha’us åvv kå’m-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free